Ta inte allt för givet

Under våra fyra dagar i Portugal hann vi koppla av rejält, promenera, vara turister, shoppa lite och umgås, hela familjen. När man promenerar i Lissabon så slås man av hur illa däran landet är, många hemlösa, barn, kvinnor, män, gamla som unga sitter i gathörnen och tigger pengar. Arbetsförmedlingen har kö långt ut på gatan, den låg precis bredvid vårt hotell. Många butikslokaler mitt i stan står helt tomma och öde, restaurangernas inkastare slåss om gästerna. Förvisso inte riktiga högsäsongen fortfarande, men ändå väldigt mycket folk ute på gatorna som flanerar, men de handlar inte speciellt mycket.

Prisläget i Portugal är inte så lågt som jag hade trott och jag undrar då om man tjänar pengar i samma förhållande som prisläget. Troligen inte. Kanske så att man jobbar dubbla pass för att försörja sig och familjen, för har du ett jobb så är du nog lyckligt lottad.

Trots detta så upplever jag portugiserna som ett mycket vänligt och tillmötesgående folk som fortfarande uppskattar turisterna som ju faktiskt gör att det finns en del jobb, säsongsvis. Jag uppfattar de som ett folk som inte har gett upp sin framtidstro trots den ekonomiska kris de genomlever. Är de kanske ett riktigt kämpefolk som inte ger upp? Har de så mycket trygghet i varandra som familj, vänner och landsmän?

Att resa i världen och få perspektiv har alltid intresserat mig, ända sen jag var tonåring har reslusten varit stor och under åren har jag rest i alla världsdelar på olika sätt, ibland bott på fina hotell men även med ryggsäcken som kudde på någon strand. Intrycken från alla olika resor finns där och det präglar en hela livet. Jag hoppas mina barn tar sig ut i världen, den är stor och variationsrik och man lär sig att inte ta allt för givet.

Jag hoppas innerligt att Portugals folk fortsätter ha tro på framtiden och att deras ekonomi stabiliseras, för här finns alla möjligheter till utveckling av framförallt besöksnäringen.

blog comments powered by Disqus

Om min blogg

"Man kan bli förälskad i mycket men hur ofta blir man det i en gammal förfallen gård från slutet av 1600-talet på den skånska landsbygden? Ja, jag och min man blev det och från att ha varit resebyråägare i Gustavsberg utanför Stockholm blev vi över en helg Gästgivaregårdsägare i Skivarp, Skåne. Vi sålde allt och flyttade. Min hobby blev mitt yrke och idag är jag kocken som rör runt i grytorna. På bloggen får du följa mig i mitt vardagliga arbete som småföretagare med allt vad det innebär av kamp mot myndigheter, underbar personal, upptäcksresande i maten, återkommande gäster, renoveringar och planteringar och tuffa arbetsvillkor m a o en gott- och blandat blogg!

Du kan följa oss på FB facebook.com/SkivarpsGastgivaregard
och du kan följa mig på Twitter - @jeanette_gastis "

Följ via RSS

Webbpuff

Platsannons mail

Annons