Bra toa ingen skitsak

Väskhängare bredvid handfatet är ett plus.

Foto: Daniel Hirsch

Nöden har ingen lag brukar det heta. Måste man gå, så måste man. Då spelar det ingen roll om det är en vattenklosett som förvandlas till torrdass på grund av trasiga avloppsledningar på en egyptisk restaurang eller om det springer kackerlackor över fötterna på stationen i Bukarest. Men tack och lov ger inte de flesta toabesök upphov till semesterskräckhistorier, de flesta går obemärkta förbi. Andra stannar med glädje kvar i minnet. Som den självspolande varianten på nyöppnade Moodgallerian i centrala Stockholm, som inspirerade till den här artikeln.

– Jag hade länge gått och grubblat på om det gick att göra något roligt av toaletter i offentlig miljö. Och så träffade jag Karolin Forsling som är retailchef på AMF Fastigheter och min idé passade in i hennes vision för Mood Stockholm. Tack vare att hon är så modig kunde vi skapa de här toaletterna, säger inredningsarkitekten Lena Eskedahl.Artikeln fortsätter under annonsen

I gallerian delar restauranggäster och shoppare på tre påkostade toalettutrymmen. Här är det långt till vitt standardporslin och tunna båsdörrar. I stället är det toalettstolar och handfat som ser ut som ormskinn, soffor att sjunka ner i, hårtorkar och sminkspeglar. Och riktigt snygga urinoarer.

– Det är svårt att hitta produkter som fungerar i offentlig miljö och som fortfarande är vackra, men det går, säger Lena Eskedahl.

Hon tycker att svenska restauranger och hotell kan vara lite väl försiktiga när de formger toaletter och önskar att fler ställen skulle ta ut svängarna lite mer.

– Vi ville att det skulle vara välkomnande och att man skulle känna sig som hemma. Dessutom blir människor mer skötsamma när det är fint, säger Lena Eskedahl och tillägger att städpersonalen tycker att jobbet blir roligare när det är snyggt.

För att undvika långa köer finns det handfat inne i båsen, men inga speglar. Fixa sig får gästerna göra i de allmänna utrymmena. Där finns också en detalj som Lena Eskedahl är väldigt nöjd med: krokar bredvid handfaten. Så att man slipper sätta ner sin väska på golvet eller att alla pryttlar och pinaler åker ner i handfatet. Precis som toaletterna är handfaten utrustade med sensorer.

– Det är skönt att slippa ta på saker när man är på toaletten.

Dessutom håller kranarna sig fräschare. Lena Eskedahl berättar också att man i möjligaste mån har valt att låta rören från handfaten gå rakt in i väggen och inte ner i golvet för att underlätta städningen, vilket enligt henne är mycket ovanligt i offentlig miljö.

Rör in i väggen och sensorer är detaljer som Anna Dahlqvist, produktchef för städ och utbildning på Diskteknik, gillar. Då blir det lätt- och snabbstädat, vilket sparar pengar i långa loppet.

– Alla pratar om toaletterna. Är det en fin toalett kommer gästen tillbaka till bordet och säger: ”Ni måste gå på toa”. Och om det är ofräscht och luktar illa drar det ner totalupplevelsen av restaurangbesöket.

Hennes råd är att tänka på städningen redan när toaletterna planeras. Både på daglig uppfräschning och grovrengöring som sker mer sällan.

– Till den periodiska städningen är det lämpligt att använda en våt metod och då är det bra att ha en golvbrunn att raka ner vattnet i. Det saknas på de flesta toaletter.

Sedan är Anna Dahlqvist en vän av vägghängda toaletter, släta ytor och kranar utan krusiduller. Golv- och kakelplattor ska vara så stora som möjligt, fogarna däremellan så smala som möjligt. Och inbyggda handfat på rad i en bänk är lättare att rengöra än separata.

Hon tillägger att handdukar ska placeras nära handfaten så att gästerna inte behöver gå och droppa vatten över golvet.

– Och montera toaborsten på väggen. Byt den oftare än du tror behövs.

När det gäller det dagliga underhållet tycker hon att det är viktigt att analysera hur ofta toaletterna behöver en översyn.

– Utse en toalettansvarig. Ta reda hur många besökare det är. När kommer de? Gör en toacheck före rusningen och fyll på tvål och papper.

Ett annat råd är att ta hjälp av sin pappersleverantör för att hitta rätt storlek på toarullar och handduksbehållare.

– Man ska inte behöva springa och fylla på papper hela tiden, säger Anna Dahlqvist som föredrar pappershanddukar av hygienskäl.

Och har man problem med dålig lukt som inte vill ge sig tipsar hon om biologiska produkter med mikroorganismer som ”äter urin”. Kemiska rengöringsmedel biter inte på kiss som till exempel har trängt ner i fogar, utan lukten kommer tillbaka efter en stund.

Hon poängterar att det inte krävs någon märkvärdig utrustning och mängder av kemikalier för att få det rent och fint.

– Det vanligaste felet folk gör är att de använder alldeles för mycket vatten, så att golvet är blött när man svabbat klart. Då blir det trampavtryck och jobbet du lagt ner blir omedelbart ogjort. Och smutsvattnet hamnar i fogarna.

I stället rekommenderar Anna Dahlqvist lätt fuktiga mikrofibermoppar som rengör och eftertorkar i ett svep.

– Varva gärna sura och alkaliska produkter, då blir det svårt för bakterierna att överleva.

Sist men inte minst tipsar tycker hon att man ska testa att vara gäst hos sig själv.

– Sätt dig på toan så ser du var du har glömt att städa.