Ämne Affärsutveckling

  • Rätt avtal vid outsourcing

    Anders Johansson Är du missnöjd med ditt inhyrda städ- eller diskbolag? En orsak till missnöjet är i de flesta fall att avtalet är felkonstruerat. Gör så här istället.

    Fokusera på resultatet istället för transaktionen

    Handla inte upp städ- eller disktjänster per timme. Vänd istället på perspektivet och försök hitta ett sätt att mäta resultatet. Skapa en gemensam vision för vad du vill uppnå i hotellet eller restaurangen och sätt ersättningen i relation till att de gemensamma målen uppnås.

    Fokusera på vad - inte hur

    Gå inte in i detalj på hur jobbet ska utföras. Det är leverantören som är experten och som ska göra jobbet. Det blir väldigt konstigt om du hyr in ett bolag och ändå lägger dig i hur jobbet ska utföras. Leverantören kommer inte heller att kunna driva förbättringsarbetet om du hela tiden vet bäst.

    Definiera mål och prestationer tydligt

    Du behöver ha klart för dig vilket resultat som är ett lyckat resultat. Ett exempel kan vara ökad gästnöjdhet kring hur välstädat hotellrummet är.

    Bygg en prismodell med rätt incitament

    Hur ska leverantören få betalt? För de första ska prissättningen vara transparent för att man ska kunna se vad som driver kostnaderna. Betalningen görs efter framgång och inte efter antal nedlagda timmar eller antal personer som varit involverade.

    Styr på att skapa insikt och inte bara översikt

    De flesta styr på detaljnivå framförallt när det uppstår fel. Ju mer man mäter och ju mer man styr på felen, desto större blir förtroendeklyftan mellan dig och leverantören. En bra styrning tar fasta på partnerskapet och inte bara på en av parterna. Se styrningen som en inkörningsprocess som ni gör tillsammans.

    Om du konstruerar avtalet med städ- och/eller diskbolaget bättre kommer du att bli nöjdare med både resultatet och samarbetet.

  • I hockeyns förlovade land

    När stadens mest älskade idrottsklubb, hockeylaget Karlskrona HK, nu gör sig redo för sin första allsvenska säsong, ligger ett moln av förväntningar kring hemmaborgen Telenor Arena. Givetvis är det de sportsliga förväntningarna som diskuteras, beskrivs, analyseras i alla möjliga sammanhang – resan till HockeyAllsvenskan har varit rekordsnabb för den relativt nya föreningen. Och även om det sportsliga givetvis är det viktigaste och mest centrala fascinerar det mig nästan lika mycket att klubben i takt med avancemanget genom seriesystemen sakta men säkert har blivit en betydande evenemangsorganisation och dessutom med en stor och omfattande kafé- och restaurangverksamhet.


    Att KHK är sportligt redo tvivlar jag inte på – den kunskapen finns djupt rotad i klubben. Frågan är hur man, och naturligtvis rader av andra klubbar och föreningar i liknande situationer, klarar av att hantera den enorma kringverksamhet som tillkommer. På många orter talar vi om det enskilt största evenemangsföretaget, där pengarna är viktiga för kärnverksamheten och där arbetet ofta utförs av volontärer, som besitter betydligt mer entusiasm och engagemang än faktiskt kunnande.


    Men andra ord ser jag med lika stor spänning fram emot drabbningarna mot Leksand, Örebro, Södertälje och andra storlag på besök i en fullsatt Telenor Arena, som jag ser fram emot hur hela evenemanget runt omkring sakta men säkert tar form och mognar. Två vitt skilda, men lika spännande utmaningar.

  • Ni får inte se min trädgård på TV-men många vill visa upp sig

    David Kallós Tidigare i våras blev jag kontaktad om min Trädgård kunde filmas för årets säsong  av programmet "Trädgårdstoppen". Det är ett program jag inte sett, jag hade huvudet fullt med annat, och de skulle ju komma någon gång i juli så visst kom ni när ni är i Skåne svarade jag snällt. Efterhand har de ringt mig med frågor om trädgårdens historia och bett om en skiss och diverse annat bakgrunds material. Datumet för inspelningen har också närmat sig.

    I förra veckan ligger det i brevlådan ett brev från den ansvariga, lite blaj, blaj om hur trevligt det skall bli och så med diverse överslätande formuleringar bes vi skriva på ett medverkande avtal.

    Ett av de första styckena slår fast att man skall stå till produktionens förfogande hela inspelningsdagen, sedan att ingen ersättning utgår, sedan skall man avsäga sig alla materiella och inmateriella rättigheter för det som spelas in och så sekretes om avtalet och hur tvister skall avgöras.

    Om någon skriver om mig och jag är osäker på om reportern fattat rätt ber jag att få läsa manus, här skulle jag och mitt hem filmas en hel dag och jag skulle inte ha ett smack att säga till om hur jag framställs och hur materialet används.

    Och detta utan ersättning, vilket iof sig inte är huvudsaken, men ändå, alltså bokstavligen ett slavkontrakt.

    Jag skrev som ni förstår inte under. Man kan gärna få skildra min trädgård även om jag inte får betalt, men då måste jag tycka det är kul och ett surt kontrakt tog bort all glädje denna gång.

    När jag kollat upp programmet lite mer och ser vilka som medverkat i tidigare säsonger och jag vet att andra filmas i år så fattar jag inte hur de kunnat gå med på vilkoren. Det måste bero på att antingen är de så mediekåta och fåfänga att de gör vad som helst, eller så är man bara så smickrad över att bli uppmärksammad att man tappar omdömet.

    Om jag skulle vara med i Wipe out, Big Brother, Paradise Hotell eller något sådant förstår jag att man får acceptera att man framställs i en roll eller som en karaktär skild från ens verkliga jag, ger man sig in i leken får man leken tåla.

    Idag kunde man i tidningen läsa att forskning visat att många idag inte förstår begrepp som ränta och procent. Pensionssystem och banklån är obegripligt för många och regeringen anlitar PR byråer för att presentera budgeten.

    Hänger detta ihop med TV program om min trädgård, på något sätt tycker jag det, och det hänger också ihop med hur vi möter våra kunder, vi vet inte varför folk gör ett val, vi vet inte om de förstår att de gör ett val och dess innebörder, men alla vill vara med i svängen och alla vill äta kakan.

    Det svängde bättre förr....

  • Affärsutvecklingens grund ligger i ett strukturerat kvalitétsarbete

    Johan Bjelke Har idag satt igång ett nytt kvalitéts- och affärsutvecklingsprojekt och det är mer tydligt än någonsin att långsiktigt framgångsrik affärsutveckling bygger på ett stukturerat och kontinuerligt kvalitetsarbete. Utifrån att tydliggöra behov för målgrupp och segment och i detta lyfta upp förbättringsområden lyfter man möjligheterna: Möjligheterna att ge en bättre service, erbjuda nya produkter, nya kombinationer och skapa en vidare och/ eller riktad tillgänglighet. Allt, rätt hanterat, renderar till ökade intäkter. Utan ett sturkturerat kvalitétsarbete så stagnerar verksamheten. Utveckling eller avveckling, det finns ingenting däremellan.

    Kvalitésarbete är inte ett konstaterande, det är en handlingsplattform.

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons