Ansvaret för det hållbara samhället - Den andra sektorn

Jag har sedan början på vecka skrivit om min syn på det hållbara samhället och hur aktörerna i samhället bör fördela ansvaret. I tisdags och igår skrev jag om det statliga ansvaret, uppdelat på staligt ägande, och det statliga biståndet.

Idag tänkte jag avhandla den andra sektorn. Alltså näringslivet.

Jag tänkte börja med att ta två exempel på hur företag tar på sig en egen roll som världsförbättrare. Det ena är Kinnevik, det andra är McDonald's.

Häromdagen, på tunnelbanan, fotade jag denna bild

Kinnevik grundade stiftelsen Reach for Change, som här annonseras i Stockholm. På deras hemsida skriver de:

"Vi kombinerar den ideella sektorns visionära ansats med näringslivets affärsmässighet och den offentliga sektorns samhällsansvar"

En härlig röra alltså! Jag tycker att det är ett spännande initativ och ett nytt sätt att tänka i den ideela världen. Vad jag tycker och tror... Låt mig återkomma till detta.

Först, ett exempel till. Nämligen Ronald McDonald House. Fondens vision är:

"...att göra livet lättare för allvarligt sjuka barn och deras familjer i samband med behandlingar eller besök på landets sjukhus"

Både Ronald McDonald House och Reach for Change är stiftelser med sk. 90-konto. De är alltså kontrollerade av Stiftlesen för insamlingskontroll. Därför har jag absolut inget ont att säga om respektive fond vad gäller dess transparens, arbete eller förmåga att leverera pengar dit de säger att de ska. Frågan jag ställer mig är, hur kopplar detta till respektive företags förmåga att driva förändring?

Ta exemplet McDonald's först. Hur är Ronald McDonald House en förlängning av deras affärsidé? Jag har svårt att se kopplingen. Som sådan har den därmed begränsad möjlighet att driva förändring.

Om jag bestämde på McDonald's skulle jag koppla en partner till verksamheten gällande filantropi (vilket Ronald McDonald house är) istället för att driva en egen organisation. Jag skulle sedan driva den affärsmässiga verksamheten på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. På så vis håller vi isär koncepten och respektive sektor (andra och tredje) får göra vad de är bäst på.

Exemplet Kinnevik är annorlunda. Kinnevik är ett entreprenörsdrivet företag som genom innovation har bla revolutionerat telecom-marknaden i Sverige. Denna entreprenörsanda är inför i Reach for Change där de på ett nytt sätt arbetar med förändring av den tredje sektorn. Här finns det en tydligare koppling till den grundläggande affärsidén. Däremot har Kinnevik. vad jag misstänker är högst medvetet, valt att kalla sin stiftelse för något helt annat än sitt eget bolags namn. Det tror jag är en bra start.

Båda dessa exempel är på företag som startar välgörenhetsorgansiationer. Det ena bättre än det andra. Dock är inga av dessa exempel på hållbarhet som en integrerad del av affärsidén.

Låt oss ta två exempel till.

Jag var inne på Telias hemsida och sökte på hållbarhet.

Det är väl ett ganska talande exempel? Telia målades upp på ett ganska osmickrande sätt av SVTs Uppdrag Granskning då de hjälpt diktaturer att avlyssna dess medborgare. Jag hade trott att de kanske varit tydligare med dessa frågor på hemsidan. Det som Telia borde göra i större utsträckning är att upplysa om vilken central roll Telecom har att spela för att skapa ett miljömässigt hållbart samhälle. Här har Telia en unik chans, där de har en inneboende egenskap av miljömässighet i deras affärsidé. Jag har träffat ledande personer på Telia, jag vet att de är engagerade i dessa frågor, så kom igen på webben. Skryt med hur bra ni är!

Avslutningsvis tänkte jag exemplifiera om en helt ny affärssektor som är på väg upp. I denna artikel från SvD avhandlas mikrobanker som erbjuder lån till fattiga grupper i Afrika. Grupper som traditionellt är utestängda från de traditionella bankerna. I artikeln står följande:

"I Afrika, där 95 procent av befolkningen är utestängd från den vanliga banksektorn, erbjuder mikrobanker en möjlighet att fly eländet. Entreprenörskap blir en väg ut. Många tar den. Plötsligt går det att bära upp sig själv och familjen och, när affärerna tar fart, betala tillbaka lånen. Tack vare mikrobankernas sparkonton behöver man inte längre förvara inkomsterna i fickan eller bysthållaren, utan kan sätta in dem och börja planera för framtiden."

Dessa verksamheter har socialt entreprenörsskap som affärsidé. Desto bättre det går för bankens kunder, desto bättre för banken. Här finns möjligheten för den andra sektorns mekanismer att skapa social förändring.

Här kanske det bästa biståndet är att köpa aktier i en mikrobank i Kenya?