Danstillståndet är ett av de tydligaste exemplen på en politik som inte nödvändigtvis stoppar ett mer dynamiskt nöjesliv, men som utan tvekan skapar en kultur som hindrar Sverige från att ta de sista stegen mot att bli en verklig nöjesmetropol.
Många krogar har i dag fler tillståndsblanketter än vad de har gäster. Det är alltifrån tillstånd för fettavskiljare till serveringstillstånd. Kontroller genomförs om säkerhetsföreskrifterna följs gällande antal personer i lokalen, brandsäkerhet och om reglerna för utskänkningstillståndet följs. Det är inte nödvändigt att avskaffa alla krav på tillstånd, men alla krav på tillstånd som inte är nödvändiga bör avskaffas. Jag minns så väl en intervju med klubbvärden till den omåttligt populära klubben Trädgården under Skanstullsbron. Till Allt om Stockholm beskrev han hur det var omöjligt att få danstillstånd – och om allt för många gäster började röra sig i takt till musiken de spelade i baren, var han orolig att polisen skulle komma in och avbryta.Artikeln fortsätter under annonsen
En av de populäraste klubbarna i Stockholm hade allt: ordningsvakter, man följde brandsäkerhetsföreskrifterna och man hade ett utskänkningstillstånd vars föreskrifter följdes slaviskt. Men om gästerna började dansa och om lagen skulle följas, skulle det vara dags för polisen att avbryta kvällen och förklara att det nu var dags att gå hem.
Jag är den första att tycka att det är viktigt att säkerheten prioriteras när det gäller alkoholförsäljning och att krogar är brandsäkra och serverar fräsch mat som man inte blir sjuk av. Men jag är också den första som tycker att onödiga regler bara krånglar till det för krögare och att den oroliga byråkratin skapar en kultur som hämmar utvecklingen av nöjeslivet.
Tänk vad fantastiskt det vore om politiken skulle våga ta ett kliv tillbaka. Tänk om vi skulle ha en politik som ser på krögare och nattklubbar som något som berikar städerna, istället för något som borde kontrolleras. Vad fantastiskt det vore om det räckte med att kontrollera att lokalen var säker, att kocken och maten inte utgjorde en hälsorisk och att alla med en öl i handen kunde visa upp en godkänd legitimation. När detta var avprickat på tjänstemännens checklistor kunde de besöka krogen oftare för att ta en afterwork, i stället för att kontrollera att folk inte rör på sig.
För visst kan man rycka på axlarna åt danstillståndet. Stockholmsregionen skulle förmodligen inte svämma över av nya klubbar och det skulle inte bli dans i var och var annat gatuhörn. Men danstillståndet är en liten bricka i det stora spel som alltför många politiker spelar, som syftar till att både kontrollera dem, vars försörjning är att tillhandahålla mat, dryck och kultur. Men framförallt är det en bricka i en förmyndarkultur som drabbar alla de människor som vill göra något så banalt som att njuta av livet.
Magnus Andersson
Kommunalråd (C)
Solna
