Det var i mars 2002 som den förre franske presidenten Jacques Chirac lovade branschen sänkt restaurangmoms. Sedan tog det sju år, och såväl en ny president som en ny regering, att övertyga EU:s finansministrar om att lägga restauranger på listan över undantag från standardmomsen, så att sänkningen så småningom kunde genomföras.
Den 1 juli förra året sänktes så den franska restaurangmomsen från 19,6 till 5,5 procent. Sänkningen kostar den franska staten 3 miljarder euro i förlorade skatteintäkter varje år. Det var inga pengar som den franska regeringen tänkte avsäga sig utan motprestation. Ett ”framtidskontrakt” skrevs mellan stat och bransch med en rad åtaganden för branschen gällande sysselsättning, anställningsvillkor och konsumentpriser.Artikeln fortsätter under annonsen
Effekterna av sänkningen debatteras nu flitigt i Frankrike. Mest diskuteras huruvida branschen hållit vad den lovat. Svaret är inte helt enkelt, men en sak är säker. Det har inte blivit nämnvärt billigare att äta ute. I ”framtidskontraktet” står tydligt att priset för en måltid skulle sänkas med 11,8 procent. Senaste statistiken visar att priserna har gått ner med bara 1,7 procent, trots ambitiösa kampanjer från branschförbunden riktade mot sina medlemsföretag.
Men det ser olika ut beroende på typen av företag. Främst är det små företag som inte sänkt sina priser, medan stora restaurangbolag och kedjor har ansträngt sig betydligt mer.
Vad gäller effekterna på sysselsättningen beror svaret på vem man frågar. Enligt kontraktet skulle 40 000 jobb tillkomma inom två år. Siffror från den franska statistikbyrån L'Insée visar en ökning med 21 700 jobb i restaurangbranschen sedan förra sommaren. Men kritikerna, främst de två fackföreningarna FO och CGT, är skeptiska, skriver nyhetsbyrån AFP.
Sedan tio år har sysselsättningen i branschen ökat med runt 15 000 jobb om året och dessa måste man dra från, enligt facken som i stället räknat på en tillväxt i sysselsättningen på 6 700 nya jobb under perioden. Dessutom ifrågasätter facket hur många av de nya jobben som är fasta jobb. Arbetsgivarna å sin sida pekar på att resultatet är gott med hänsyn till finanskris och lågkonjunktur.
Efter år av oenighet mellan arbetsgivareorganisationerna och facken skrevs ett nytt avtal om arbetsvillkor och löner i december, vilket många tackar momssänkningen för. Nu fanns pengar att fördela. Totalt fick de anställda 5 procent i löneökning och nu ska ingen anställd ha en bruttolön under 1 673 euro i månaden, vilket är 25 procent högre än den lagstadgade minimilönen.
Trots dessa ändå försiktigt positiva effekter av lägre moms, har politiska röster höjts om att höja momsen igen. I november röstade parlamentets finansutskott för en höjning, som en direkt följd av att branschen inte motpresterat tillräckligt. Dessa röster har nu dämpats, men risken finns att de höjs igen, skriver Le Monde.
Under tiden har flera initiativ tagits för att öka restauranggästernas förtroende. Ett har tagits av bland andra stjärnkrögaren Alain Ducasse. Mellan den 7 och 13 juni serverade 600 restauranger över hela landet under gemensamt tema en trerätters lunch eller middag för 20 respektive 35 euro.
