Kvällens så trevliga vinprovning i vårt byalag fick mig att återkoppla till en nyligen upplevd händelse:
För ett par veckor sedan när vi flög hem från Portugal så gick vi runt bland portvinshyllorna på flygplatsen, där fanns de vanliga ruby-porten, den något mer ovanliga tawny och den för oss alldeles nya roséporten. Jag och maken stod där i ett av båsen och tittade, läste, funderade och undrade - det fanns ju så många sorter. Tänk om man kunde smaka alla innan man köpte....åtminstone någon kunde man ju smaka på
Lite tankeläsare kanske expediten i båset var, för hon plockade fram 2 st små plastglas och en flaska port från skåpet under disken. Ahh, en tawny får vi smaka tänkte jag, hon fattar att vi är vilsna i portvinsdjungeln. Hon häller upp två glas.
In i båset kommer så en annan expedit och de båda expediterna tar varsitt av de uppällda glasen i sin hand, vänder ryggen mot övriga butiken och häller i sig portvinet. Slänger plastglasen i soptunan och återgår till sina jobb.
Snacka om att vi blev snuvade och snopna!

"Tyvärr blir det ingen ståpäls när jag besöker Abba – the museum. Att Björn var på plats var kul, men jag hade behövt Agnetha och eller Frida för att tända till."












