Trodde renen skulle släcka isterbandet...

När vi satte upp vår nya rätt med reninnanlår, rotselleri och tryffel kände jag en skärande rädsla att vårt lammisterband skulle släckas och ”forewer” försvinna från bongarna som smattrar in under kvällarna. Men fan, det står lammisterband på de vackra lapparna från serveringens kärleksfulla inbongningar lika ofta om inte mer nu, rörd. Sturegatan, Öfre Ö, Stockholm, Sverige och världen: isterband ÄR middagsmat. Det är även middagsmat med spjutspetsattityd, nollstjärnigt och lyxigt, tack isterbandet för det

Korvarna blir bara bättre och bättre för varje satts vi sätter. Ju mer jag kommer ner i kyla under malning och ju bättre jag är på att blanda smeten rätt (med kyla saltet och längden på blandandet) och ju bättre temperatur vi hittar till hängningen (runt 24 grader är målet), desta bättre start. Sen rökningen och bakningen, får till allt bättre hela tiden, i går åt jag rätten för femte gången sedan vi satte upp den, kompositionen känns på plats, korven känns väldigt bra.

Lammsisterband, rödbetspuré, bakade rödbetor, dillstuvad spetskål och picklade senapskorn

blog comments powered by Disqus

Om min blogg

De här är en inspirationsblogg framförallt om det dagliga arbetet som köksmästare.. Inspirationen kommer även från det vardagliga, privata så en del instick från gastronomin i vardagen tillkommer.

Här avhandlas mat, matglädje, mattävlingar, restaurangbesök, ekonomi och det goda värdskapet. Det är ämnen som jag tycker är intressanta och viktiga när vi ska skapa unika upplevelser för våra gäster och varandra.

Alltid: Matglädje, galenskap och ärlighet. Alltid...

Följ via RSS

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons