Tusenlappar att spara på att sopsortera

Den 1 oktober införs viktbaserad taxa på sophämtningen i centrala Göteborg. Det innebär att de krogar som sorterar ut matavfall, som inte har någon viktkostnad, kan tjäna tusentals kronor varje år.

Göteborgskrögarna är redan ganska bra på att ta hand om matrester; i dag sorterar 37 procent av stad­ens nästan 800 restauranger och kaféer ut sitt matavfall. Sannolikt blir det, precis som i Malmö, snart fler. I så gott som hela staden har vikttaxa på osorterade sopor införts under de senaste åren. Den 1 oktober kommer vikttaxa även att införas i de krogtäta stadsdelarna Centrum, Majorna och Linné.Artikeln fortsätter under annonsen

Då kommer 1 kilo osorterat avfall att kosta 1,25 kronor. För en restaurang med cirka 150 platser som i dag betalar 127 000 kronor för sophanteringen, kommer kostnaden efter införandet att vara 139 000 kronor. Om 40 procent av avfallet sorteras ut som matavfall kommer det i stället att kosta 84 000 kronor. Det berättar Per Hogedal, kundsamordnare på Kretsloppskontoret och en av dem som ringer runt till krögarna och informerar om den nya taxan.

– En del blir lite misstänksamma först och undrar vad haken är, för ingen brukar ju erbjuda någonting som blir billigare än tidigare. Men nu är det ju faktiskt så att det blir det, säger han.

Även om det finns pengar att spara vill Per Hogedal, som själv har 25-årig erfarenhet från branschen, främst få krögare att förstå vilken miljöinsats de kan göra, och hur enkelt de kan göra den.

– Det är många som har sagt ”herregud, vi trodde att det skulle vara mycket krångligare”, säger han.

I Stockholm har man inte kommit så långt med matavfallsinsamlingen. Här togs 8 procent av matavfallet från hushåll, restauranger och butiker om hand förra året, vilket är betydligt mindre än i landet i stort. Stockholm gör ingen satsning på viktbaserad sophämtning som riktar sig mot krogar och kaféer. Däremot införde Stockholms stad i somras en vikt­baserad soptaxa för villor.

– Vi börjar där. Det kommer säkert att införas för verksamheter också, säger Johanna Nilsson, teknisk utredare på stadens avfallsavdelning.

Enligt Johanna Nilsson är det ofta praktiska problem som omöjliggör för hyresvärdar och företag att börja sopsortera.

– Det finns ett bra intresse från restauranger för matavfallsinsamling men det är förutsättningarna i exempelvis soprummet som avgör om det är möjligt att införa. Det finns några olika system, men tyvärr går det ändå inte alltid. Vi hjälper restaurang­en eller bostadsrättsföreningen med att göra utredningen på plats.

Stor potential

Bara tio procent av matavfallet från landets restauranger samlas i dag in separat och tas om hand. Målet är att betydligt större mängder ska återvinnas, och att insamlings­systemen ska byggas ut.

– Det finns en stor potential bland restaurangerna att jobba mer med de här frågorna, säger handläggaren Catarina Östlund på Naturvårdsverket.

Skolköken har kommit betydligt längre med sopsorteringen än restaurangerna. 65 procent av matavfallet från landets skolkök samlas in och tas om hand, enligt en rapport från Svenska Miljöemissionsdata (Smed). Catarina Östlund tror att det kan bero på att kommunerna har tagit ett stort ansvar för att nå målen om en ökad matavfallsinsamling, och att hanteringen av skolkökens mat­avfall har varit en prioriterad fråga.

– Nära 60 procent av landets kommuner samlar in matavfallet separat och ytterligare ett 70-tal kommuner ska införa sådan insamling. Det kommer att leda till att insamlingen från restaurangerna ökar. Bättre kunskaper hos restaurangägare är också viktigt.

Sverige hade ett mål om att 35 procent av allt matavfall skulle återvinnas genom biologisk behandling år 2010. Men målet uppnåddes inte. Det året var det ungefär 20 procent som togs om hand. Men Catarina Östlund anser att resultatet ändå var ganska bra.

– När man satte upp målet kanske man inte insåg att det tar tid att ställa om. Målet hade effekten att frågan kom upp till diskussion i många kommuner, och nu är det många som har saker på gång.

Det finns ett nytt nationellt mål om att minst 50 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt 2018. I målet ingår att minst 40 procent av avfallet ska behandlas biologiskt genom rötning.