Tällberg ligger på en sluttning på en udde med utsikt över Siljan. När jag kör in i byn möts jag av röd- och brunfärgade timmerhus omgärdade av gärdsgårdar. Vid det första vägskälet är det skyltat till sju olika hotell.
Det bor drygt 200 personer i Tällberg och de sju hotellen har sammanlagt runt 1 000 bäddar. Det finns dessutom ett åttonde hotell som är stängt för renovering. Tällberg är enligt Leksands kommun Sveriges hotelltätaste by.Artikeln fortsätter under annonsen
Byns äldsta gård är från 1400-talet och ägs av familjen Åkerblad. Gården har varit i familjens ägo hela tiden och under de första århundradena var det en bondgård som tog emot besökare. Åkerblads Hotell och Gästgiveri startades 1910. I dag är den 19:e, 20:e och 21:a generationen Åkerblad verksamma på hotellet.
Oktober-november är lågsäsong för besöksnäringen i Dalarna, berättar Åkerblads marknadschef Fredrik Svedberg när han en fuktig oktoberdag tar emot i hotellet där eldar sprakar i två öppna spisar.
– Elden brinner alltid. Det är en del av mysighetskänslan, säger han.
Just historiken och familjetraditionen har Åkerblads tagit fasta på. I många rum finns porträtt på familjemedlemmar, och möbler som tidigare familjegenerationer har byggt. I salen där frukosten serveras finns namn på alla generationer Åkerblad nedskrivna på en list längs väggen. I matsalen tickar en Moraklocka och på väggarna hänger kurbitsutsmyckade målningar. Hotellets 69 rum är alla olika.
– Det ska kännas som att man besöker familjen Åkerblad och inte ett hotell. Därför påminner mycket i matsalen och andra ställen om ett hem, säger Fredrik Svedberg som har jobbat inom företaget i tolv år.
Åkerblads har inte mycket utsikt över Siljan eftersom gården ligger långt ned i sluttningen.
– Vi har valt att jobba innanför väggarna. Vi vill erbjuda mat- och dryckesupplevelser av hög kvalitet. Vårt senaste tillskott är en helt ny spa-avdelning med gym.
Han tror att lugnet och avskildheten i Tällberg får många storstadsbor att vilja resa hit.
En nollåtta i Tällberg. Så beskriver sig Salka Börjeson Eynon, ägare till Green Hotel, en bit upp för backen. Så känner hon trots att hon bott i Tällberg i 23 år och i hög grad tagit del i byns utveckling. Hon har dock alltid känt sig välkomnad i byn.
– Det bara är så. Det är varken negativt eller positivt. Jag tror att det kan finnas en dynamik i det, säger hon.
Green Hotel byggdes som en privatbostad 1917. 30 år senare startade Ninni och Börje Green ett pensionat där som 1965 köptes av Hans-Erik Börjeson, Salkas pappa. Han hade drivit ett charterresebolag och insåg att byggnaden behövde rustas upp ordentligt.
– Då fanns inga toaletter och duschar på rummen, vilket var vanligt på hotellen då. Det första pappa gjorde var att se till att alla rum fick det, säger Salka Börjeson.
Att spendera några veckor på gästhem eller pensionat vid Siljan lockade många som hade råd på 40- och 50-talet. På den tiden fanns många pensionat och gästhem i Leksand, Rättvik och Vikarbyn. Tällberg har lyckats väl med att behålla sin dragningskraft sedan dess.
En förklaring är enligt Salka Börjeson att hotellen i Tällberg har sporrat varandra.
– Om någon blivit bra på något så tror jag att det triggat igång de andra. Vi har lyft varandra.
Ungefär hälften av besöken i byn genereras av hotellen. För 15 år sedan startade hotellen marknadsföringsbolaget ”Upplev Tällberg”. Där har företagen gjort gemensamma marknadsföringsinsatser och på olika sätt vårdat varumärket Tällberg.
Det har också med framgång lobbat för att SJ skulle behålla tågstationen i Tällberg.
Inget av husen som i dag är hotell i Tällberg byggdes som det. Flera hotell drivs av familjer där rörelsen gått i arv och alla hotell har sin egen inriktning. På Green Hotel värnar man om traditioner som midsommar och personalen bär alltid Leksands och Rättviks folkdräkter vid middagarna. Där finns också konstmuseet Greensverket med verk av Anders Zorn, Carl Larsson, Carl Kylberg.
Hotellet som ligger högst på sluttningen är Villa Långbers. Det startades på 1930-talet av två systrar som hade vänt hem till Sverige efter en Amerikavistelse. I maj i år togs stället över av Staffan Malmqvist som sedan tidigare driver hälsohemmet Masesgården i Grytnäs. Där serveras bara vegetarisk mat och varken alkohol eller kaffe. Men på Villa Långbers ser Staffan Malmqvist fram emot att rikta sig mot en bredare publik när det gäller mat och dryck.
Han räds inte konkurrensen från byns övriga hotell. Han tror inte att hotellen behöver växa på varandras bekostnad.
– Ju fler som pratar om Tällberg desto bättre är det. Går det bra för ett ställe på en plats går det ofta bra för fler, säger han.
Ägarskiftet skedde med en överlappning i maj och juni och sommaren förlöpte bra med bröllop, turister och konferenser. Även under hösten har det enligt Staffan Malmqvist varit gott om konferensbokningar på Villa Långbers.
– Nu står jag på egna ben och ska forma ett säljande koncept som passar hotellet.
Han hoppas spinna vidare på den hälsoinriktning som han har på Masesgården. Där ges kurser veckovis med fysisk och mental träning på programmet. Dit söker sig många för att förändra sin livsstil. På Villa Långbers tänker sig Staffan Malmqvist temahelger som ska locka personer som vill få ett hälsosamt avbrott i vardagen. Redan denna höst har hotellet ordnat temahelger som yoga med Malin Berghagen.
Tällberg kan beskrivas som ett Dalarna i miniatyr vilket lockar besökare från när och fjärran. För att värna om det genuina har Leksands kommun tagit fram ett så kallat bykaraktärsprogram där det står att husägare gärna ska inhägna tomterna med gärdsgårdar. Där står även att nya hus helst ska uppföras i dalaromantisk stil i timmer och gärna vara målade i gråa, röda eller bruna färger.
Det finns vissa områden som pekats ut som möjliga för ny bebyggelse men hotellägarna vill absolut inte att byn ska börja likna en vanlig villaförort.
– Då kommer vi inte att kunna ta emot lika många gäster längre. De kommer inte att vilja vara här. Man vill se gärdsgårdar och orörda ängar, säger Salka Börjeson Eynon.
Bykaraktärsprogrammet är dock bara riktlinjer.
Hur pass orört Tällberg förblir återstår att se. Förändringar kommer att formas utifrån diskussioner där byalag, kommunen, intresseorganisationer och andra får säga sitt. Salka Börjeson Eynon hoppas på en bra balans mellan tradition och förnyelse.
– Det är viktigt att ha en bra dialog mellan dem som vill det ena och dem som vill det andra. Då tror jag att man får ett bra resultat.

"På fredag kommer nästa nummer av Besöksliv, där vi tar ett grepp på hur besöksnäringen kan använda sig av sociala medier. "











































































