I hockeyns förlovade land

När stadens mest älskade idrottsklubb, hockeylaget Karlskrona HK, nu gör sig redo för sin första allsvenska säsong, ligger ett moln av förväntningar kring hemmaborgen Telenor Arena. Givetvis är det de sportsliga förväntningarna som diskuteras, beskrivs, analyseras i alla möjliga sammanhang – resan till HockeyAllsvenskan har varit rekordsnabb för den relativt nya föreningen. Och även om det sportsliga givetvis är det viktigaste och mest centrala fascinerar det mig nästan lika mycket att klubben i takt med avancemanget genom seriesystemen sakta men säkert har blivit en betydande evenemangsorganisation och dessutom med en stor och omfattande kafé- och restaurangverksamhet.


Att KHK är sportligt redo tvivlar jag inte på – den kunskapen finns djupt rotad i klubben. Frågan är hur man, och naturligtvis rader av andra klubbar och föreningar i liknande situationer, klarar av att hantera den enorma kringverksamhet som tillkommer. På många orter talar vi om det enskilt största evenemangsföretaget, där pengarna är viktiga för kärnverksamheten och där arbetet ofta utförs av volontärer, som besitter betydligt mer entusiasm och engagemang än faktiskt kunnande.


Men andra ord ser jag med lika stor spänning fram emot drabbningarna mot Leksand, Örebro, Södertälje och andra storlag på besök i en fullsatt Telenor Arena, som jag ser fram emot hur hela evenemanget runt omkring sakta men säkert tar form och mognar. Två vitt skilda, men lika spännande utmaningar.

blog comments powered by Disqus