Ämne Flyg

  • Tågproblem, flygproblem och vägproblem hindrar besöksnäringen

    Anders Johansson Kommunikationerna i Sverige är ett måste för att besöksnäringen ska kunna utvecklas i rätt takt över tiden. Tyvärr ser det inte så ljust ut varken för tåget eller flyget (som jag har skrivit om tidigare). Dessutom har vi i Sverige forfarande inte ens motorväg hela vägen mellan våra tre största städer. Ikväll har jag återigen drabbats av tågproblemen. Här är min berättelse och slutsats om vad som måste göras.

    Resan börjar med att tågtypen är utbytt. Ingen får sin reserverade sittplats utan får "välja fritt", dvs slåss om platserna eftersom antal platser i den här tågtypen är färre än i den andra. Jag och de andra tågpassagerarna är vana vid problem med tågen så alla anpassar sig. Strax innan avgång meddelas att ett trasigt tåg står på vårt spår och vi måste vänta ett tag innan vi kan börja resan. Efter knappt tio minuter kommer vi iväg, men nu är det tågkö ut från Stockholm, så det går långsamt och förseningen ökar. Kanske kan tåget köra in något av förseningen längre fram, men några minuter efter den tanken meddelar konduktören att vi har långsamma tåg framför oss, så vi kommer inte att kunna köra in någon tid. Jag kommer inte att hinna med min buss.

    Vi kommer till Västerås och där blir vi stående en stund innan lokföraren meddelar att det står ett annat trasigt tåg i Köping, som vi inte kan passera. Vi får helt enkelt ta en annan väg och lokföraren meddelar glatt att Sverige har ett helt rutnät av järnvägar, så det går att ta en omväg om man ska till Göteborg. Fram kommer man alltid. Det är kul att någon ombord är på gott humör. Kanske är det lite omväxling i jobbet att få köra en annan väg än den normala. Vi tar en omväg och tåget får vända för att komma in på rätt väg igen och snart är vi tillbaka på rätt spår och har passerat det trasiga tåget. Anländer till Örebro 1 tim och 10 minuter försenad på en sträcka som normalt tar 1 tim och 50 minuter. Jag hinner precis med den sista bussen mot Grythyttan. Tyvärr är detta en buss som stannar på fler ställen och den tar 1 tim 15 min istället för direktbussen som tar 55 min. I Grythyttan får jag låna skolans bil och det tar mig ca 20 min att köra till Loka Brunn. Det är becksvart och så dimmigt att det knappt går att se vägen. Loka Brunn ligger öde, men det lyser fortfarande välkomnande i restaurangen där restaurangpersonalen har nyckeln till mitt rum.

    Det är ingen nyhet att vi har problem med tågen i Sverige och min berättelse känns säkert igen av många luttrade resenärer. Jag överhörde en resenär som hade rest till Stockholm på morgonen och på den resan hade flera tåg gått sönder med stora förseningar. Sveriges politiker (alla partibeteckningar) fattade en mängd felaktiga beslut för 30-40 år sedan och dessa har aldrig gått att rätta till. Under många år hade resandet med tåg minskat till fördel för bilen och väldigt många järnvägar lades ner. Underhållet på de kvarvarande som kanske heller inte skulle vara kvar i framtiden minskades.

    Sveriges mest framgångsrika järnväg är Arlanda Express som genom åren fått många utmärkelser för sin punktlighet och service. Arlanda Express är privatägt och styrs inte av politiker. Staten är inte särskilt bra på att driva någon typ av verksamhet och borde därför inte heller driva ett tågbolag. Det gör säkert någon annan bättre. Privatisering är första steget för att få ordning på tågtrafiken i Sverige. En närliggande jämförelse är SAS och Norwegian. SAS som ägs till en stor del av stater har haft problem i så många år att alla har tappat räkningen. Norwegian växer och utvecklas och är nu snart större än SAS. Återigen ett exempel på att stater inte ska driva kommersiell verksamhet. Sälj ut eller överlåt statliga transportföretag till privata intressenter.

  • Besöksnäringen förlorar på flygskatt

    Anders Johansson Regeringen presenterade för några veckor sedan ”En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem”. Det är en rapport på 36 sidor som behandlar flyget i Sverige utifrån flera olika dimensioner. Min första reflektion är att angreppssättet är lite som järnvägsföretagen i USA som ansåg sig vara i järnvägsbranschen och så småningom hamnade i svårigheter när andra transportslag utvecklades i en annan riktning och i snabbare takt. Järnvägen fortsatte att se sig själva i en egen bransch och missade en mängd möjligheter. Ett land ska inte ha en särskild flygstrategi och inte heller en tågstrategi, bilstrategi eller båtstrategi. Strategi är på en annan nivå och handlar om kommunikationer istället för enskilda transportslag.

    Regeringens flygstrategi innehåller inget nytt och inget konkret. Flyget är viktigt för Sveriges internationella förbindelser men även för långa avstånd inom landet. Det är viktigt både ur ett näringslivsperspektiv (exportindustri och handel) samt för besöksnäringen (inresande besökare). Flyget ska stimuleras, men samtidigt minskas genom att regeringen funderar på att införa en flygskatt. Arlanda ska byggas ut över tiden, men det finns inga konkreta tidsatta planer på nya rullbanor eller terminaler. En hög flygskatt torde ju minska flygandet precis som trängselskatterna har minskat biltrafiken i Göteborg och Stockholm. Risken är dock att en hög flygskatt gör det svårare för exportindustrin att göra affärer och dyrare för turister att besöka Sverige. Regeringen verkar å ena sidan vilja stimulera export och handel för att öka Sveriges välstånd, men å andra sidan minska flygandet med en flygskatt för att värna om miljön. Detta är motsägelsefullt och definitivt ingen tydlig strategi.

    Besöksnäringen måste givetvis på alla sätt försöka förhindra en flygskatt. Den skulle inverka negativt på besöksnäringen i form av färre ankommande turister till Sverige. De intäkter regeringen skulle få in på flygskatten skulle försvinna i uteblivna moms- och skatteintäkter från besöksnäringen som får färre besökare och lägre intäkter. Det är en villfarelse att tro att Sverige är så attraktivt som resmål att priset för att turista i Sverige jämfört med andra länder inte har någon betydelse. Sverige anses dyrt och med en flygskatt blir det ännu dyrare.

    Regeringen borde istället för en separat flygstrategi utforma en kommunikationsstrategi som spänner över alla transportslag. Först då kan en tydlig strategi utformas som tar hänsyn till alla transportbehov samtidigt. Ett exempel skulle vara att bygga snabbtåg för att minska inrikesflyget (miljöförbättring och frigjort kapacitet på flygplatser) för att prioritera internationellt flyg på långa avstånd. En annan strategi skulle kunna vara att delta i teknologiutveckling, t.ex. Hyperloop för att snabbare få tillgång till nya transportsätt. En tredje strategi skulle kunna vara att utforma en beskattning som stimulerar utveckling av miljövänligare transporter.

  • Rätt produktkvalitet attraherar

    Anders Johansson Just nu befinner jag mig på Upper House som ligger på plats 1 av 706 hotell i Hongkong på Tripadvisor. Mer om hotellet lite längre ner. Först lite mer om resan hit.

    Finnair från Stockholm via Helsingfors till Hongkong ger en del intressanta reflektioner. Det är många från Stockholm som ska vidare från Helsingfors antingen till Hongkong eller Singapore som har sena avgångar. Det första intrycket är av Helsingfors flygplats som har en mängd automatiska passkontrollspärrar för att göra det smidigt för passagerare som ska vidare till länder utanför Schengen-området. Innanför passkontrollen öppnas en värld av shopping inklusive de stora lyxvarumärkena. Finnairs lounge har ett betydligt mer sofistikerat matutbud än många andra nyligen ombyggda lounger.

    Finnair har nu flera A350 (det nyaste planet från Airbus) i bruk. Jag har flugit med A350 med Qatar Airways tidigare, men är lika förvånad över hur tyst och bekvämt planet är. Finnair har fyra stolar i bredd i business class och inställningsmöjligheterna av stolen är oändliga och alla bekvämligheter finns där. Kabinbesättningen är från Hongkong och servicen utmärkt. Maten är komponerad av en av Finlands mest kända kockar. Varmrätten är den godaste varmrätt jag ätit på flyg på många år. Kvalitet på täcket är bättre än på många andra flygbolag, hörlurarna från Bose tar bort allt kvarvarande ljud från flygplanet och bildskärmen är stor med en utmärkt bildkvalitet.

    Det som slår mig är hur oerhört viktig själva infrastrukturen är. Det är det nya moderna flygplanet som är själva basen i tjänsten och som är grunden i hur alla detaljer kan förstärka upplevelsen. Det spelar ingen roll hur bra detaljerna är om inte grundstrukturen finns på plats. Detta är viktigt i alla sammanhang inom besöksnäringen. Är inte infrastrastrukturen bra kring flygplatsen, så väljer många att flyga via en annan flygplats. Är flygplanen inte moderna väljer många andra flygbolag. Är hotellet inte bra väljer gästen andra hotell. Detta verkar självklart, men ändå har många företag i besöksnäringen inte förstått.

    Infrastruktuen i ett hotell måste finnas på plats innan gästen kommer att uppskatta detaljerna och servicen, t.ex. ett väl planerat hotellrum, en bra säng, bra badrum, snabbt wifi och en inredning som är modern. Därefter kan hotellet lägga till detaljerna och servicen.

    Upper House har fantastiska rum, sängar, badrum, wifi och en atmosfär i rummet som är lugn i kontrast till det pulserande Hongkong. Servicen är fantastisk. Receptionisten följer oss till rummet och via sin Ipad checkas vi in inklusive kontroll av pass och kreditkort. Jag skriver under på hennes Ipad med mitt finger. Återigen infrastruktur som möjliggör en personlig service. Vi får rekommendation till en bra restaurang och hjälp med bokningen. Hotellets BMW tar oss till restaurangen. Tillbaka på hotellet besöker vi baren på plan 49 har fantastisk utsikt över hamnen. Återigen en del av en väl planerad infrastruktur.

  • Årets julklapp till besöksnäringen

    Anders Johansson Allt tyder på att 2017 kommer att bli ett spännande år för besöksnäringen i världen. Antal internationella turistankomster kommer att fortsätta att öka och nå nya rekordnivåer. Det ska till väldigt mycket oro i världen för att stoppa den ökande turismen.

    Sverige kommer med automatik att få en del av ökningen, men de länder som har de mest intressanta erbjudandena och som lyckas marknadsföra sig bäst, kommer naturligtvis att få en större del av ökningen. I Sverige har besöksnäringen aldrig varit och är fortfarande inte prioriterad som "industri" hos politikerna trots att besöksnäringen skapar fler arbetstillfällen än andra branscher samt dessutom sysselsätter de grupper i samhället som ofta har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Besöksnäringen har en del av lösningen på dagens största politiska utmaningar - att hitta sysselsättning till alla utan arbete.

    Årets julklapp 2016 till besöksnäringen kom från oväntat håll. Dagarna före jul offentliggjorde Copenhagen Airports utbyggnadsplaner för 25 miljarder SEK för att öka antal passagerare från dagens ca 27 miljoner till 40 miljoner. Detta var en välkommen julklapp för hela besöksnäringen i Danmark, men även i södra Sverige som har Copenhagen Airport som sin huvudflygplats. Planen är att öka kapaciteten för att kunna flyga direkt till alltfler destinationer. Bra för de som ska besöka Danmark och södra Sverige. Offensiva planer sker oftare när ett bolag är privatägt. Copenhagen Airports är börsnoterat i Köpenhamn och majoriteten ägs av investerare utan koppling till den danska staten.

    I Sverige finns det förslag på flygskatt och utbyggnadsplanerna på Arlanda är långt ifrån de i Köpenhamn. Hur kommer det sig att danska politiker/företag förstår att besöksnäringen är en framtidsbransch medan svenska politiker försöker bromsa turismen (med flygskatt) eller avstår från att satsa (dålig infrastruktur)?

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons