Ämne Grythyttan

  • Entreprenörsglöd

    I veckan som gick hade jag förmånen att träffa den nya kullen studenter som intagit Grythyttan. Samma studenter som om tre år ska ha tagit ett rejält kliv framåt i utvecklingen och vara mer eller mindre redo att ge sig ut i besöksnäringen. Både utvecklingen under de tre åren på Grythytte Akademi och vart de sedan, efter avslutad utbildning, tar vägen är alltid lika spännande att följa. Som nyintagna brinner de av ohämmad energi och vilja, och utmaningen blir tveklöst att upprätthålla denna och om möjligt även förstärka den. En krävande men inte omöjlig uppgift.


    Det går inte att ta miste på att en stor del av studenterna har siktet inställt på en egen verksamhet framöver. Tanken att driva eget i besöksnäringen får ögonen att lysa på många av dem och det är ju i och för sig toppen. Nästan ingen bransch, inget land och ingen ekonomi kan klara sig utan entreprenörer som vågar och orkar starta eget och därmed skapa ovärderliga arbetstillfällen.


    Men med viss oro undrar jag hur många som verkligen kommer att våga ta steget fullt ut och satsa egna pengar och en stor del av fritiden på att få igång något eget?


    Här har vi unga människor på väg ut i en bransch som behöver entreprenörer. Och ändå känns det som om väldigt få kommer att våga sig på det fullt ut.


    Vad är det då som kväver den spirande entreprenörslågan, kan man undra?


    Tyvärr sitter jag inte på svaren, men jag kan tänka mig att en omfattande byråkrati, höga skatter (jodå, de är höga, inte minst om man räknar in egenavgiften), jantelagen och en mängd andra faktorer, sakta men effektivt kan rasera de mest fantastiska drömmar.


    Någonstans på vägen är det många som blir tveksamma och kanske ska vi försöka reda ut varför och sedan skapa möjligheterna som behövs? Eller struntar vi i vilket?

  • Audition eller kunskap?

    Anders Johansson För att vi ska lyckas förverkliga den nationella strategin för besöksnäringen krävs välutbildade människor som ska driva utvecklingen framåt. De senaste åren har alltfler välutbildade personer sökt sig till besöksnäringen. Det finns dessutom många enagerade studenter som just nu håller på att utbilda sig och snart är redo att ta sig an utmaningarna i företagen. För att det ska bli riktigt bra behövs samarbete i ett tidigt skede mellan företagen och de privata och offentliga organisationer som står för utbildningen. Studenterna skulle komma mycket längre i sin utbildning om de fick lite hjälp på vägen av företagen i branschen. 

    Ett aktuellt ämne för hotellen just nu är de allt högre distributionskostnaderna. Därför vill jag att mina tredjeårsstudenter på hotellprogrammet i Grythyttan gör ett projekarbete om just distributionsmix och kostnader. De ska samla in några historiska data om distributionskanaler från hotell i Stockholm, Göteborg och Malmö för att analysera om det finns några skillnader, jämföra med internationell statistik och lära sig mer om distribution, revenue management och kostnader. Uppgiften kräver hårt arbete under en kort period och är därför en utmärkt uppgift för en student.

    Problemet är bara att många hotell inte vill lämna ut några uppgifter trots att de är garanterade att de förblir anonyma. Utan siffrorna är det omöjligt att genomföra projektarbetet. Utan medverkan från branschen blir utbildningen inte verklighetsförankrad och studenterna lär sig inte så mycket som de skulle kunna lära sig. Audition efter utseende och personlighet är rekrytering på ett nytt innovativt sätt, men utan gedigen kunskap och utbildning tar det längre tid att förverkliga den nationella strategin för besöksnäringen.

  • Distributionsmix i Stockholm, Göteborg och Malmö

    Anders Johansson I januari publicerades den hittills mest intressanta rapporten - Distribution Channel Analysis, som kartlägger hotellens distributionskanaler och distributionskostnader. Ni kan alla ladda ner den på SHR:s motsvarighet i USA - American Hotel & Lodging Association.

    Rapporten kommer bl.a. fram till följande

    1. Priset på hotellrum är oelastiskt, dvs. en prissänkning leder inte till en så stor ökning av antal sålda rum att den totala intäkten ökar
    2. Ett hotell kan dock tillfälligt vinna volym genom en prissänkning, men total transparens gör att konkurrenterna snabbt justerar sina priser
    3. Bokningsavgifterna kommer att öka kraftigt de kommande åren
    4. Hotell som inte gör prognoser och planerar får det svårare och förstör dessutom för andra
    5. Nya distributionskanaler tillför inte några nya gäster/bokningar. Den totala volymen fördelas bara om mellan de olika distributionskanalerna.

    Alla hotellchefer, försäljningschefer och marknadschefer samt revenue managers måste i vart fall läsa sammanfattningen på ca 11 sidor av rapporten som totalt är på 214 sidor. Ni kommer att bli förvånade över vad ni måste göra för att inte hotellens resultat ska urholkas de närmaste åren.

    Baserat på rapporten har jag gett mina hotellstudenter i Grythyttan i uppgift att intervjua hotell i Stockholm, Göteborg och Malmö om distributionsmixen, dvs. hur många rumsnätter och intäkter som kommer från respektive kanal. Siffrorna behandlas konfidentiellt och inget hotell kommer att skylta med sitt namn eller sina siffror. Vi är bara ute efter att jämföra den totala distributionsmixen i de största hotellstäderna i Sverige med de amerikanska hotellen. Jämförelsen kan ge intressant information till hotellen i Sverige om vart vi är på väg eller vilka åtgärder som bör vidtas för att minimera distributionskostnaderna.

    Jag hoppas att alla hotell som blir tillfrågade ställer upp och hjälper studenterna.

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons