Man skulle lätt kunna tro att Fredrik Aspegrén bor någonstans i västra Skåne, att döma av hans dialekt. Men egentligen ser han inte ens svenska som sitt förstaspråk, utan franska. Och trots att svenskan är felfri finns det något osvenskt i hans sätt att uttrycka sig. Det låter som att det kommer från hjärtat varje gång han säger att något är »extremt spännande«.
Fredrik Aspegrén är hotelldirektör för Columbus Hotel i Monaco och blev nyligen vald till Årets Hotelier i Monaco, av Association des Industries Hôtelières Monégasques. Artikeln fortsätter under annonsen
– Här kommer jag efter tre år, och blir vald till årets hotellman. Monaco är litet, kan man tycka, men det är så oerhört koncentrerat med topphotell här. Så jag är verkligen extremt stolt.
Han blev inte bara prisad för att hotellet blivit mer framgångsrikt under hans ledning.
– Jag har alltid arbetat för att i första hand sälja destinationen, i andra hand själva hotellet.
Men hotellet har utvecklats mycket. Något kasino har det inte, så Fredrik och hans medarbetare har hittat andra vägar för att synas, mycket på temat prinsessan Grace (Grace Kelly). Bland annat är Columbus det första hotellet som fått tillåtelse att anordna fester i Princess Grace’s Rosegarden. Grace’s cocktail är patenterad av hotellet, och numera en etablerad cocktail i Monaco, och hotellet ordnar också »Gracefully shopping«.
Var Fredrik Aspegrén än har varit i världen, har han arbetat hårt med personalen. De som verkligen vill något, ska alltid se sina möjligheter.
– De ska inte tänka att de har ett jobb, de ska tänka att de har en karriär. I Sydafrika finns ett par personer som började hos mig som diskare, och som själva driver hotell i dag.
Han blev nyligen imponerad av en student från Grythyttan, Pierre Garami, som gjorde sin praktik på Columbus.
– Vilken entusiastisk kille! Om fler unga i Sverige har lika mycket att ge kommer den svenska hotellbranschen att explodera.
Att vara ute mycket i verksamheten och lyssna på personalen ser han som en del av sitt svenska arv. Miljömedvetenhet är en annan del.
– När vi började sopsortera var det innan de allra flesta här ens hade börjat tänka på att det var möjligt. Nu sorterar alla stora hotell. Och det är inte bara det, vi har arbetat mycket för att spara på energi och vatten. Det blir så när man har arbetat i flera regioner, i både Napa Valley och Sydafrika var vatten en bristvara.
Fredrik Aspegrén föddes i Madrid. Han var en globetrotter redan från barnsben. Mellan 1962 och 1973 bodde familjen huvudsakligen i Sverige, men i perioder i Turkiet, i Bangladesh och på Cypern. Senare blev hemlandet Frankrike.
Att Fredrik skulle satsa på hotell- och restaurangbranschen bestämde han sig för 1981 när han sommarjobbade som kock på Hotell Kattegat, inte långt från sommarhuset i Torekov.
– Det var en sådan kick att arbeta för att göra gästerna lyckliga. Adrenalinet var helt enormt.
Han hade redan en utbildning från Genève, i systemvetenskap och ekonomi, och planer på att bli diplomat. Det som gällde om Fredrik Aspegrén i stället skulle satsa hotell- och restaurangbranschen var att han fick en plats på världens mest ansedda utbildning, Ecole Hôtelière de Lausanne. Först fick han inte komma in.
– Jag fick veta att det fanns en plats 1992, och det här var 1982.
Men efter att ha jobbat hårt och utan ersättning på klassiska Hôtel de la Paix i sex månader fick han sitt antagningsbesked. Åren i Lausanne gav honom en utmärkt grund att stå på, med kontakter i hela hotell- och restaurangvärlden. Efter ett par år som restaurang- och bankettchef på en Relais&Châteaux- anläggning i Napa Valley, var han en kortare period i Schweiz igen.
Han fick en förfrågan om att vara med och starta en restaurang i Sydafrika: Entrecote Express, med enbart entrecote-rätter på menyn. Det var den första temarestaurangen av den typen i Afrika enligt Fredrik.
– Men vi var lite tidigt ute, och på många sätt blev det ingen succé. Vi trodde att det skulle vara som att arbeta i Europa, och det var helt fel. Vi satsade på en lunchrestaurang i det finansiella distriktet i Kapstaden utan någon riktig marknadsundersökning. Inga affärsmän åt lunch, de åt bara någon sandwich för att sedan snabbt lämna staden för sina fina villor i förorterna. Och på kvällarna ville ingen komma in till staden för att det var för osäkert. Dessutom var Kuwaitkriget igång så vi hade inga turister. Men jag lärde mig otroligt mycket om hur det är att arbeta i Sydafrika, och bestämde mig för att vara kvar och delta i landets förändringsprocess.
I 15 år var hans hem Sydafrika. 1996 blev han hotelldirektör på femstjärniga Cellars-Hohenort i Kapstaden. Som ordförande för Relais&Chateaux för Sydafrika och Indiska Oceanen, var han dessutom med och startade 13 andra anläggningar. Livet i Sydafrika var spännande, karriären blomstrade och Fredrik var inblandad i en rad olika projekt, bland annat att ge unga från fattiga grupper en möjlighet att göra karriär i branschen. Men så kom en ny era.
– Vi kände att vi ville ge barnen en europeisk uppfostran med många språk.
Dessutom lockade möjligheten att utveckla Columbus Hotels till en kedja. Fredrik Aspegrén har arbetat fram åtta hotellprojekt för Columbus i Europa, som dock bara finns på papper ännu.
– Två av dem kräver bara att ägarna trycker på knappen, så kan de bli verklighet. Vi väntar, men på grund av ägarnas skilsmässa så dröjer det.
Han är inte främmande för att arbeta i Skandinavien någon gång i framtiden. Torekov är trots allt favoritplatsen på jorden.
