Ämne CSR

  • Åredagen

    Gustav Stenbeck Idag är jag uppbjuden som talare på Åredagen. Temat fär dagen är CSR för ökad lönsamhet, tillväxt och starkare varumärke. Det kommer bli väldigt roligt att få delta på detta event, i denna entreprenörsort i en del av Sverige som lever på ett stabilt klimat.

    Jag tror det kommer bli många spännande diskussioner och vi kommer alla lära oss mycket av varandra.

    Vad ska jag prata om? Temat är "There is no business on a dead planet". Jag tror jag kommer gå igenom varför näringslivet är så rädda för att ta betalt för gröna produkter. Min vana trogen kommer jag upp på scen utan PowerPoint och tanken är att kunna anpassa mitt framträdande helt efter hur dagen utvecklar sig.

    Det här ser jag fram mot!

  • CSR Norge

    Jag var nyligen inbjuden att tala för CSR Norge. En organisation som samlar alla proffs inom hållbarhet i Norge. En klart spännande grupp med människor.


    Temat var hållbarhetsstrategier och hur jag som miljöchef arbetade med att få strategierna in i verksamheten och gå hand i hand med bolagets utveckling.


    Jag var ärlig med våra framgångar och motgångar och hur vägen framåt ser ut. Det leddde till en mycket spännande diskussion med de närvarande proffsen. Ni kan läsa en artikel om detta på CSR Norges hemsida.


    Att prata och entusiasmera om hållbarhet är en av mina huvudsakliga sysslor, både internt och externt. Vill ni att jag kommer till ert företag och snackar om detta? Ta kontakt med mig på gustav.stenbeck@choice.se.

  • Ansvaret för det hållbara samhället - Den tredje sektorn

    Nu har vi kommit till den sista delen i denna veckas följetång om min syn på det hållbara samhället. I måndags skrev jag introduktionen. I tisdags om det statliga ägandet och förmågan att gå före. I onsdags postade jag om det statliga biståndet. Igår skrev jag då slutligen om näringslivet.


    Idag tänkte jag skriva om min syn på den tredje sektorn: NGOer eller välgörenhetsorganisationer som vi säger på svenska.


    Här tänkte jag ta min avstamp i det jag skrev igår om det statliga biståndet. Den relevanta frågeställningen är, som Melissa Gates uttryckte det:


    "Do third world countries develop because of aid or despite of aid?"


    Svaret är förstås: "Third world countries develop because of good aid". Men vad är då bra bistånd?


    Jag har innan konstaterat att dåligt bistånd är de former av bilateral hjälp då staten pumpar in pengar i statsbudgeten på korrupta regimer. Det vet vi redan. Det som är mer intresseant är hur jag definierar bra hälp:


    Bra bistånd demokratiserar totalitära regimer och lägger grunden för landets infrastruktur såsom vägar, städer och utbildning


    Det är här biståndets roll finns. Det ska inte agera marknad, det ska inte agera stat. Det ska agera som en agent för förändring. Mer specifikt, det ska agera som en agent för en förändring och sedan upphöra.


    Den alltid briljante Hans Rosling uttryckte det jag vill säga på följande sätt:


    "28 year old people with a university degree don't like dictators"


    Biståndets hjälp är alltså inte att störta diktatorn, eller som den i många fall gör, att stödja diktatorn. Dess roll är att öka demokratieringen genom att bygga infrastruktur. På detta sätt läggs grunden för ett bättre liv. Genom utbildning, genom arbte. Genom en fri marknad.


    Utan infrastrukturen är det svårt för företag att agera. Du kan inte köra ut Coca-Cola till folket om det inte finns vägar att köra på, återförsäljare att hålla produkten eller pengar hos folket att köpa den.


    Här spelar bistånd en ovärderlig hjälp i att lyfta människor från extrem fattigdom till drägligare förhållanden. Därifrån och uppåt är det upp till det alltmer demokratiserade landet och dess befolkning att genom marknadsreformer utvecklas ytterligare.


    Med detta avslutar jag just denna följetång. Om ni undrar något, är det bara att ta kontakt med mig.

  • Ansvaret för det hållbara samhället - Den andra sektorn

    Jag har sedan början på vecka skrivit om min syn på det hållbara samhället och hur aktörerna i samhället bör fördela ansvaret. I tisdags och igår skrev jag om det statliga ansvaret, uppdelat på staligt ägande, och det statliga biståndet.


    Idag tänkte jag avhandla den andra sektorn. Alltså näringslivet.


    Jag tänkte börja med att ta två exempel på hur företag tar på sig en egen roll som världsförbättrare. Det ena är Kinnevik, det andra är McDonald's.


    Häromdagen, på tunnelbanan, fotade jag denna bild



    Kinnevik grundade stiftelsen Reach for Change, som här annonseras i Stockholm. På deras hemsida skriver de:


    "Vi kombinerar den ideella sektorns visionära ansats med näringslivets affärsmässighet och den offentliga sektorns samhällsansvar"


    En härlig röra alltså! Jag tycker att det är ett spännande initativ och ett nytt sätt att tänka i den ideela världen. Vad jag tycker och tror... Låt mig återkomma till detta.


    Först, ett exempel till. Nämligen Ronald McDonald House. Fondens vision är:


    "...att göra livet lättare för allvarligt sjuka barn och deras familjer i samband med behandlingar eller besök på landets sjukhus"


    Både Ronald McDonald House och Reach for Change är stiftelser med sk. 90-konto. De är alltså kontrollerade av Stiftlesen för insamlingskontroll. Därför har jag absolut inget ont att säga om respektive fond vad gäller dess transparens, arbete eller förmåga att leverera pengar dit de säger att de ska. Frågan jag ställer mig är, hur kopplar detta till respektive företags förmåga att driva förändring?


    Ta exemplet McDonald's först. Hur är Ronald McDonald House en förlängning av deras affärsidé? Jag har svårt att se kopplingen. Som sådan har den därmed begränsad möjlighet att driva förändring.


    Om jag bestämde på McDonald's skulle jag koppla en partner till verksamheten gällande filantropi (vilket Ronald McDonald house är) istället för att driva en egen organisation. Jag skulle sedan driva den affärsmässiga verksamheten på ett så ansvarsfullt sätt som möjligt. På så vis håller vi isär koncepten och respektive sektor (andra och tredje) får göra vad de är bäst på.


    Exemplet Kinnevik är annorlunda. Kinnevik är ett entreprenörsdrivet företag som genom innovation har bla revolutionerat telecom-marknaden i Sverige. Denna entreprenörsanda är inför i Reach for Change där de på ett nytt sätt arbetar med förändring av den tredje sektorn. Här finns det en tydligare koppling till den grundläggande affärsidén. Däremot har Kinnevik. vad jag misstänker är högst medvetet, valt att kalla sin stiftelse för något helt annat än sitt eget bolags namn. Det tror jag är en bra start.


    Båda dessa exempel är på företag som startar välgörenhetsorgansiationer. Det ena bättre än det andra. Dock är inga av dessa exempel på hållbarhet som en integrerad del av affärsidén.


    Låt oss ta två exempel till.


    Jag var inne på Telias hemsida och sökte på hållbarhet.



    Det är väl ett ganska talande exempel? Telia målades upp på ett ganska osmickrande sätt av SVTs Uppdrag Granskning då de hjälpt diktaturer att avlyssna dess medborgare. Jag hade trott att de kanske varit tydligare med dessa frågor på hemsidan. Det som Telia borde göra i större utsträckning är att upplysa om vilken central roll Telecom har att spela för att skapa ett miljömässigt hållbart samhälle. Här har Telia en unik chans, där de har en inneboende egenskap av miljömässighet i deras affärsidé. Jag har träffat ledande personer på Telia, jag vet att de är engagerade i dessa frågor, så kom igen på webben. Skryt med hur bra ni är!


    Avslutningsvis tänkte jag exemplifiera om en helt ny affärssektor som är på väg upp. I denna artikel från SvD avhandlas mikrobanker som erbjuder lån till fattiga grupper i Afrika. Grupper som traditionellt är utestängda från de traditionella bankerna. I artikeln står följande:


    "I Afrika, där 95 procent av befolkningen är utestängd från den vanliga banksektorn, erbjuder mikrobanker en möjlighet att fly eländet. Entreprenörskap blir en väg ut. Många tar den. Plötsligt går det att bära upp sig själv och familjen och, när affärerna tar fart, betala tillbaka lånen. Tack vare mikrobankernas sparkonton behöver man inte längre förvara inkomsterna i fickan eller bysthållaren, utan kan sätta in dem och börja planera för framtiden."


    Dessa verksamheter har socialt entreprenörsskap som affärsidé. Desto bättre det går för bankens kunder, desto bättre för banken. Här finns möjligheten för den andra sektorns mekanismer att skapa social förändring.


    Här kanske det bästa biståndet är att köpa aktier i en mikrobank i Kenya?

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons