Ämne Moms

  • Dags för Uber och Airbnb att betala skatt

    Anders Johansson Den senaste tiden har media rapporterat om protester över hela världen från privatpersoner, yrkesgrupper och myndigheter mot bl.a. taxitjänsten Uber och övernattningstjänsten Airbnb. Dessa tjänster är en del av den nya delningsekonomin och den är definitivt här för att stanna. De positiva krafterna är så starka att de inte längre kan stoppas, så protesterna lär bara fördröja men inte stoppa utvecklingen.

    Det finns några väldigt enkla lösningar för att göra den gamla världen lite mindre upprörd, men först lite om varför dessa lösningar växer som en löpeld just nu.

    Det finns tydliga drivkrafter som gör att delningsekonomin har uppstått och fungerar allt bättre. Teknologin har utvecklats och möjliggjort att säljare och köpare enkelt kan få kontakt och göra upp affären. Internet möjliggör att köpare och säljare ger omdömen om varandra för att på så sätt bygga en trovärdighet som gör att man vågar genomföra en affär. Människors värderingarna har förändrats i riktning mot en hållbar värld där det är fint att dela på resurser som kan användas av flera personer.

    Tidigare befann sig världen i en fas av hyperkonsumtion där vi lockades att köpa varor och tjänster med hjälp av reklam och krediter. Det handlade om individuell konsumtion. Den som ägde mest var vinnare. Idag är detta förlegat och istället handlar det om att dela på resurserna. Det fungerar tack vare att man tillhör en grupp som litar på varandra.

    Köpare och säljare av t.ex. Uber och Airbnb har inga problem att köpa och sälja tjänsterna. Båda parter tycker att detta är ett fantastiskt sätt att göra affärer. En part har en resurs som är ledig och/eller som kan användas för att tjäna pengar och den andra parten har ett behov av tjänsten. Det finns många företag som Uber och Airbnb som tillhandahåller den teknologi som krävs. Köpare, säljare och teknologiföretagen förstår inte problemet alla andra verkar ha med delningsekonomin.

    Motparten, dvs. den gamla världens ordning, är upprörda för att det handlar om nya ekonomiska modeller som i många fall erbjuder lösningar till ett lägre pris än vad som är tillgängligt i den gamla världen. Den nya världen bygger på eget företagande snarare än anställning och undergräver enligt den gamla världen de etablerade anställningsformerna och den traditionella relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ny teknologi ersätter gammal teknologi, t.ex. taxameter i taxi. De nya lösningarna är i regel ännu smartare och kan mäta mer än den gamla teknologin fastän på ett nytt sätt. Myndigheterna är upprörda eftersom den nya delningsekonomin inte betalar skatt på samma sätt som den gamla världen. Lagen hänger inte med i utvecklingen och då är det lättast att ropa på ett förbud för det nya.

    Den nya delningsekonomin har flera goda syften. Det första är att dela på resurser som ändå inte används till 100 % av den som äger resursen. Det andra är att ägaren till resursen kan få en intäkt som i sin tur kan innebära ett arbete och/eller intäkter som i sin tur används för konsumtion.

    Det första steget mot en lösning på de problem som den gamla världen upplever är att börja mäta och analysera delningsekonomin. Vi har världens mest effektiva och världen mest ansedda Skatteverk. Det första steget är att alla företag som förmedlar resurser/tjänster blir skyldiga att rapportera transaktionerna till Skatteverket precis på samma sätt som bankerna rapporterar hur mycket ränta, utdelningar, försäljningar, etc. som skett av varje person som har ett konto i banken. Den teknologin som Uber och Airbnb använder har inga som helst problem att skicka uppgifter om hur mycket någon har köpt eller sålt tjänster för till Skatteverket. Lagen är tydlig på vilka inkomster som ska tas upp till beskattning. På det här sättet är problemet med att den nya delningsekonomin också ska betala sin del i skatt sannolikt löst.

    Jo, det är fler problem som måste lösas, men via inrapportering till Skatteverket blir storleken på delningsekonomin synlig och därmed kan man avgöra om det verkligen är problem på andra områden. Det kanske visar sig att delningsekonomin löser problem i samhället och är bra för Sveriges ekonomi i stort.

    Istället för att ropa på förbud kan Sverige kan bli ett föregångsland och kartlägga delningsekonomin samt hitta ett sätt att delningsekonomin också är med att bidra till det gemensamma samhället och inte bara till de inblandade aktörerna.

  • De röd-gröna vill tvinga 7000 personer att byta bransch

    Anders Johansson De som vill sänka besöksnäringen har vind i seglen inför valet den 14 september. Miljöpartiet är fientligt inställt till turism eftersom turism medför resande som tär på miljön. Beskattning på flygresor står högt upp på deras lista vilket kommer att göra det dyrare att resa till och från Sverige. Utländska turister väljer sannolikt andra besöksmål dit det är billigare att ta sig. Kom ihåg att det redan är dyrt att ta sig till Sverige eftersom vi ligger lite i utkanten av allfartsvägarna. Socialdemokraterna vill höja momsen på mat som äts på restaurang från 12 % till 25 %. Detta är också en fientlig handling gentemot besöksnäringen. Det blir nästan 12 procent dyrare att äta på restaurang för alla de turister som kommer till Sverige - för de har ju inte alternativet att laga maten hemma, som alla vi svenskar förväntas göra i större utsträckning i framtiden. De flesta andra europeiska länder har en låg moms på restaurangbesök. Dessutom vill både socialdemokraterna och miljöpartiet fördubbla arbetsgivaravgiferna för unga vilket gör att det här med service på restaurang, hotell och besöksnäringsverksamheter (t.ex. nöjesparker) kraftigt försämras. Det blir helt enkelt för dyrt att hålla en hög servicegrad när verksamheterna inte kan anställa unga under högsäsong som t.ex. under sommaren. Vi i Sverige är ju vana vid självservice, men turister förväntar sig lite mer än så.

    Blir detta verklighet kommer Sverige som turistland att bli dyrt att ta sig till, dyrt att äta i och turisterna kommer dessutom att till stor del få stå för servicen själva. Den utvecklingen låter faktiskt inte ens lockande för de svenskar som vill turista i sitt eget land, så vi får nog stå ut med att betala flygskatten för att få en bättre upplevelse någon annanstans.

    Den som har sin försörjning i besöksnäringen har inget annat val än att rösta på något av Alliansens fyra partier om de vill säkra sin försörjning i besöksnäringen.

    Om den så kallade "dubbelstöten" (höjning av momsen och slopandet av lägre arbetsgivaravgifter för unga) blir verklighet kommer försäljningen och anställningarna inom hela besöksnäringen att minska. Ungefär de 7000 personer som fått jobb i besöksnäringen de senaste åren kommer att bli övertaliga och måste helt enkelt byta till en annan bransch. Jag är lite nyfiken på till vilken bransch, eftersom arbetslösheten verkar ligga kvar på en relativt hög nivå.

  • Rätt effekter av lägre restaurangmoms

    Anders Johansson Förra veckan beslutade regeringen att effekterna av sänkningen av restaurangmomsen ska följas upp. Tre saker ska följas upp:

    • Skatteverket ska följa upp hur momssänkningen motverkar fusk med moms och andra skatter.
    • Konjunkturinstitutet ska följa upp hur momssänkningen påverkar utvecklingen av priser, löner och sysselsättning i branschen
    • Tillväxtanalys ska följa upp momssänkningens effekter på nyföretagande och hur företag i branschen klarar sig över tid samt i detta beakta regionala skillnader, så att till exempel regioner med färre restauranger och därmed lägre konkurrenstryck inte går miste om nyttan av förändringen

    Uppföljning är det bästa jag vet. Ledde beslutet till de resultat som förväntades eller behöver beslutet korrigeras under resans gång? För att får rätt svar måste man ställa rätt frågor. När regeringen ger sina uppföljningsdirektiv blir syftet med momssänkningen plötsligt otydligt. Det har mest talats om ökad sysselsättning i debatten, men här verkar även syftet vara att stävja fusk och hålla nere priserna. Syftet skulle också kunna ha varit mer offensivt som t.ex. att öka konkurrenskraften för Sverige som turistland.

    Skatteverket verkar ha den enklaste uppföljningen. En momssänkning i sig motverkar i princip inget fusk med moms och andra skatter. I just det här fallet när momssatsen blir lika för t.ex. hotell och frukost eller äta i restaurangen och ta med sig är fuskmöjligheten borttagen. Det går helt enkelt bara att göra rätt eftersom det bara finns en momssats. Försäljning av alkohol som behåller den höga momssatsen har ett mycket finmaskigt regelverk, ett väl fungerande kontrollsystem och en tydlig hotbild att förlora serveringstillståndet vilket motverkar både momsfusk och annat fusk. Uppföljningen är klar. Skatteverket borde istället följa upp hur mycket branschen och Skatteverket sparar på förenklingen. Det är flera hundra miljoner kronor. Pengar som istället kan användas till utveckling i branschen och att jaga de verkliga skattefuskarna.

    Konjunkturinstitutets uppföljning blir lite svårare. Självklart ska alla restauranger sänka priset med den sänkta momsen. Priset exklusive moms blir samma som innan momssänkningen. När restaurangerna sänker sina priser kommer volymen att öka, dvs. det kommer fler gäster. När det kommer fler gäster behövs mer personal och då kommer restaurangerna att nyanställa. Ett lägre pris leder också till att befintliga gäster köper mer och detta leder till högre lönsamhet och öppnar för möjligheten att utveckla branschen samt möjligen även högre löner. Mitt tips är att det över tid blir en långsammare prisutveckling, högre sysselsättning och aningen högre takt på löneökningarna. Jag skulle gärna ha sett att Konjunkturinstitutet även undersökt effekterna av momssänkningen på turismens utveckling.

    Tillväxtanalys har den svåraste uppgiften. När restaurangerna sänker priserna kommer fler att vilja gå ut och äta. Alla nya gäster får helt enkelt inte plats på befintliga restauranger. Fler restauranger öppnar, t.ex. genom ökat nyföretagande. Jag är nyfiken på hur de regionala skillnaderna ska bedömas. Vi får svaret om några år. Tänk om tillväxtanalys även kunde följa upp hur kvalitén på mat och upplevelse utvecklas över tiden tack vare en momssänkning och hur regioner får ökad tillväxt tack vare en ökad turism som blev en effekt av momssänkningen.

    Sänkningen av restaurangmomsen kommer inte automatisk att ge branschen fler gäster. Vi måste tydligt tala om att det har blivit billigare att gå ut att äta. Jag hoppas att SHR tar inititativet till en stor kampanj som leder till att restaurangerna får fler gäster under 2012.

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons