Än så länge är det oklart om drabbade företagare kan få igen sina pengar. Ingen myndighet som Besöksliv har varit i kontakt med vill ta på sig ansvaret.
Panaxia är auktoriserat för värdetransporter av länsstyrelsen i Stockholm. Där är Hellena Bäck länsjurist och när Besöksliv talar med henne låter hon chockad.Artikeln fortsätter under annonsen
– Det låter helt vansinnigt. Vilken vändning det här har tagit, säger Hellena Bäck.
För hennes del började historien i våras. Då blev två högre chefer inom Panaxia, bägge storägare och den ena en av grundarna, misstänka för grovt bokföringsbrott, något som fortfarande utreds av Ekobrottsmyndigheten.
Med anledning av det inledde länsstyrelsen en process för att återkalla Panaxias tillstånd att bedriva värdetransporter. Men den 5 september gick Panaxia i konkurs. Konkursförvaltaren Lars-Henrik Andersson på advokatfirman Lindahl har konstaterat att de kontanter som Panaxia skulle ha bankat på sina kunders konton i stället gått rakt in i verksamheten. Det saknas stora summor, hur stora håller Lars-Henrik Andersson nu på att utreda.
Enligt medieuppgifter har Panaxia 4 000 kunder. Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer tror att det kan saknas flera hundra miljoner kronor.
– Vi har pratat med två av våra medlemsföretag, bara de saknar 200 miljoner kronor, säger Per geijer.
Han tror att de pengarna kan vara förlorade.
– Det finns en risk att det inte finns något skyddsnät alls, säger han om drabbade företagare.
Han jämför med bankerna, där det finns en bankgaranti vid liknande händelser.
– Bankerna har byggt upp en modell, eftersom de har gått på en del smällar genom historien. Det här är första gången som värdetransporthanteringen råkar ut för något sådant här. Det känns som att den här delen av marknaden är helt oreglerad.
Länsstyrelsens auktorisation av Panaxia, som gäller för hela landet, har inte varit inriktad på den här typen av händelser, utan det är mer en fråga om att kontrollera utrustning och rutiner för transport av kontanter. När Hellena Bäck får frågan om möjligheten för företagare att få igen sina pengar hänvisar hon till det avtal man har med Panxia.
– Jag rekommenderar att man studerar sitt avtal med Panaxia och vänder sig till konkursförvaltaren, säger Hellena Bäck.
Men hon är tagen av situationen.
– Jag har varit i kontakt med Riksbanken. Där sitter de nog och funderar om det ska se ut så här i framtiden.
Besöksliv har försökt få en kommentar från Riksbanken. Där är svaret att Riksbankens roll i sammanhanget enbart är att ”tillhandahålla nya kontanter och makulera sedlar och mynt som inte längre går att använda”. Riksbanken hänvisar till Finansinspektionen, men myndigheten hänvisar företagen att titta igenom sitt avtal med Panaxia.
Per Geijer undrar om den egna branschen har varit för naiv, även om han är kritisk mot systemet som helhet.
– Förlitade vi oss bara på att värdetransportbolagen skulle sköta sig? Det är förvånande att kontrollen varit så dålig att det gått att smuggla undan så mycket pengar.
Visitas utvecklingschef Clemens Wantschura är mycket upprörd över att det kunnat gå så här.
– Det är otillständigt att det inte finns en löpande tillsyn från myndighetshåll. Det här är ett systemfel, säger Clemens Wantschura.
Han tror att de flesta i Sverige lever i tron att värdetransportföretag står under samma typ av tillsyn som banker.
– Myndigheterna bör ta sig en funderare över sitt eget ansvar i detta och hur drabbade företag ska kunna kompenseras.
Besöksliv har sökt Panaxias säkerhetschef Stefan Rydholm, utan framgång. Vi har också sökt finansmarknadsminister Peter Norman för att fråga vilket ansvar staten har, men enligt hans pressekreterare har han inte tid att svara på frågor.

"På fredag kommer nästa nummer av Besöksliv, där vi tar ett grepp på hur besöksnäringen kan använda sig av sociala medier. "















































































