• Ordbajseri

    Som man exempelvis kan läsa här på Besöksliv skall finalisterna i årets kock som ett av  tävlingsmomenten tillaga "svenskt gårdslamm". I affärerna ligger bleka Gårdskycklingar från Kronfågel . Gårdsgris står det på matsedlar. När jag var i Stockholm serverade en krog "oxe från xxxxx-gård med gårdslök och bräserade gårdsmorötter. Gårdssmör har jag också sett säljas.

    Snart får väl Arla döpa om mjölken till" Gårdsmjölk från våra Arla gårdar".

    För om något nu är Gårdslamm, vilka lamm är inte det? Vad kallas dem? Var kommer dem kycklingar från som inte är gårdskycklingar?  Det är bara fånigt, bönder har bondgårdar och där växer de djur och växter vi köper för att äta. 

    Tramset att kalla saker för "gårds" skall snarast förpassas till språk kyrko-gården. Det är sorgligt att något i branschen så tongivande som "Årets Kock" har drabbats av detta ord ogräs. Rensa bort det.

  • Snö &Tryffelsmöret gör mig till en sur skåning på besök I Stockholm

    Det är hemskt att jag tvingats lämna Skåne där vintergäcken blommar för att att åka till ett Stockholm som är helt täckt av det "vita möglet" även kallat snö. Men nu sitter jag på tåget ner mot södern.

    Det som dock är positivt när man kommer till den där nordliga avkroken är att jag kan få träffa min dotter som valt att bo där, obegripligt. Vi åt en sen söndagmiddag på en hyllad huvudstads restaurang. Det var inte mitt val, men ändå. Det var söndag ,som kanske är lite lugnare, så personalen hade tid att prata med varandra och försumma oss gäster. Vi fick bröd, smör och menyer och så lämnade de oss ifred. 

    Medan vi hörde personalen skratta i sitt gömställe tog vi av brödet för att stilla den värsta hungern. Jag bredde på av det uppvispade smöret och förde brödet mot munnen. Precis innan jag skulle ta en tugga kände jag den, doften. Smöret var uppblandat med tryffelolja.

    När servitören då dyker upp för att ta vår beställning frågar jag vänligt om jag kunde få lite vanligt smör eller olivolja eftersom jag vill slippa smaken av tryffelolja. Servitören förklarar då att nej nej, det är ingen tryffel i smöret, det är brynt smör uppvispat med citronskal. Stillsamt säger jag då att jag känner ingen citronsmak, är du säker.Jag skall fråga mina kollegor.

    Efter ett par minuter kommer vår servitör tillbaks och förklarar att nej det är citronsmör, du kan äta det, så det är bra. Han kollar eller luktar aldrig på vår smörbytta.  Så istället för att njuta det goda brödet vet jag nu att jag är en dum lantis.

    Mitt glas vin smakade inte som jag förväntat mig, jag orkade inte gnälla, och när notan kom var det ett mycket riktigt ett annat vin än det som jag beställt inbongat.

    Jag smålog mot de unga männen vid vårt grannbord som beställt ett dyrt vin som absolut var felvalt till deras varmrätter, fast det spelade kanske ingen roll, vinet blev nog ändå förstört av den tryffelmajonnäs som kom till deras förrätter.

    Det är obegripligt att serveringspersonalen på en krog som fått så goda betyg av Stockholms krogrescenter år så kass. Och att de inte satts  stora minusbetyg när det uppenbart finns dunkvis av tryffelolja i köket  ja det kan man undra. Fast det var trevligt att sitta med sin dotter så egentligen varför gnäller jag och om mindre än en timma är jag hemma i Lund. Hoppas fru och hund möter mig på stationen.

  • En förbjuden tanke så här på det nya året

    Som bekant så bestäms en varas pris av utbud och efterfrågan. När det pumpas upp massor av olja runt om i världen sjunker priset. Om en torghandlare tar mer för apelsinerna än den andra så väljer kunderna de billigare. Och det är ju också lite mer komplicerat. Om det är väldigt gott om äpplen och de är billiga kan en kund låta bli att köpa päron och välja äpplen istället vilket då gör att priset på päron sjunker. Är kycklingfiléerna billiga väljer  kunderna det istället för fläskfilé och priset på fläskfilé sjunker då och när kunden står där vid köttdisken och ser att fläskfilén är billig så tar man den istället för entrecoten som då också sjunker i pris.

    McDonalds pris på happymeal gör att lunchrestaurangen bredvid ungefär kan ta 20:- mer för sin dagens rätt serverad på porslinstallrik vid bordet och den lite finare restaurangen lite längre bort på gatan med vit duk och som är omnämnd i White Guide kan lägga på ytterligare 25:- för sin lunch.

    Om nu Mackan sänker priset på Happy Meal påverkar det alla uppåt i kedjan och således även finkrögaren.

    Ett känt problem i hotell/ restaurangvärlden är bristen på kvalificerad personal. Även om det ofta betraktas som fullt att nämna så är arbetskraft en vara. Vid högkonjunktur med låg arbetslöshet stiger priset på arbete. Landsting med brist på sjuksköterskor tvingas hyra in dyr kompetens.

    Men åter till restaurangbranchen. Krögaren skall anställa nytt i matsalen. Bland de sökande finns två pigga 21- åringar. De har jobbat på café, den ena har jobbat på en pub i London och den andra serverat på en fransk skidort. De är flexibla och jobbar gärna helger och kvällar. Krögaren är beredd att betala mer än avtalets minimilön  21000 i månadslön. 121:40/ timme.

    Men jobbet söktes också av en välutbildad och erfaren servitör. 33 år gammal. Hon är utbildad sommelier. Har tolv års yrkesvana med goda referenser. Vana av inköp och arbetsledning. Hon har ett två årigt barn och en sambo som jobbar kontorstid. En skälig lön för denna kompetens vore som av en slump precis som 21 åringarna får hon en tusenlapp per år i månadens så 33000:-  190/ timme. 

    Med de låga arbetsgivaravgifterna för unga så skulle krögaren kunna anställa bägge 21 åringarna. Löneksotnaden blir lite grovt räknat 21000+21000 x 1,15= 48300

    Den kompetenta 33 åringen skulle kosta 33000 x 1,3= 42900

    Även om man bortser från att 33 åringen vill vara ledig så mycket som möjligt på helgerna och kan befaras vara hemma då och då med sjukt barn eller också smittas med dagis snuvan så kostar det bara 5400:- mer/ månad att anställa två 21 åringar som är pigga och på hugget mot att anställa en rutinerad servitör.

    Krögaren väljer de två unga- Den kompetenta får inte en tjänst som motsvarar hennes nivå. Hon omskolar sig.

    Och nu min förbjudna tanke. Om billiga äpplen gör att ingen köper päron. Är det så att de låga arbetsgivaravgifterna för unga gör att äldre arbetskraft blir för dyr för kunden, krögaren. 

    Vem hade du som läser detta anställt? Jag hinner inte tänka mer på det, Citygross säljer billiga fläskkotletter, jag måste dit. Och så för övrigt är det vår här i Skåne, Vintergäcken blommar

  • Julafton- klockan 14:56

    Igår eftermiddag på juldagen var vi bortbjudna på "jule- the" och det var ju bra för man tvingades upp från soffan och juldags slöheten. Och då när vi mumsade scones med pommeransmarmelad så var det en god vän som nämnde en krog i Malmö som de hade köpt presentkort på och gett bort i julklapp. Men slank det ur mig, hur kan de vara så fräcka att sälja presentkort, restaurangen har varit till salu i flera månader, den ligger på Blocket. Min vän hade sin "padda" med så jag gick raskt in på Blocket, Malmö, affärslåtelser, Cafe & Restaurang.

    Medan jag skrollar ner till presentkorts krogen så hastigt ögnar jag igenom övriga krogar som är till salu.

    Överst ligger en mindre restaurang som ägaren har lagt ut till försäljning 14:56 på julafton. Han beskriver sin verksamhet och alla maskiner som är köpta så sent som 2013. Och jag undrar kanske inte varför han säljer, men varför just på julafton? Jobbar han alltid annars och nu hade han en stund över? Eller nu har jag fixat all julmat och alla presenter så nu snabbt innan Kalle Anka så bara kopplar jag upp mig och säljer mitt företag. Och sedan när annonsen är inlagd så tar man sig lite glögg och en pepparkaka. Hade säljaren ägnat sin lediga tid på julafton åt att hinna ikapp med bokföringen och förbereda bokslutet och då insett att det här går inte längre...

    Visst hade jag rätt, presentkorts krogen var till salu. Min vän blev stressad och kollade om de var öppna i mellandagarna, skulle han tipsa de som fått presentkort att snabbt använda dem. 

    Jag tog en scones till och undrade varför jag inte bara sagt "vilken trevlig julklapp, det är en jätte bra restaurang".

