För ungefär två veckor sedan sa facken nej till medlarnas bud som var 2,6 procent på 13 månader, en nivå som arbetsgivarna var beredd att acceptera. Den extra förhandlingsrundan gav alltså facket lite mer.
Per Hidesten, vice vd på Skogsindustrierna, tycker att avtalet är på bristningsgränsen för vad industrin klarar av.Artikeln fortsätter under annonsen
– Vår bedömning är dock att osäkerheten med ett avtalslöst läge i den rådande ekonomin är direkt förödande. Därför har vi skrivit på. Facken gör helt klart sina medlemmar en otjänst – våra branscher kommer att få mycket svårt att hantera dessa nivåer, säger han.
IF Metalls avtalsråd, som är rådgivande till förbundsstyrelsen, kommer att behandla avtalsförslaget den 15 december.
– Vår bedömning är att avtalen ger förutsättningar för reallöneökningar under 2012 liksom att svensk industris konkurrenskraft bibehålls så att jobben inte äventyras, säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfvén.
Räknat på snittlönen, cirka 24 300 kronor för det största avtalsområdet teknikavtalet, innebär avtalet en löneökning på i genomsnitt 730 kronor. Avtalens lägsta löner samt ob- och skifttillägg ökas också med 3,0 procent.
Fack och arbetsgivare är överens om vikten av att det här avtalet nu blir norm för andra avtalsområden.
– Annars riskeras hela lönebildningsmekaniken. Våra medlemmar måste veta att det här inte är någon annans golv, säger Stefan Löfvén till TT.
Svenskt Näringslivs förhandlingschef Christer Ågren gör samma bedömning.
– Det som ger mig kalla kårar är att tunga LO-förbund som Kommunal, Handels och Hotell- och Restaurang inte nöjer sig med 2,6 procent i årstakt utan kommer med krav ovanpå det och då hamnar vi totalt runt 3,6 procent och då blir det riktigt riktigt fel, som att köra i diket, säger han.
