Hemkört eller hemkört?

Spriten levererad hem till dörren. Det ska vi ha med Systembolaget, monopolets härskare, som leverantör. Kontroll på att det inte levereras till redan alkoholiserade läste jag någonstans att det ska vara oxå. Fint, ska då kommunens alkholhandläggare kanske följa med varje leverans? Eller ska man kanske vid internetbeställningen kryssa i en ruta där man läst leveransvillkoren och garanterar att man inte ska dricka för mycket, för snabbt och för ofta? Kanske att postens budbilar blir omskolade till att göra hembesök och kontrollera status på beställaren. Kanske alkolås vid dörren...

För ingen har väl missat den långvariga frågan om våra några odlare som tillverkar sitt eget vin också ska få sälja det till sina besökar, våra turister . Det blir nej och åter nej, därför att folkhälsoinstitutet är förskräckligt rädda att vi ska få en alltför hög alkoholkonsumtion och fler alkholiserade. Jag ser framför mig gruppen av stans a-lagare som kommer i busslaster, tar en timmes rundvandring på odlingarna, en timmes föreläsning om historia, druvor, tillverkning och avslutningsvis en liten provning med små smakprover. Därefter köper de 40 flaskor var för att gå hem och supa sig redlösa. Troligen inte rätt målgrupp.

Dubbelmoralen uppenbarade sig som en kniv i ryggen på de som kämpar för att kunna sälja ett par flaskor genuint hantverk till sina besökare. 

Hur har man resonerat egentligen? Vilken typ av hemkört är mest alkholberoendefrämjande?