Vi brukar träffas i en trädgård på Söder i Stockholm. Ibland upp till femtio personer. Inne i ett växthus står ost, korv och öppnade vinflaskor från små producenter i Languedoc och Loire. Man lägger ett par hundringar i en mössa som hänger på en krok, och plockar upp ett glas. Ofta slutar kvällen med vinglig boule.
En vanlig kväll hos en av Sveriges små vinimportörer. I dag är flera av dem på väg att skaffa sig lika hängivna följare som nischade skivbolag i musikvärlden. Kunder som är lojala i första hand mot distributören, i andra hand mot varans producent.Artikeln fortsätter under annonsen
Vinvärlden dammas av när en ny generation börjar intressera sig. I den nya svenska vinkulturen driver före detta DJ:s och popmusiker importfirmor och bloggar med tydligt sikte på den målgrupp vars skivsamling fått maka på sig för flaskorna.
Det senaste decenniets rörelser inom popmusiken har till stor del handlat om att blanda högt och lågt. Rod Stewart möter afrikansk pop, Britney blandas med dubstep – gränser ska suddas ut. Vinvärlden är mer konservativ. Här finns ett etablissemang att spjärna emot, vilket fått indiescenen att blomstra. Kultur växer bäst med en tydlig motvikt.
En samling producenter världen över gör vin utan tillsatser, utan ekfatslagring och ibland utan att svavla vinet. Man lever på att jobba precis tvärt emot de gigantiska kooperativ som producerar vin på box.
På samma sätt finns en rörelse i Sverige bland bloggare och vindrickare som ställer sig i tydlig opposition mot Systembolagets urval och de vintips som följer i morgontidningarna.
Här hemma hjälper också alkoholmonopolets regler till att uppehålla romantiken. De gör det lite krångligare att få tag i de små producenterna – lagom mycket trassel för att behålla en viss exklusivitet och skapa förväntningar kring vinet. Precis det pirr i magen som musiknördar hade inför obskyra soulsinglar innan någon förrädare smällde upp hela samlingen på Youtube.
En annan anledning till att indiekulturen inom vinvärlden blomstrar har nog att göra med begreppet “terroir”, uppfattningen om att ett väl producerat vin får sin smakkaraktär av växtplatsen och hur det framställts. I en era av flyktig konsumtion – musik från Spotify, digitaliserad litteratur – har bra vin fortfarande en tydlig avsändare. Att dricka en plats har aldrig känts roligare.
