Annons

Jag önskar jag bara kunde hålla käften…

zoom
Annons

Sprang på en gammal elev i går på stan, blev ett återseende, vill arbeta vidare med alla elever men det funkar ju inte. Vi stod och pratade om livet, köket, maten, ”karriären”, respekt, kärlek till att arbeta och mycket annat. Den här killen har det i sig, han är ett framtidsnamn och förhoppningsvis kommer vi jobba ihop någon dag. Allt är perfekt förutom takten. Vilken takt? Jo, Takten. Tempot. Det går så fort

Han är 20 och ska ha jobbat på de grymmaste vattenhålen, lärt sig allt och MINST vara souschef på något av de bättre ställena inom två tre år berättar han.
Han frågar: hur har du tänkt? Med din ”karriär”? Jag funderar: vilken karriär?
På ett sätt blir jag glad för ambitionerna och framåtandan men på ett sätt blir jag förtvivlad.

Det är oerhört farligt att säga att man är ödmjuk. Att hävda att man är ödmjuk inför sig själv kan i sig vara fruktansvärt oödmjukt. Så jag önskar ibland att jag kunde hålla käften men jag jag hör mig själv där på gatan: ärligt, inifrån mitt hjärta, mitt bultande kockhjärta, jag fantiserar varje dag om att jag ska kunna laga perfekta kåldolmar, den grymmaste ärtsoppan eller episk laxpudding, jag har det i blodet, i drömmen.
Alla såser, fonder och grunder sitter i märgen, jag är aldrig osäker utan en självsäker yrkesman som aldrig svävar på svaret eller darrar på manschetten, jag är brutalt respekterad när jag ser mig själv, nånstans om hundra år.
Ingen slår mig på spisen, det har aldrig funnits en snabbare eller mer korrekt hantverkare, noggrant levereras varje detalj till luckan. Varje svävande sekund i mitt huvud är en knivskarp exakt försändelse från ”Gud”, på utsatt tid. Japp I princip fullärd med otrolig bank av information, lösningar och känsla, det sprutar idéer och nya rätter varje dag, målet är uppnått, ”karriären” är klar!?

Men verkligheten bankar på dörren: en osäker, ängslig liten osnuten kockrockie bor i varenda krake i varje litet kök i hela världen och det är bra. När du känner dig bra, halvlärd eller ens ok så får du gärna meddela det, väntar med spänning. Själv drömmer jag fortfarande samma drömmar som jag alltid gjort.

I dag är det måndag, vi går vi till jobbet igen

När jag blir stor ska jag bli kock.