670 000 jägare turistar i Europa

Bäversafari Wild Sweden

Bäversafari. På Wild Swedens rundturer lockar man turister med att man så gott som alltid får se flera bävrar.

En veckas älgjakt för 70 000 kronor eller en guidad tur med vargspårning för 20 000. Jakt- och viltturismen är på frammarsch 
i Sverige. De internationella turisterna är beredda att betala bra för upplevelser i det vilda.

Ulf Lovén.

– Det finns betalande gäster som vill se allt från rovdjur till fjärilar, säger Ulf Lovén, generalsekreterare på Ekoturismföreningen.

2011 fanns strax över 1 100 turistföretag i Sverige som erbjöd jakt i sin verksamhet, visar siffror från LRF. Det har inte gjorts någon ny undersökning sedan dess, men den allmänna uppfattningen hos samtliga branschkännare Besöksliv har talat med är att omsättningen inom jakt- och viltturismen ökar.Artikeln fortsätter under annonsen

– Det är en stark internationell trend som vi ser. Den klassiska bilden är tyskar som vill se älg, men i dag är det mycket mer än så. Det finns engelsmän som flyger till Sverige för att med svensk guide skåda och fotografera fjärilar. En guidad tur med 
spårning kan lätt inbringa 15 000–20 000 kronor. Kunderna kanske inte ens får se något rovdjur men är nöjda ändå, säger Ulf Lovén på Ekoturismföreningen, som tagit initiativ till att en nationell strategi för viltturism ska utarbetas: Wild Vision Sweden 2020.

Håkan Gyllbring, jaktturismrådgivare på Hushållningssällskapet, säger att det finns runt 670 000 
jägare i Europa som regelbundet reser utomlands för att jaga.

– De här jägarna spenderade för några år sedan runt två miljarder euro på jakten. Det är en otroligt intressant marknad och vi måste ta höjd för att så många som möjligt kommer till oss.

Gyllbring har själv mångårig erfarenhet som företagare i branschen. 
I början av 1990-talet grundade han och en kompis ett företag som riktade in sig på jakt av bland annat älg, bäver och skogsfågel. De lyckades tidigt skapa goda kontakter med en jakt–researrangör i USA och snart flög rika amerikaner till Norrbotten, ditlockade av möjligheten att fälla stora älgar.

Att ströva fram i de bär- och viltrika skogarna vid Polcirkeln i Tornedalen ter sig för många lika exotiskt som att jaga buffel i Zimbabwe eller Namibia, konstaterar Håkan Gyllbring.

– Inga gäster tycker att det är roligt att sitta stilla och frysa i ett jakttorn. Vi jobbade alltid med guideledda arrangemang, där det hela tiden hände saker. Det är superviktigt att vara engagerad. Våra kunder finns 
på en internationell marknad och det innebär att vi får fajtas mot företag i Afrika och Nordamerika. Vi har en fantastisk destination sett ur ett jaktperspektiv. Trots att det är långa avstånd är det ingenting jämförelsevis med att till exempel jaga bergsgetter i Kazakstan. Det går i regel att köra bil fram till jaktmarkerna och vi kan erbjuda bra boende och service. 

Hur ordnade ni jakträttigheter?
– Vi hade inte egna marker, utan hade allianser med markägare och köpte älg på rot. Vi frågade om vi kunde få ensamrätt under en viss vecka och betalade markägarna 
10 000–15 000 kronor per fälld älg. Jakträttigheter kan annars vara ett stort bekymmer, speciellt vad gäller björnjakt, som kräver stora marker.

Med samverkan har branschen goda möjligheter att växa, menar Gyllbring. Inom ramen för Swedish Lapland har en separat ekonomisk förening, Swedish Lapland Hunting, bildats. Medlemmarna arbetar målmedvetet för att marknadsföra sig mot Tyskland, Schweiz och Österrike och har flera år i rad varit på Europas största jaktmässa i Dortmund.

– Det är definitivt en näring som ökar, men det är en långsam process. Vi gjorde ett överslag på hur mycket jakt- och fisketurismen omsatte i Norrbotten och Västerbotten år 2011 och det var runt 80 miljoner kronor, så det är inga gigantiska summor. Verksamheterna har ofta flera ben att stå på för att få det att gå runt, som jakt, fiske, skotersafari och liknande. Vi behöver något fler företag för att kunna presentera ett bredare produktutbud, för att på så sätt bli intressantare på marknaden. Ett företag gör ingen jaktdestination.

Både Håkan Gyllbring och Ann Larsson, projektledare på LRF i Jämtland, trycker hårt på vikten av att företagarna tar ansvar för miljön de verkar i. Utan vilt – inga turister.

– Det gäller att arbeta för hållbarheten. Att tänka på naturslitage, på att inte överjaga markerna och på att ha tydliga regler för vad som gäller. Är det dåligt med ripa kan staten blåsa av och säga att det inte blir någon ripjakt nästa år, eftersom kullarna varit så små. Det innebär att entreprenörerna inte får gäster, säger Ann Larsson, som ser stor potential för skådningsturismen.

– Det främsta behöver inte vara att fälla en massa djur, utan att få en naturupplevelse. Det går att jaga även med kamera.

Ann Larsson leder ett affärsutvecklingsprojekt i Jämtlands län som heter diversifiering och nya affärsområden, som syftar till att få de medverkande företagarna att tjäna ännu mer pengar på sina verksamheter.

– Vi jobbar hårt med att uppmuntra dem att sträcka på sig och vara stolta. Är de proffsiga, har bra produkter och har tänkt på allt från hemsidor och prislistor till bra paketering och infrastruktur – ja, då kan de också ta förbaskat bra betalt. Chansen att få se vilda djur är mycket större här än på andra håll i Europa.

100 000 för en björn

Så mycket är utländska turister beredda att betala för jakt- och viltupplevelser:

  • Fälla brunbjörn: 100 000–150 000 kronor.
  • Björnskådning: 2 000 kronor/natt för att från ett gömsle spana på björn.
  • Älgjakt: 7 000–10 000 kronor/dygn. 

Siffrorna, som är ungefärliga, kommer från Ulf Lovén, Ekoturismföreningen och Ann Larsson, LRF. De betonar att prisspannet kan variera stort.

Ökat intresse för viltskådning

Marcus Eldh har med sitt företag Wild Sweden lockat turister från 76 länder till Bergslagen för att spana på älg, bäver och varg. Han är nominerad till årets Ekoturismpris, liksom Kullabergsguiderna i Skåne, som visat upp den hotade tumlaren för tusentals besökare. 

Så kallad björnsafari med skådning från gömslen är stort i Finland, men ökar nu också i län som Hälsingland och Härjedalen.

Wild life-intresset är stort bland besökare från bland annat Holland, Tyskland och Storbritannien.

– Italienare gillar att komma upp för ripjakt och annan jakt. Vi ser också en kraftigt ökad trend med besökare från Kina. Kina är en stor målgrupp där naturintresset växer, säger Ulf Lovén på Ekoturismföreningen.

Skogsfågeljakt 
lockar mest

För tre år sedan gjorde Hushållningssällskapet Rådgivning Nord en undersökning bland jaktturismentreprenörer 
i Norrbotten. Den visade bland annat att skogsfågeljakt och andra typer av fågeljakt är mest populära hos besökarna, men att jakt på älg och björn är starka tillväxtområden.

Enligt undersökningen har jaktturismen stor betydelse för landsbygden, efter-som företagen ofta anlitar lokal 
arbetskraft.

De medverkande företagen uppgav att internetförsäljning via egna hemsidor 
spelat större roll för marknadsföringen 
än reseagenter och incomingoperatörer.

Mer om jaktturism finns att läsa på hemsidan för det numera avslutade projektet North Hunt, som delfinansierades av länsstyrelserna i Norrbotten och 
Västerbotten och involverade myndig-
heter, näringsliv och forskningsinstitut 
(däribland SLU) från Sverige, Finland, 
Island, Skottland och Kanada: www.north-hunt.org/se/

Artiklar inom samma ämne

Från startsidan
Alexander Sjögren

Kock-VM i full gång: "En sport som vilken annan"

BOCUSED'OR. Besöksliv på plats i Lyon: kollar in Sjögrens formkurva.