"Tyvärr blir det ingen ståpäls när jag besöker Abba – the museum. Att Björn var på plats var kul, men jag hade behövt Agnetha och eller Frida för att tända till."
I serien oädla fiskar har vi dag kommit till den finaste, godaste och dyraste fisken i havet, piggvaren...
Givetvis är den inte oädel men jag har efter fruns fiskönskningar på grillen i sommar sparat slag från piggvar jag köpt vid några gyllene och vådligt dyra tillfällen...
Dessa slag är fan nästan godare än själva filébitarna på fisken, jag har bara rimmat dom lätt varje gång innan infrysning och i dag var det dags att frassteka dessa feta, smöriga och sjukligt goda restbitar...
Om du är riktigt bra polare med din fiskhandlare så kan han greja så att du kan beställa dessa slag utan att du behöver ta hem piggvar i massor för att kunna servera piggvarsslag i någon rätt (Håller min hemlig här, vill ha mina slag till slottet snart...)
Kantarellrisotto och frasstekta piggvarsslag sätter punkt för helgen, släng aldrig dessa fina bitar...
Här ligger guldet nytorkad på handduk (viktigt att de är riktigt riktigt torra innan stekning) Brukar skära upp i små två-tre centimeters bitar om jag ska ha dom i nån rätt på jobbet men här hemma daskar jag i dom hela i pannan med massor av smör, citronskal och dill
