• Vårbudgetens käftsmäll

    13:e säsongen för oss här på Skivarps Gästgivaregård. Det har verkligen varit dalar och toppar men nu tänker jag ägna mig åt vad kostnader har för betydelse för ett småföretag på landsbygden.

    Till att börja med så finns det de som tror att om man inte klarar alla de kostnader som företaget ställs inför, inberäknat skatter, arbetsgivaravgifter och moms så är affärsidén kass. Det finns de som tror att alla företag inom samma bransch har samma förutsättningar och borde då också kunna bära samma kostnader. Det finns de som tror att vi som driver företag tjänar grova pengar för att vi har anställda som jobbar i våra verksamheter. Det finns de som anser att lägre skatter är subventioner.

    Jag håller inte med de som tror så. Jag vet att det inte är så. Jag vet att högre skatter och avgifter självklart påverkar de antal jobb som skapas, hur stora investeringar som görs och detta är en del av tillväxten. Jag vet att förutsättningarna för olika företag i samma bransch kan stå milsvida från varandra, att driva en säsongsverksamhet på landsbygden innebär att nästan hela årets omsättning skall tas in på mindre än 4-5 månader. Sårbarheten blir så märkbar. Jag vet också att småföretagarens lön ofta ligger på gränsen till fattigdom i Sverige. Fattigdosmgränsen är 11000 kr. Handen på hjärtat småföretagare, hur ofta är ni under gränsen?

    Jag vet också att lägre skatter och arbetsgivaravgifter inte är en subvention, det är stimulans till näringslivet, till företagen, till småföretagen. Ni vet de där som skapar jobb. En stimulans som skapar förutsättningar även för de minsta företagen i de lugnaste delarna av landet att vara verksamma och skapa jobb

    Så kommer då vårbudgeten som en käftsmäll, kanske ingen överraskning men budskapet från högre ort är tydligt: Besöksnäringen har gjort ett fantastiskt jobb genom att ge unga människor ett första jobb, men vi gillar inte att ni gör det så därför toppar vi nu arbetsgivaravgifterna för ungdomar. De behöver inget riktigt jobb, de behöver träning på äldreomsorg! Vi toppar dessutom med att belägga de som inte har tunnelbana med högre besninskatt och etanolskatt, för varför ska vi ha en landsbygd med levande företag och människor som bor där?

    Detta är med all säkerhet sista sommaren då vi nästan uteslutande har ungdomar som jobbar här på gården, för varför ska vi välja de som behöver läras upp när vi kan anställa erfaren och självgående personal för nästan samma pengar. 

    Ja, det låter bittert, men när man som god skattebetalare som satsat alla sina pengar, megamånga timmar och energi på att driva upp en döende verksamhet och kulturfastighet, anställt unga människor i sitt första jobb genom åren får ett straffpaket från regeringen så blir det bittert. Det känns verkligen som att backa bandet. 

    Förlorarna är inte bara ungdomarna och företagen, utan hela samhället där fler unga hamnar i utanförskap och behöver stöd och landsbygdens småföretag klappar igen och bidrar till landsbygdsdöden.

    Varför ser man inte detta?

  • Örtträdgården!

    Idag händer det! Örtträdgården får nytt liv! Jag är lyckligt lottad som har en tomt runt gästgivaregården som är hyfsat stor, här kan bara brist på fantasi (och naturligtvis pengar) sätta gränser för vad man kan göra. Eftersom vi kände för en riktig nystart detta året då vi bestämt oss för att stanna kvar och avsluta försök till försäljning så känns det extra kul.

    Vi startar morgonen med Lions loppis, slår två flugor i en smäll då vi både återbrukar och pengarna går till välgörenhet av olika slag. Fyndade stora krukor och fler kaffeserviser som vi tycker är så roligt att kunna plocka fram till kaffet! 400 kr för rubbet!

    Strålande sol och 15 grader varmt är ju bara ett måste för en trädgårdsdag. 18 säckar jord, örtplantor och örtfrön och massor med arbete.  Dill, persilja, koriander i massor, gräslök, körvel, mejram, basilika, kanelbasilika, timjan, rosmarin, fransk dragon, lagerblad, currytimjan och ja, minns nog inte allt men åååååå vad det är mysigt att kunna plocka in detta till maten! Återstår det stora landet där vi i år ska odla grönsaker, men det återkommer jag till.

    Ja, våra örtlådor är numera också inhängnade då våra två underbara engelsak springer spaniels var lite för intresserade av att gräva i den fina jorden!

     

  • Skåprens och citronmeliss

    Påsk, konstrunda och säsongsöppning, det är vår! Det kan betyda vad som helst och när vi öppnar för 13:e säsongen så är alltid korten som vanligt lite osäkra den här helgen. Erfarenheten säger att inget är ristat i sten, ena året kan påsken vara en katastrof med minimalt med folk på restautangerna, kaféerna och konstutställningarna, medans nästa kan vara en succé. 

