Hanna Halpern, chef för Årets Kock, berättade om de två vanligaste förklaringarna varför det är så få kvinnliga toppkockar: att det är ett tungt jobb med dåliga arbetstider och att tjejer inte vill tävla.
– Men det håller inte. Jag svarar att sjukvård också är tufft med tunga lyft och nattarbete. Dessutom, titta på till exempel på våra svenska skidtjejer, som är framgångsrika, sa Hanna Halpern, som i stället förde fram att traditionens makt är stor.Artikeln fortsätter under annonsen
Mångårige krögaren Erik Lallerstedt tyckte att tuffheten delvis är en myt, och att det hur som helst inte är mindre tungt i det kalla köket, där det finns gott om duktiga tjejer. För att ändra på den skeva bilden har han själv gått in oftare i kallköket, vilket han ser som ett ansvar för honom som ägare.
Emma Erlandsson från juniorkocklandslaget berättade att när hon hamnade vid varmspisen på PM & Vänner var hon den första tjej som stått där under krogens 20-åriga historia.
– Vi fick ju många duktiga tjejer som praktikanter, men de plockades alltför ofta in i kallköket, sa Emma Erlandsson.
– Tvingas de dit eller ställer de sig där frivilligt? undrade moderatorn Anders Rydell.
– Det är nog både och, det är lättare att vara tuff där som tjej, svarade Emma Erlandsson.
Klara Adolphsson, jämställdhetsexpert på Sveriges chefsorganisation sa att det är samma problem som i alla andra branscher: ju högre upp i organisationen man kommer, desto färre tjejer.
– Man skolas in i en organisation. En kille som kommer ny ser att det i toppen finns massa killar som är ungefär som han och tänker: där finns det plats för mig. En tjej tänker: där kanske jag kan få plats, sa Klara Adolphson.
Hon anser att branschen bör börja jobba med detta.
– Men har ni bestämt er för det? Jag tror inte att branschen på riktigt har bestämt sig för att detta är ett problem.
Hanna Halpern höll med om det, men sa också att många av de kockar hon jobbar med har vittnat om att stämningen i köket har blivit mycket bättre när det har kommit in fler tjejer.
