För tre år sedan införde Sverige förenklade regler för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU. Innan dess hade våra organisationer arbetat aktivt för en sådan förändring, bland annat eftersom det är svårt för företagen att få fram viktig kompetens i Sverige och övriga EU. OECD konstaterade i en rapport före jul att regelverket i huvudsak har fungerat väl.
Nu har dock Migrationsverket beslutat om nya stoppregler från mitten av januari. De nya reglerna är tänkta att förhindra missbruk, men stryper i praktiken möjligheterna för små företag att anställa personer från länder utanför EU vid arbetskraftsbrist. Beslutet riktas mot vissa branscher (hotell och restaurang, service, bygg, bemanning, handelsbranschen, jord- och skogsbruk samt bilverkstäder). Därutöver ska alla nystartade verksamheter omfattas.Artikeln fortsätter under annonsen
Migrationsverket kräver att företag inom nämnda branscher och alla nystartade kan garantera lön för hela anställningstiden vid ansökan om arbetskraftsinvandring. Det kan då handla om två årslöner. I en handbok för de anställda vid verket noteras svårigheten att ställa garantier för hela anställningsperioden, samtidigt som det blir förvirrat när man här talar om tre månaders lön kombinerat med omfattande dokumentation för verksamheten. Vår erfarenhet är att myndighetshandläggare för att hålla ryggen fri hellre är restriktiva och om det i huvudtexten står garantera lön för hela anställningstiden, är risken uppenbar att det i regel kommer att handla om hela anställningstiden, i många fall två år.
Migrationsverket tar ringa hänsyn till att näringsverksamhet är ett risktagande. Ett företag kan inte ens garantera att det finns kvar om två år. Att det är de små företagen som står för den absoluta merparten av alla nyskapade jobb i Sverige spelar förstås mindre roll för myndighetens agerande.
Det finns ett vällovligt skäl till uppföljning och kontroll, att förhindra skenanställningar eller annat missbruk av systemet. Det har tyvärr förekommit fall där reglerna missbrukats. Våra organisationer anser bestämt att oseriös verksamhet ska motverkas, men kravet på fleråriga lönegarantier är orimligt.
Små företag kommer inte längre att kunna täcka upp sitt behov av personal genom att anställa personer från länder utanför EU. Riksdag och regering har ett ansvar för att vårda den reform som riksdagen beslutat om. Det är därför viktigt att regeringen nu följer upp Migrationsverkets tillämpning så att myndighetens nya regler inte hindrar företagens möjlighet till rekrytering.
Stoppreglerna är för stelbenta och drabbar även seriösa företag hårt. Att utarbeta och införa dem utan att ens ha diskuterat med näringslivet är anmärkningsvärt. Vi är gärna med i ett arbete för att göra reglerna mera ändamålsenliga.
Anders Fogelberg, arbetsmarknadsexpert Företagarna
Karin Ekenger, arbetsmarknadsexpert Svenskt Näringsliv
