Att lära barn uppskatta bra mat lönar sig!

Jag minns gnället vid matbordet när barnen var små. Jag försökte för det mesta laga ordentlig mat till familjen och det var väl inte alltid uppskattat. Klumparna i hemstötta potatismoset eller fiskpinnarna gjorda på riktig torsk och panerade enligt konstens alla regler var aldrig populärt för det smakade inte som på dagis eller på skolan. Att på söndagsmiddagarna vara tvungen att smaka mammas test på nya menyer var ju bara jobbigt. Alla dessa filéer och fiskar med alla möjliga och omöjliga tillbehör var bara konstigt. Jodå, visst kunde även en mamma känna att man kunde ge upp och gå till affären och köpa färdiga fiskpinnar och sås på påse. Men nä, envis som synden så gav jag inte upp. Att lära sig uppskatta bra mat tycker jag är viktigt.

Och vet ni vad? Det lönade sig verkligen.

Vi är nu mitt i en högsäsong igen och den känns bli bättre än den varit på länge. Jag anställde en kock för hela säsongen, tanken var att min kroppp skulle få en chans att vila från de allra längsta dagarna och kanske inte behöva vara den som kommer först och går sista varje dag under hela säsongen. Men kocken blev långtidssjuk innan vi ens kom igång. Inget att göra åt det, bara ta nya tag och söka en ny. Inte världens enklaste precis innan säsongen sätter igång och med den kockbrist som råder.

Men, jag tror att jag denna sommar har den mest engagerade kocklärling jag någonsin haft. En person som vet att smaker ska gifta sig, som kan prata mat, som kan prata kombinationer och smaker, som vågar testa. En person som uppskattar mat lagad från grunden i vårt eget kök och som uppskattar när vi får varor från ortens producenter, småföretagare som sliter för brödfödan, precis som här. Det är en person som verkligen har fått lära sig att uppskatta bra mat. 

Personen hade precis sagt upp sig från sitt jobb inne i stan, han ville utvecklas, han ville inte bara servera utan mer jobba med mat och lära sig. Han har fortfarande väldigt mycket att lära med tekniker och logistik, men intresset är det inget fel på.

Personen är vår yngste son.

blog comments powered by Disqus

Om min blogg

"Man kan bli förälskad i mycket men hur ofta blir man det i en gammal förfallen gård från slutet av 1600-talet på den skånska landsbygden? Ja, jag och min man blev det och från att ha varit resebyråägare i Gustavsberg utanför Stockholm blev vi över en helg Gästgivaregårdsägare i Skivarp, Skåne. Vi sålde allt och flyttade. Min hobby blev mitt yrke och idag är jag kocken som rör runt i grytorna. På bloggen får du följa mig i mitt vardagliga arbete som småföretagare med allt vad det innebär av kamp mot myndigheter, underbar personal, upptäcksresande i maten, återkommande gäster, renoveringar och planteringar och tuffa arbetsvillkor m a o en gott- och blandat blogg!

Du kan följa oss på FB facebook.com/SkivarpsGastgivaregard
och du kan följa mig på Twitter - @jeanette_gastis "

Följ via RSS

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons