Bosarpkyckling med persiljerötter. Rökt renhjärta med pepparrot på nätta rutor av fullkornsbröd eller för den delen, en bit kladdkaka med en klick vispad grädde. Det är bara några av recepten som finns med i den ambassadkokbok som nyligen lanserats. Gratis och i bloggform är den ytterligare ett drag från regeringens sida att marknadsföra Matlandet Sverige i världen.
Förhoppningen är att kokboken snart ska ligga som favoritflik på varje ambassadkocks dator och vara ett redskap för att utbilda, vägleda och framförallt visa att svensk mat är så mycket mer än Ikea-köttbullar och surströmming.Artikeln fortsätter under annonsen
Handelsminister Ewa Björling vill att en middag på en svensk ambassad ska vara en erfarenhet som varje gäst, oavsett nationalitet, ska komma ihåg. Vägen till ett ännu bättre renommé ska gå via magen, pratet om den fantastiska svenska maten ska locka hit turister i horder och i förlängningen bidra till ökad handel och fler arbetstillfällen.
Bakom recepten står bland andra Grythytte Akademi och stjärnkockar som Paul Svensson och Gustav Trägårdh. Tanken är att kokboken ska uppdateras ungefär var tredje dag. Smart – med en sådan dynamik kan man också visa att svensk mattradition ständigt utvecklas. Kanske är svensk mat i dag till och med svenskare än för 15 år sedan, då vi på sistone har fått större respekt för våra egna råvaror. Efter att ha flugit jorden runt och inspirerats av världens alla kök har vi till slut landat på vår egen landsbygd. Allt färre ser någon anledning till att importera pata negra när en lufttorkad skinka från granngården är minst lika bra.
En före detta kursare till mig från Restauranghögskolan i Umeå, numera kock på svenska ambassaden i London, gillar idén med kokboken. ”När man jobbar själv kan det ibland vara svårt att hitta inspiration”, säger han som, så att säga, är född med kanelbulle i blodet. Och de ambassadkockar som inte är det, som har rötterna i det land där de arbetar och kanske aldrig själva ens ätit svensk mat, kommer säkert att bli ännu mer hjälpta.
Personligen trodde jag att jag redan hade ätit årets godaste dessert – fram till första tuggan av Paul Svenssons ambassadkalvdans med åkerbärssoppa. Ewa Björling, jag är förvisso svensk och förvisso inte ambassadör. Men jag har garanterat pratat med alla jag känner om upplevelsen och jo, jag kommer att minnas den för evigt.
