Investeringar bakom prishöjningar

Momsen på inträde till djurparker sänktes den 1 januari 2001 från 25 procent till 6 procent. Sex år senare sänktes momsen på liftkort från 12 procent till 6 procent. Nu har riksdagens skatteutskott gjort en uppföljning av dessa sänkningar.

Uppföljningen visar att priserna för inträde till Sveriges djurparker mellan 2001 och 2010 ökade med 80 procent för vuxna och nära 89 procent för barn och ungdomar. Om momssänkningen skulle ha fått full effekt på inträdesavgifterna skulle priserna under perioden i stället ha sjunkit med 4 procent. Då är den allmänna prisutvecklingen medräknad.Artikeln fortsätter under annonsen

Under ett seminarium med riksdagens skatteutskott tidigare i veckan försvarade representanter för Svenska Djurparksföreningen prishöjningen. Framför allt har djurparkerna under 2000-talet fått väsentligt ökade kostnader genom lagar, förordningar och EU-direktiv inom djurskydd; smittskydd, artskydd och arbetsmiljö, vilket också framhålls i rapporten.

­– Nu finns det till exempel lagkrav på att vi måste engagera oss i folkbildning, utbildning och forskning, sa Mats Höggren, zoologisk chef på Kolmårdens djurpark.

Dessutom har branschen som helhet gjort stora investeringar för att höja kvaliteten och möta besökarnas ökade krav på upplevelser och servicenivå.

– Mellan 2006 och 2011 har vi investerat 450 miljoner kronor i Kolmårdens djurpark, sa Jan Roy, vd för Parks & Resorts där Kolmården ingår.

Han passade också på att understryka djurparkernas stora turistekonomiska effekter samt att branschen skapat nya jobb. Under tioårsperioden som gått sedan momssänkningen har antalet anställda ökat med mer än 30 procent.

– Vi är en stor ungdomsarbetsgivare. Bara inom Parks & Resorts djurparker arbetar 1 200 unga under 26 år, sa Jan Roy.

Även besökarna i Sveriges djurparker har ökat. De blev 17 procent fler mellan 2001 och 2010. Ökningen fördelar sig olika mellan parkerna, störst procentuell ökning hade Orsa Björnpark som gick från 35 000 till 150 000 besökare.

Djurparkerna arbetade aldrig aktivt för att få sin inträdesmoms sänkt, och därför anser företrädarna inte heller att parkerna förbundit sig till några prissänkningar.

– Men momsreformen gjorde det möjligt för flera av branschens företag att överleva, sa Mats Höggren.

Några som däremot kämpade hårt för sin momssänkning var liftanläggningarna. Där lovade också medlemmarna i Svenska Liftanläggningars Organisation, Slao, att sänka priserna på liftkort.

Första året efter momssänkningen sänktes priserna med 4,9 procent, vilket var mer än de hade behövt sänkas. På längre sikt ökade priserna dock mer än den allmänna prisutvecklingen. Liftkortsprisena steg mellan säsongen 2006/2007 och 2010/2011 med 12,6 procent. Vid ett fullt genomslag skulle momssänkningen ha gett endast 3,7 procent högre priser under perioden.

Slaos vd Hans Gerremo framhöll under seminariet tre stora skäl till prisökningarna: Massiva investeringar, höjda elkostnader och nyanställningar. Dessa förklaringar nämns också i rapporten.

– Bara under förra året investerade våra medlemmar nära en miljard kronor. Bland annat har de satsat på energieffektivare system för snöläggning, delvis eftersom elpriserna höjts med 46 procent sedan 2006, sa Hans Gerremo.

Han berättade också att 13 000 personer arbetar på liftanläggningar i dag, vilket är 20 procent fler än före momssänkningen.

– Eftersom 75 procent av våra anställda är under 26 år, innebär det att vi skapat 2 000 nya ungdomsjobb under den här tiden.

Fler besökare hittade också till skidanläggningarna. Antalet skiddagar på de 50 mest besökta anläggningarna ökade under perioden med 17 procent.