Ämne Matglädje

  • FCR - Hur snabbt växer du?

    Jag har haft ett genomgående tema här på bloggen om ekologiska och svenska råvaror. Jag tänkte utveckla en av anledningarna till varför detta är viktigt. För er som är känsliga så behöver ni inte vara oroliga, jag ska inte prata om misskötta grisar eller minkfarmer. Jag tänkte prata om en företeelse som kallas för "foderomvanldingsförmåga" eller "Feed Conversion Ratio" (FCR) på engelska.


    Kortfattat är detta en kvot som säger hur många kg foder som krävs för att få det utfodrade djuret att gå upp 1 kg i vikt.  En FCR på 10 betyder alltså att djuret behöver 10 kg foder för att gå upp 1 kg i vikt.


    Här kommer en lista för lite olika djur:


    Vanlig ko: 8,7
    Får: 8
    Svin: 5,9
    Belgian Blue: 5,85
    Kanin: 4 
    Kyckling: 1,75
    Odlad, norsk lax: 0,95-1,1


    Den smått otroliga FCR för odlad lax är ett kapitel i sig, det kommer jag skriva om i ett senare inlägg. Nu tänkte jag skjuta in mig på kycklingen.


    Kyckling har en FCR på 1,75. I praktiken betyder det att en kyckling går från 67 gram till 1,9 kg på 33 dagar. Sen är det dags för slakt. För hundra år sedan tog resan fyra gånger så lång tid.


    Genom att låta processen av tillväxt ta längre tid får vi dessutom ett godare kött. Något som min blogg-granne Stefan Ekengren säkert intygar. Men det blir dyrare. Vad väljer du när valet står mellan fryst kyckling av tyskt ursprung för under 100 spänn kilot, eller ekologisk kyckling för oxfilé-priser?


    Jag uppmanar alla läsare att tänka till två gånger när de köper kyckling, för det är ett bra livsmedel som har betydligt lägre koldioxidutsläpp än kött (1,7 kg Co2/kg kött jämfört med nötkött på dryga 20 kg Co2/kg kött), men ät god kyckling som är uppväxta på schyssta sätt! OK?


    Inget argument är komplett utan en jämförelse, så hur många har funderat: "vad har en människa för FCR?". Misströsta ej, ty jag har räknat fram svaret (för FCR för spädbarn finns inte att hitta i jordbrukslitteratur, i alla fall inte den jag använt för att researcha detta inlägg) och det är 77. för att få 1 kg barn behöver du 77 kg barnmat.

  • Kan du korsa en lax med en tomat?

    Jag skrev i ett tidigare inlägg om att vi borde ha bättre koll på var vår mjölk kommer från. En av anledningarna däri bestod att dansk möjlk kommer från kor som troligen är uppfödda med GMO-foder. Jag tänkte utveckla varför jag ställer mig skeptisk till GMO - genetiskt modifierade organismer.


    Människor har använt sig av tekniker för att modifiera egenskaper hos växter och djur sedan urminnes tider. Det är därför som våra grönsaker är så känsliga för skadedjur idag, vi har helt enkelt maximerat deras matinnehåll på bekostnad av deras naturliga försvar mot skadedjuren.


    Våra hundraser är en annan effekt av tusentals med år av framavling för att få fram hundar med de egenskaper som respektive ras har. Det känns distant att en S:t Bernhards och en kinesisk nakenhund båda är komna av vargen från början.


    Det dock både växter och djur har gemensamt är att vi främjat de egenskaper vi vill behålla när vi parat fram de egenskaper vi vill ha. Enkelt förklarat. Vi har parat hund med hund och kålhuvud med kålhuvud. Det GMO går ut på är något helt annat.


    T.ex. så kan vi med GMO idag para ihop en tomat med en lax. Tanken är att laxens förmåga att motstå kalla temperaturer ska korsas med tomaten så att den kan odlas under längre tid på året.


    Mycket av den soja som idag produceras är genetisk modifierad. Den har modifierats så att den blir resistent mot pesticider och således kan besprutas mycket tyngre än sina icke modifierade motparter. Det betyder större skördar och leder till lägre priser. Denna soja går sedan på export som djurfoder och är ett vanligt inslag i danska jordbruk.


    Den långsiktiga effekten av att äta GMOer eller animaliska produkter som är uppväxta på GMOer är inte klarlagda. Användandet har bara funnits i stor skala sedan mitten på 90-talet och de långsiktiga effekterna är oklara. I sådana fall tycker jag att en hälsosamt skeptisk inställning är den rätta ställningen att ta, vilket gör att jag väljer "riktiga" livsmedel uppvuxna på ett naturligt, ekologiskt sätt före patenterade livsmedelsprodukter framavlade ut provtuber.


