Anders Häregård är chef på tillståndsenheten i Stockholms stad. Han är mycket kritisk till det nya kunskapsprovet som numera är obligatoriskt för den som söker serveringstillstånd. Provet är utformat av Folkhälsoinstitutet, FHI. Ingen har ännu klarat provet i Stockholm: Av elva personer som har försökt har samtliga fått underkänt minst en gång. Anders Häregård anser att det finns sökande som absolut har de kunskaper som krävs, men som flera gånger har fått underkänt.
– Det känns som om man frågar om fel saker. Bland annat ställs frågan om vad man ska göra med sitt konkurslager. Det är ju en helt irrelevant fråga. Det är konkursförvaltarens sak att hålla reda på. Jag får uppfattningen att provet är utformat med avsikten att folk ska bli underkända och det kan ju inte vara syftet.Artikeln fortsätter under annonsen
Anders Häregård är inte ensam i sin kritik av kunskapsprovet. Flera handläggare tycker att frågorna i provet är krångligt utformade och ibland irrelevanta.
– En del av frågorna var svåra att tolka, och några kändes som om de var mer riktade till oss handläggare än till krögarna. Vilka olika typer av serveringstillstånd som finns och vad de innebär, det känns mer som en fråga riktad till oss, säger Fredrik Westerberg i Uppsala.
»Väldigt teoretiskt«
Anita Ahlefeld, utredningssekreterare i Malmö tycker att det nya provet är svårt.
– Det är väldigt teoretiskt.
I Malmö får utredningssekreterarna många frågor om den nya lagen, men få ansökningar ännu.
– Vi får dagligen förfrågningar från nya aktörer, det är många kaféer och salladsbarer som hör av sig. Dessutom har vi en sushirestaurang där vi lade ärendet på is tills den nya lagen trätt i kraft. De kommer att få att få tillstånd nu eftersom de uppfyller kraven, berättar Anita Ahlefeld.
»Förvånade«
I Norrköping har handläggarna också fått frågor om den nya lagen, bland annat från en vegetarisk restaurang och ett par kaféer, men ännu inga ansökningar.
– Det märks att en del blir förvånade över att det krävs att man har förrätter, huvudrätter och efterrätter, säger alkoholhandläggaren Annika Thunholm.
Hon tycker att några av frågorna i det nya kunskapsprovet borde kunna formuleras på ett enklare sätt.
– Tre stycken har skrivit provet för stadigvarande tillstånd. Ingen har klarat det ännu. De som har varit här har haft svårt att förstå vissa frågor.
I Örebro däremot har majoriteten av de sökande klarat provet på första försöket. Det berättar tillståndshandläggaren Raine Flodman:
– Man har tre chanser att klara kunskapsprovet. Fem har gjort kunskapsprovet och fyra har klarat det. En har missat en gång men ska gå en kurs och göra om det. Jag tycker inte att provet är för svårt, det ska inte vara för lätt att klara det. Det vi är kritiska mot är språket i provet som är väl byråkratiskt. Ett exempel är att det står detaljhandelsmonopolet där det borde stå Systembolaget.
Raine Flodman ser ett behov av att gå ut med information om att det numer går att söka stadigvarande tillstånd för cateringverksamhet.
– Just det upplever vi att många krögare inte känner till.
Christian Almström som är alkoholhandläggare i Linköping håller med om att krögarna ännu inte har koll på den nya lagen när det gäller catering.
Tre personer har gjort kunskapsprov i Linköping. Alla har klarat det, dock bara en på första försöket. Christian Almström tycker att det är för tidigt att utvärdera provet, men att det är mycket positivt att det ställs samstämmiga krav i landet på att tillståndshavaren kan alkohollagen.
Annelie Silvander, chef för tillståndsenheten i Göteborg, säger att det där inte varit någon förändring i antalet eller typen av sökta serveringstillstånd.
– Det är än så länge förhållandevis få ansökningar, och väldigt få jämfört med vad media trott. Jag har hela tiden sagt att vi inte förväntat oss någon ökning i antalet ansökningar om serveringstillstånd i och med att den nya lagen börjat gälla, säger Annelie Silvander.
I Göteborg är det få som har klarat kunskapsprovet i förhållande till antalet som skrivit det.
Även i Västerås verkar krögarna ha haft svårt med frågorna. Bara en har klarat provet, och först på tredje försöket.
FHI ser nu över om det finns ett behov av att göra språkliga justeringar i kunskapsprovet.