    HoHo

  • Betygshets

    Om jag skulle ranka mina bästa krogbesök, bästa hotellboenden, härligaste glaset vin, den bästa filmen, godaste godiset och min favoritmusik. Så skulle jag kunna göra det.  Om jag i skulle skriva samma listor men byta ut bästa mot intressantast skulle det också funka. Jag skulle också kunna göra en lista med  krogar jag vill besöka igen, musik jag alltid vill höra och filmen jag kan se 10000 ggr och ändå älska och böcker jag kan läsa hur många gånger som helst.

    Men om jag nu istället skulle agera rescensent och betygsätta enligt en skala skulle jag antagligen ge flera favoriter ganska lågt betyg. Och likadant skulle många saker jag aldrig mer vill uppleva få toppbetyg.

    Det är lätt när man skall tala om mat att ge exempel från Frankrike. På en fransk krog kan man servera en biff som är jäkligt seg med kryddsmör och pommes. Men man får en vass kniv att skära köttet med så man kan dela köttet i ätbara bitar som man då märker har en härlig köttsmak. När man ätit upp har man träningsvärk i munnen men också en härlig smak. Det hade varit omöjligt att servera i Sverige. En favorit från Södra Frankrike var en restaurang i en liten by. Damerna som lagade maten och serverade gick runt i ljusblåa städrockar. Först Fick man en kopp kycklingbuljong med en aning gräslök. Sedan grönsallad med lite vinaigrette. Därefter kom det in på fat kokt kyckling, nu pratar vi inte en blek snabbväxt kyckling utan en riktigt kyckling. Till det morötter och ärtor. Och då inte den frusna blandningen utan morötter och ärtor med karaktär, ganska grova men med fin fin smak. I en skål fick man mer av buljongen nu dock med lite grädde i och så fanns det Dijonsenap med drag i. Till kaffet fick man en torr kaka och vinet som kom i karaff tappades upp från en stor plastdunk. Det var trångt, möblemanget var förfärligt, plastblommor och diverse tingel tangel. När man drack kaffet kunde förrätens sopp skål råka vara kvar på bordet Den maten vi fick var det enda de serverade. De hade haft samma rätt i årtionden. Folk vallfärdade dit och stammisarna var många. Men samtidigt efter som det var trångt kunde man höra vad andra gäster tyckte. Ett tyskt par som hamnat där var så upprörda över vad de ansåg var de sämsta de någonting fått på en krog men eftersom tyskarna inte talade franska så låtsas tanterna i sina rockar som de inte förstod utan log bara vänligt. När tyskarna stormade ut skakade 80% av oss andra gäster bara på huvudet åt idioterna medan resten nickade lite instämmande. Även om det gått några år är jag säker på att tanterna kokar sin kyckling och får jag chansen far jag dit närom helst.

    Skulle jag sätta betyg. Det kan ju inte bli högt, hemsk miljö, usel service... men alldeles underbart.

    När jag läser på Tripadvisor vad de tycker som råkat hitta min pärla till krog i Paris med helt magisk mat och en vinlista som är rena pornografin så är det ingen som ger den medelbetyg utan det är antingen 4-5 eller en 1:a. Vilket beror på att när ägarinnan tycker gästerna är tråkiga så är hon vidrigt snorkig, det kan man själv råka utför, men jag tolkar det som yrkesstolthet. Skulle jag vara rescensent. Maten är magisk, vinerna wowow, miljön nja, väntetiden mellan rätterna kan bli lång, servicen hemsk eller i topklass.

    På TV går nu "så mycket bättre", så fort programmet är slut kan vi på kvällstidningarnas hemsidor se vilket betyg de olika tolkningarna fått. Om mu någon gör en tolkning som visar på en låts dimensioner som man inte tidigare insett eller som får texten att framstå så dum som den är. Ja då är det en givande tolkning och stimulerande att höra, även om det inte är bra. Så varför måste man betygssätta?

    Sydsvenskan den dominerande morgontidningen här i Skåne skall hedras för att deras musikrescensenter skriver om skivor utan att ge betyg. De krog rescensioner jag för tillfället mest njuter av att läsa är den danska tidningn "Information"s. De skriver om krogbesöket och ger ris och ros i texten, men sätter inga betyg.

    Och oavsett resultatet av extra valet i mars hoppas jag att inte Jan Björklund får ansvaret för skolan, mer betyg är ingen lösning på skolans problem. Men alla elever förtjänar konstruktiv kritik.

    Åt häromdagen på en av Stockholms nya krogar en sen lunch. De som serverar tryffelmajonnäs och ännu värre till sin råbiff förtjänar trots en massa annat att berömma att hamna i skamvrån.

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons