"Tyvärr blir det ingen ståpäls när jag besöker Abba – the museum. Att Björn var på plats var kul, men jag hade behövt Agnetha och eller Frida för att tända till."
Under våren har HRF besökt 64 arbetsplatser i hotell- och restaurangbranschen i Stockholm som alla beviljats att anställa invandrad arbetskraft. HRF tittade på framför allt tre saker:
- Om det finns anställningsavtal och om villkoren i dem är korrekta
- Om de anställda invandrarna får en lön som stämmer med anställningsavtal och kollektivavtal
- Om den anställde jobbar så många timmar som avtalats och får den vila hen har rätt till.
Ingen arbetsplats var prickfri. Felaktigheter gällde saker som för låg lön i förhållande till arbetad tid, många var anställda under fel kategori – till exempel som köksbiträde i stället för som kock (vilket ger lägre lön) eller att arbetspassen var för långa.Artikeln fortsätter under annonsen
– Här ser vi hur arbetsgivare systematiskt utnyttjar att människor kommer från fattigare förhållanden. Många har skuldsatt sig för att komma till Sverige. Regeringen måste agera snarast, säger HRF:s ordförande Ella Niia.
En arbetsgivare som i dag vill anställa en person från ett icke EU-land måste erbjuda villkor som inte är sämre än gällande kollektivavtal eller praxis i branschen. Arbetsgivaren måste för Migrationsverket visa upp ett anställningserbjudande för den man vill anställa. Men det erbjudandet är inte juridiskt bindande och det finns inga sanktionsmöjligheter om arbetsgivaren sedan anställer personen till helt andra villkor.
Det här vill HRF ändra på. Facket kräver att anställningserbjudandet blir bindande och att det finns sanktionsmöjligheter om en arbetsgivare bryter mot det. Dessutom ska inte en arbetstagare som vittnar om dåliga villkor riskera utvisning, vilket de gör i dag om de blir uppsagda.
Migrationsminister Tobias Billström har inte hunnit läsa den här rapporten av HRF än, men hänvisar till liknande undersökningar som HRF har gjort tidigare.
– Då har problemen inte bara gällt immigranterna på de undersökta arbetsplatserna, utan även andra anställda. Och då går det inte att dra sådana här generella slutsatser, säger Tobias Billström.
Han vill inte gå HRF till mötes utan tycker att man ska skilja på ett erbjudande och ett avtal om anställning. Att skapa andra regler för anställningar vid arbetskraftsinvandring än för arbetsmarknaden i övrigt vill han inte se.
– Jag vill inte ha en särlösning för arbetskraftsinvandring.
De företag HRF har undersökt hade alla kollektivavtal. Av de 64 var 27 medlemmar i Visita, resten hade hängavtal. De undersökte företag med färre än tio anställda upp till sådana med fler än 20. Även kedjeanslutna företag förekom.
Visita anser att det är svårt att bedöma HRF:s rapport, eftersom den inte talar om i detalj vilken typ av avtalsbrott det rör sig om eller vilka företag som är kontrollerade.
– Vi bad redan i morse om att få ut bakgrundsmaterialet för att få veta vilka företag det handlar om och vilken typ av avtalsbrott det handlar om. Men HRF har fortfarande inte lämnat ut materialet. Självklart ska kollektivavtal och lagar följas, säger Björn Lundell, pressekreterare på Visita.
