Båtlinje för fler gäster

På ön Arholma bor 65 personer året om. Det tar ungefär fyra timmar att resa med skärgårdsbåt från centrala Stockholm till Arholma som är skärgårdens sista norra utpost före Ålands hav.

Ön är ett av de ställen som kan få ett lyft när en nordsydlig båtförbindelse i Stockholms skärgård startar på prov 2014.Artikeln fortsätter under annonsen

Grusvägen från färjan till vandrarhemmet Arholma Nord går förbi åkrar, betande får och fridfull skog.

Denna försommardag har vandrarhemmets ägare Per och Marie Eriksson fullt upp med att ta hand om de tre grupper som besöker stället. Paret står i receptionen och lagar också dagens lunch: köttfärslimpa med kokt potatis, sås och haricots verts.  I köket har de hjälp av Maries mamma Gullevi Bramert. Under tiden guidar hennes make Göran Bramert ett sällskap i den underjordiska kustförsvarsanläggningen Batteri Arholma.

När gästerna äter lunch städar Marie Eriksson rum och viker handdukar. Hon tycker att det bästa med att driva detta vandrarhem är att uppgifterna innefattar så mycket. Hon leder personal, sysslar med marknadsföring, lagar mat och möter gäster.

– Det är väldigt roligt, väldigt fritt. Det är extremt mycket jobb för en väldigt kort säsong. Man måste tycka att det här är riktigt roligt. Den dagen man inte gör det tror jag inte att man orkar hålla på, säger Marie Eriksson.

Från midsommar till mitten av augusti brukar de ha en beläggningsgrad på 85–90 procent. Under resten av året är beläggningsgraden sämre men helgerna på våren och hösten brukar vara fullbokade.

I sommar är det tredje året som Arholma Nord driver en egen båtförbindelse ihop med ett annat vandrarhem och ett pensionat. Näringsidkarna har gått samman för att finansiera en båtlinje som binder samman Arholma, Björkö och Fejan. 

– Vi har tagit den ekonomiska risken om färjan inte får tillräckligt hög beläggning. Vi har lagt ut ungefär 20 000 kronor per år på det. Det betalar sig inte men som marknadsföring och kommunikationsväg är det viktigt, säger Marie Eriksson.

Anledningen till satsningen är att tvärförbindelserna genom skärgården är så begränsade.

Tack vare färjan tar resan mellan öarna max 40 minuter. Om besökaren är hänvisad till Waxholmsbolagets och SL:s trafik skulle resan enligt Marie Eriksson ta en dag.

Hon har stora förhoppningar på den tvärförbindelse som är utlovad till sommaren 2014. Det är ännu oklart om den linjen ska trafikera Arholma.

Men om den åtminstone fick en koppling till färjeturerna som de själva erbjuder skulle det betyda mycket.

Marie Eriksson berättar att en hel del gäster vill kunna ta sig från det året-runt-drivna vandrarhemmet i Finnhamn till Arholma.

– Ska turister åka från Finnhamn till oss i dag måste de åka en massa båtar kors och tvärs. De får vänta i Vaxholm och gå på en båt upp till oss. De startar klockan sju på morgonen i Finnhamn och är hos oss sent på eftermiddagen. Skulle man åka med egen båt skulle det ta två timmar.

Per och Marie har bakgrund som officerare och träffades då de båda jobbade inom försvaret. Till följd av neddragningar tvingades de sluta. Hon arbetade sedan som byggnadsingenjör och han blev sjökapten.

Somrarna brukade paret tillbringa som stugvärdar på STF:s fjällstation i Kebnekajse.

– Vi kände att vi egentligen ville fortsätta inom turistbranschen och vi har alltid varit hemma i skärgården, berättar Marie Eriksson.

Av en slump fick de veta att försvarsmaktens anläggning på Arholma stod övergiven och idén växte fram att göra om den till ett vandrarhem. Med hjälp av lokalbefolkningen lyckades Per och Marie 2007 få den underjordiska försvarsanläggningen klassad som byggnadsminne. I dag fungerar den som ett museum.

Efter att de hade renoverat och byggt om lokalerna ovan jord öppnade Arholma Nord som vandrarhem sommaren 2007. Företaget har gått med vinst sedan starten. Men från november till mars är beläggningen så låg att vandrarhemmet är stängt.

– Det är en utmaning att få det att gå runt. Det här kräver så mycket arbetstid. Vi skulle egentligen behöva vara två heltider året runt men det bär sig inte.

De bor hela året på Arholma med sina två barn. På vintrarna arbetar Marie som byggnadsingenjör och Per kör lotsbåt åt Sjöfartsverket. Att börja driva anläggningen året om är i dagsläget inte något mål för dem.

Förra året hade de en omsättning på 2,5 miljoner kronor och de vill gärna öka den. Tvärlinjen kan absolut bidra till det, tror Per Eriksson.

– Jag tror att vi kan få fler gäster. Underlaget i regionen är väldigt stort. Den stora begränsningen är att de flesta är lediga vid samma tider, säger han.