    I år var det väldigt tunt med förbokningar så vi förberedde så där lagom, dubbelt så mycket och lite till. Personalmässigt så är det ju omöjligt att ha 100% rätt planering. Det började ungefär som planerat på skärtorsdagen. Under långfredagen och påskafton så ramlade bokningarna in och de bilåkande konstrundeåkarna likaså och extrapersonal fick kallas in, räddarna i nöden! (den som har den tron att personalplanering på en landsbygdsrestaurang är enkel - den tror fel)

    Jaha, vad hände på påskdagen då. Inget bokat alls nästan så det fixar jag och maken själva de få timmarna. Jo, det gjorde vi allt med nöd o näppe för när kvällen var slut så var maten det också. Även vi. En dag kvar på helgen och nästan soprent i kylarna. 

    Improvisationsgenen fick plockas fram  och lammläggen fick bli en lammgryta, torskryggen fick bli lax och vi fixade även denna dag. Men jag lovar att det är så gott som tomt i kylarna ikväll! En hyfsat skön känsla!

    Men den allra härligaste känslan är när jag idag plockade de allra första små bladen från citronmelissen där ute i trädgården. DÅ är våren här på riktigt!

  • Jag tackar för styrelseförtroendet!

    Det kändes extra skönt att slita sig från gården idag.

    Som jag berättat innan så renoveras det, vi fixar trädgård, trädgårdsland, häckväxter, byter fönster till terassdörrar och ja, det är lite allmänt kaos innanför och utanför väggarna här. Vi ska ju också öppna för säsongen i restaurangen på skärtorsdag vilket ni ju alla vet att kylar ska fyllas och maten ska lagas, porlsinet ska putsas och blommor ska planteras samtidigt som dammet ska väck från vinterdvalan. 

    Jag tog en runda in i grannens trädgård och snodde lite ramslök, de har ett fantastiskt naturligt skafferi, sånt som man bara finner här på landet. 

     Men har man inte tillräckligt att göra så skaffar man sig lite till. Visita Södra hade årsmöte idag, en tillräckligt trevlig anledning att lämna renoveringsdamm och vaurleveranser för en dag. Jag tackar så mycket för förtroendet att bli invald i Visita Södras styrelse från och med idag. Jag tror att jag kan vara med och bidra till ett fortsatt arbete framåt för vår bransch, för det behövs. Vi behöver blicka framåt vad gäller kompetens, utbildning, status och företagens förutsättningar. 

    Ramslöken ja, den måste göras vid. Jag gör min årliga pesto och hur bra är det inte när man har fått sitt recept tryckt i en 100-års jubilars egen kokbok. Så ut och plocka ramslök, mixa din pesto. Jag serverar den till den rimmade torskryggen denna påsk!

  • Vita och svarta delikata knölar - en långsiktig dröm!

    Nu har han nog tjatat sig till ett sånt, eller två, ett med svart och ett med vit. Det kan bli en riktig guldgruva om man vårdar det väl och inte släpper in svin i trädgården. 

    Jag pratar om maken och tryffelträd. Jo, det går utmärkt att odla här men det tar ju kanske fem år innan vi kan börja gräva i jorden efter de små knölarna. Vår fina fröbutik i byn säljer såna, men inte de allra dyraste och äkta.  Man använder hasselplantor som får sina rötter impregnerade med tryffelsporer och efter ungefär 5 år börjar de tillverka tryffel där nere i underjorden! Tänk vilken skatt det kan bli! 

    Jag tänker tillbaka till när vi bodde på vinslottet Chateau d´Esclans i Provence och åkte iväg för att äta på den så kända krogen Chez Bruno. Där jobbar man nästan uteslutande med tryffel i all mat och det var ju gudomliga rätter som serverades. Absolut den dyraste middagen jag någonsin ätit, men i minnet finns smakerna kvar. Tänk dig en liten, eller i tryffelmått ganska stor, klump tryffel inbakad i smördeg och en gudomlig sås till detta - den satt fint och den glömmer jag inte. Minnet av helikopterplattan finns också kvar, det finns ju de som kommer långväga ifrån för att äta där och då funkar inte bilen :) Det var en magisk kväll! 

    Så varför inte då testa, man kan som värst misslyckas och i bästa fall lyckas och få möjlighet att servera något som faktiskt många människor aldrig får en möjlighet att smaka under en livstid. 

    Men som sagt, jag har ju lite dåligt tålamod med det där som växer, jag vill ju att det ska bli klart snabbt så jag får smaka. Tryffelträd är ju då en rätt häftigt stor utmaning för mig! 

Om min blogg

"Man kan bli förälskad i mycket men hur ofta blir man det i en gammal förfallen gård från slutet av 1600-talet på den skånska landsbygden? Ja, jag och min man blev det och från att ha varit resebyråägare i Gustavsberg utanför Stockholm blev vi över en helg Gästgivaregårdsägare i Skivarp, Skåne. Vi sålde allt och flyttade. Min hobby blev mitt yrke och idag är jag kocken som rör runt i grytorna. På bloggen får du följa mig i mitt vardagliga arbete som småföretagare med allt vad det innebär av kamp mot myndigheter, underbar personal, upptäcksresande i maten, återkommande gäster, renoveringar och planteringar och tuffa arbetsvillkor m a o en gott- och blandat blogg!

Du kan följa oss på FB facebook.com/SkivarpsGastgivaregard
och du kan följa mig på Twitter - @jeanette_gastis "

Följ via RSS

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons