Ämne Löner

  • Mer dricks till städerskorna på Marriott

    Anders Johansson Marriott vill höja lönerna för sina städerskor och hoppas att gästerna kommer att hjälpa till. Idén kommer från Maria Shriver, f.d. fru till Arnold Schwarzenegger. Hon driver kvinnofrågor och har under många år talat med städerskor på hotell där hon övernattat. Baggagebärare och servitörer får i regel dricks, medan kvinnorna som städar sällan ser någon dricks. Marriott kommer framöver att lägga ett kuvert i varje hotellrum för dricks till städerskan. De föreslår att gästen ger mellan 1 och 5 dollar per dag i dricks. Undrar om Courtyard by Marriott i Stockholm och Renaissance by Marriott i Malmö kommer att lägga ut dessa kuvert i hotellrummen. Vad blir i så fall de rekommenderade beloppen?

    Minimilönerna för städerskor är ca 11 900 kr per månad räknat på hela USA. I stora hotell i större städer som har avtal med facket är lönerna ca 22 800 kr per månad. Hur mycket extra skulle en städerska som arbetar på Marriott tjäna på dricksen? Om en städerska städar två rum per timme blir det mellan 30 000 kr och 150 000 kr per år i dricks, vilket ökar månadslönen med mellan 2 500 kr och 12 500 kr (mellan 11 % och 55 % högre lön).

    I Sverige har vi bilden av att hotellstäderskor i USA är väldigt dåligt avlönade. Den bilden stämmer inte och med Marriotts nya drickssystem blir lönerna mellan 25 300 kr och 35 300 kr per månad. Löner på de här nivåerna i Sverige betraktas definitivt inte som låglönejobb.

    Blir det lite dricks till städerskorna även i Sverige? Nej, det stämmer inte med vår kultur i Sverige så i Sverige lär inte gästen hjälpa till att höja städerskornas löner.

  • Kortsiktiga vinster skadar branschen långsiktigt

    Anders Johansson I lördagsintervjun på Besöksliv med Ella Niia är det tydligt att HRF vill behålla den nuvarande momssatsen på 12  procent för den mat som konsumeras på restaurang. Det är bra att branschen - både arbetsgivare och fack - är överens om detta. Kanske ökar detta möjligheterna att påverka politikerna att inte göra några förändringar av momssatserna.

    Branschens stora problem både idag och den närmaste framtiden är och förblir synen på arbetskraften. Det är klart att facket talar i egen sak när de inte vill ha större lönespridning, fler heltider och mer kompetensutveckling. För facket handlar det om att de som arbetar i branschen ska kunna leva på sin lön, göra karriär och sedan kunna leva på sin pension. För arbetsgivarna ses fackets krav som orimliga i första hand för att de kostar för mycket pengar. Personalkostnaderna är redan på en alldeles för hög nivå för att få många verksamheter att gå runt.

    Vem har rätt? Båda har rätt. Det beror helt enkelt på tidsperspektivet.

    På kort sikt har arbetsgivaren rätt. En löneökning ökar personalkostnaden, fler heltider minskar flexibiliteten och mer kompetensutveckling kostar pengar. Bara negativa effekter på kort sikt. Lönsamheten minskar.

    På lång sikt har facket rätt. Kompetensutveckling leder till högre kvalitet på produkt och service, vilket i sin tur lockar fler gäster som är beredda att betala lite mer. Högre löner attraherar medarbetare med intresse för yrket och med rätt kompetens till branschen. Karriär- och utvecklingsmöjligheter gör att fler stannar i branschen. På lång sikt ökar intäkterna samtidigt som kostnaderna minskar tack vare högre kompetens och lägre personalomsättning.

    Parter med olika synsätt når sällan fram till de bästa lösningarna, så diskussionerna lär fortsätta.

  • Branschens chefer har de löner de förtjänar

    Anders Johansson En undersökning gjord av chefsorganisationen Ledarna visar att cheferna inom hotell, restaurang och turism ligger i botten när det gäller löner bland chefer i samhället. SHR tror att hotell- och restaurangbranschens låga lönsamhet är en bidragande orsak.

    Det tror inte jag. Jag tror att det är precis tvärtom. Branschen har så låg status att den bara lockar till sig medelmåttiga chefer som inte är särskilt duktiga på att skapa god lönsamhet. De är helt enkelt inte värda en högre lön så länge de inte presterar en högre lönsamhet. (Jo, jag tar i och generaliserar och är fullt medveten om att det finns lysande undantag)

    Om vi hade duktigare ledare i branschen skulle hela branschen vara mycket mer lönsam och framgångsrik. Ett sätt att hitta framtidens ledare är att rekrytera välutbildade personer. Branschen är dock tyvärr i många fall fientligt inställd till högre utbildning. Studenterna som går ut från Grythyttan (högskoleutbildning) har från tid till annan svårt att få rätt jobb. De möts oftast av att ni får börja i botten och arbeta er upp. Välutbildade personer från andra branscher göre sig icke besvär. Hotell- och restaurangbranschen tror att den är så speciell för alla tror att här gäller inte samma ekonomiska förutsättningar som i andra branscher. Jag har jobbat i många (minst sex) olika branscher och kan intyga att det är inget speciellt med hotell- och restaurangbranschen. Det är samma ekonomiska förutsättningar där som i vilken annan bransch som helst. Det är också lika lätt eller svårt att driva verksamheten med god lönsamhet som i andra branscher. Just nu, efter momssänkning och sedan länge lägre arbetsgivaravgift för ungdomar, är förutsättningarna bättre än på mycket länge att skapa lönsamma hotell- och restaurangföretag.

    Den stora skillnaden är ledarskapet.

    Det finns två vägar att gå:

    • Betala högre löner för att attrahera duktigare ledare som får ordning på lönsamheten i branschen
    • Utbilda de ledare som arbetar i branschen så att de blir duktigare på att skapa lönsamhet

    Troligen behövs en satsning på båda vägarna på en gång om branschen ska fördubbla turistomsättningen till 2020.

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons