Rusning i hundratals till krogens stinkande fest

I morgon torsdag går årets upplaga av Tennstopets traditionsenliga surströmmingsskiva av stapeln – för 45:e året i rad. Micke Schedin är kökschef på restaurangen och han ser fram emot att träffa stammisarna.

– Det känns fantastiskt, det är få restauranger som ens överlever så här länge. Det är häftigt att kunna göra det här för gäster som kommit hit i över tjugo år och har sitt speciella bord. Hela grejen är att det är en folkfest.

Hur många surströmmingsfantaster kommer att samlas?

– Mellan sex- och sju hundra, vi har tre sittningar: lunch, eftermiddag och kväll. Det enda som finns tillgängligt nu är lunchen. Vi kommer även att ha väntelista.

När började det bokas upp?

– Vi öppnade bokningen en vecka efter att den förra premiären avslutats och då blev det fullt ganska omgående. Det gäller att vara snabb för platserna fylls upp snabbt.

Vem är den typiska gästen?

– Hen är medelålders, men det har spridit sig mer, det är många rutinerade rävar som tar med sina barn och även barnbarn, så det blir en skön blandning.

Var kommer gästerna ifrån?

– Från Norrland till Skåne, trots att de har den här traditionen på hemmaplan. Och en del tar med sig vänner från Amerika och Japan, för att visa det traditionellt svenska. De brukar rygga tillbaka när de först känner lukten, det blir en skräckblandad förtjusning.

Hur reagerar restaurangens grannar?

– De flesta har vant sig, men en del turister kring Vasaparken ryggar tillbaka och byter sida på trottoaren om vinden ligger fel, de ser surströmming som en makaber grej.

Vad står på menyn?

– Surströmming med klassiska tillbehör, som mandelpotatis, tre sorters lök, tre sorters ost, gräddfil och tunnbröd.

Hur bör man äta surströmming om man vill göra det på äkta vis?

– Det beror på vem du frågar. En del äter filéerna för sig med potatis, andra lägger på lök och gräddfil eller gör klämmor, så att det blir som en tunnbrödsrulle.

Något tips till nybörjare?

– Det talar mot all vett och sans att äta något som luktar så, men man lär sig att uppskatta det. Prova en liten bit av en filé för att känna vad det är du äter, sedan kan du laborera med lök och gräddfil.

Något annat man ska tänka på?

– Lär dig att hantera lukten, den är så stark att det slår ut sinnena, men efter tio minuter har man oftast vant sig. Vi öppnar 400 burkar, så vi vänjer oss snabbt. Men den första burken är alltid…lite spännande.

Vad är en fegisklämma?

– Man tar ett mjukt tunnbröd och sveper in en liten filé och stora mängder lök, gräddfil och potatis.

Vad dricker man till surströmming?

– Som med alla svenska traditioner ingår snaps. Jag skulle själv välja en ljus lager och kryddat brännvin, det förhöjer smaken. Vi har två egna sorter: Tennstopet Malört och Tennstopet Kryddbrännvin.

Hur hanterar ni i personalen fisken?

– Vi köper in burkarna året innan, och vi har även några extra potenta rackare som en del gäster efterfrågar. Vår servering består av att vi öppnar burkarna och bär ut dem till borden på silverfat med alla tillbehör.

Hur sanerar ni efteråt?

– När vi stänger serveringen tar vi fram Klorin och så öppnar vi och vädrar. Dagen efter brukar det ligga kvar en lätt odör. Sopgubbarna brukar inte vara så nöjda, men det här sker ju bara en gång om året.

Har ni några egna traditioner kopplade till skivan?

– Det blir alltid en jättebra stämning i köket. Särskilt om vi har en nyanställd, hen får öppna den första burken och så filmar vi det, det har blivit tradition.