    Kungl. Vetenskapsakademien har en mycket bra informationssida där det finns video som går djupare in på GMO.

  • Var kommer mjölken från?

    Gustav Stenbeck Jag tänkte avbryta våra reguljära sändningar med lite reklam. Om Arla. Eller, vid närmare eftertanke är det nog inte reklam, snarare samhällsinformation.

    Det har varit en hel del prat om mejeriprodukter, speciellt i mitt andra hemland Norge - där smör varit en stor bristvara. Här i Sverige har vi också haft ont om smör och Cottage Cheese (under Arlas varumärke "Keso") vilket stundtals har ekat tomt i kyldiskarna. Det är en smärre katastrof för en protein-junkie som jag själv.

    Då jag är väldigt petig med vad jag stoppar i mig är jag ute efter svenska mejeriprodukter. Anledningen till detta är att vi har en mycket strängare lagstiftning kring djurhållning och användandet av genetisk modifierade organismer (GMO) i vårt jordbruk än i våra södra grannländer. Jag håller på att skriva en text om hur GMO används och hur det påverkar oss människor - den kommer om några dagar.

    Då Arla är ett kooperativ som ägs av framför allt danska och svenska bönder (ca 50/50 länderna emellan) innebär det att de mejeriprodukter som du äter antingen kan vara från Danmark, eller Sverige. Antingen från kor uppfödda på GMO, eller kor uppfödda utan GMO. Hur vet vi vad som är vad?

    Det finns ett mycket enkelt sätt. Arlakon. Det är inte Arlas logga, det är en ursprungsbeteckning för svensk mejeriråvara. Informationen finns öppet på Arlas hemsida, även om jag själv tycker de inte lägger något större krut på att kommunicera detta. Arlas nuvarande logga har varit i bruk sedan 2000 och de flesta av oss känner igen den, men av någon anledning ser vi fortfarande den sedan 12 år avskaffade Arlakon som företagets logga och inte som den ursprungsbeteckning det är.

    Nu vill jag att alla läsare av bloggen funderar på vad de köper, för nästa gång ni står i mejeridisken och smöret/mjölken/osten inte har en Arlako på sig betyder det att mjölken kommer från Danmark där nivån på djurhållning och inställning till GMO är mycket lägre än i Sverige.

    Det här är alltså inte ens en fråga om att köpa ekologiskt eller inte där det finns en (om än ringa) prisskillnad mellan ekologiska och icke-ekologiska alternativ. Det här är en fråga om att välja en bättre djurhållning och renare jordbruk utan extra kostnad genom att titta på förpackningen innan ni köper varan.

    No Brainer? Vi ses i mejeridiskarna!

  • Frukt = Gift!

    Minns ni ett av mina förra inlägg där jag pratade om att fisken i allt högre grad försvinner, men att den fisken som finns kvar innehåller så pass mycket miljögifter att Livsmedelsverket rekommenderar gravida och ammande kvinnor max äter denna fisk 3 ggr/år?


    Igår var det ett inslag i SVT där forskare nu undersökt mängden bekämpningsmedel i frukt. Det visar sig att för 6 år sedan låg ca 5% av alla prover över gränserna, 2010 var siffran uppe på 8%. Forskarna går nu så pass långt att de rekommenderar att barn endast ska äta ekologisk frukt.


    Idag tittar inte Livsmedelsverket på hur olika bekämpningsmedel i kombination kan vara skadliga. Det är inte ovanligt att frukter innehåller uppemot 20 olika bekämpningsmedel, även i de frukter som inte har mängder som överstiger riskvärdena.


    Så vill du vara säker på att inte du äter bekämpningsmedel så bör du äta ekologiskt (7/10 frukter innehåller spår av bekämpningsmedel).


    Är det farligt frågar du dig då säkert när du väljer mellan den ekologiska gurkan (ca 60 kr/kg) och den konventionella (ca 30 kr/kg)? Forskningen visar att bekämpningsmedlen hamnar i kroppen och väl där vet vi inte så mycket mer. Bekämpningsmedlen har helt enkelt inte funnits länge nog för att vi ska ha några långtgående studier som visar på effekterna.


    Vi vet att bekämpningsmedel är hormonstörande som är extra skadligt för barn som utvecklas. Det borde således även vara störande för våra reproduktiva system.


    Ser ni något mönster här? Skit in = skit ut. Så ta hand om era kroppar och tänk på vad ni stoppar i er i form av nyttig, ekologisk mat!

Etiketter