Ämne Regler

  • Jag, en sittkissare

    David Kallós På senaste tiden har jag på TV och radio rätt ofta hört olika män kategorisera andra män som en "sitt kissare" och därmed antyda att de inte är riktiga" karlar"

    Vid ett Köpenhamns besök så gick jag toaletten på Hovedbanegaarden med min gode vän J. När jag obekymrat tömde blåsan medan jag tittade mig omkring på den kosmopolitiska plats som en offentlig toalett på en stor internationell järnvägsstation utgör, så vässte J., titta in i väggen, om du stirrar dig omkring tar folk dig för bög. Till saken hör att J. är det.  Så jag försökte föra ett resonemang, men du som är bög vågar inte se dig omkring utan bara tvångsmässigt stirrar rakt fram, även om jag såg du lystet sneglade, för att eventuellt stöta dig med andra så är det ju tvärtom, att fördomsfritt se sig omkring är därmed ett tecken på att min inte har andra avsikter än att tömma blåsan. J. höll inte helt med.

    Om det serveras kyckling med ben så försöker den änslige som är rädd för att bete sig socialt fel äta den med kniv och gaffel, en riktigt ouppfostrad tar den i handen och gnager men även den som är säker på sig själv kan obekymrat  ta tag i vingen och njutningsfullt gnaga. Om drottning Margarethe vid en middag ätit kycklingen med fingrarna hade ingen ifrågasatt hennes bordsskick. Att bryta en norm beroende på vem och hur man gör det kan både vara ett tecken på dålig fostran eller precis tvärtom.  Den gamla historien om den unge löjtnanten som var ute och red med grevinnan hoppar fram ur minnet. Löjtnantens häst släppte en rejäl fis och löjtnanten illande röd i huvudet stammar fram till grevinnan "förlåt, förlåt mig så hemskt mycket! Varpå grevinnan svarar, det gör inget- jag troddde det var hästen.

    En annan paralell är att våga dricka enkla men goda viner t.ex. de Bourgogner som för hade appelationen "Passe tout grains" men som numera helt genialt benäms Grand Ordinaire, storslaget vanlig, och vad är det

    Men tillbaks till sitt kissandet. Den som föraktfullt kallar andra sitt kissare måste vara oerhört rädd för att framstå som omanlig och väldigt osäker på sig själv.

    Jag har inget problem med att erkänna att jag för det mesta sitter ner när jag går på toa, man prickar rätt, att få vila benen en stund är väldigt skönt och så kan man alltid passa på att göra en nr 2. också. Jag har inget emot att svepa en stor GT men ett glas rosé smakar vid rätt tillfälle väldigt gott och genom att våga erkänna dessa mina sidor kan jag med föraktfull min titta ner på alla som försöker hävda sig genom att säga sittkissare, är man välutrustad så är man...

  • Hur mycket tål vi?

    I fredags höll jag en föreläsning på uppdrag av Tillväxtverket för näringsdepartementet, regelrådet, skatteverket, exportrådet, tullverket m fl - ämnet var "Enklare regler för fler affärsmöjligheter" och min roll var att berätta hur vi som småföretagare upplever regelverket.


    Och jag berättade sanningen, hur godtyckligheten skapar stora konsekvenser med höga kostnader och hur vi omöjligtvis kan veta om vi gör rätt eller fel då varje inspektör har sin egen agenda.


    Jag berättade om hur vi tvingades bygga om hela hotellet kort efter att vi köpt fastigheten, trots att det inte fanns några förelägganden från brandmyndigheten, jag berättade om hur vi tvingats bygga ett helt nytt hus med ett tillgänglighetsanpassat rum mitt i lågkonjunktur då banken säger tvärt nej och Almi får rycka in med lån på 9,13 % ränta och en investering på 300tkr - detta för att annars ville kommunen stänga 6 av våra 9 rum så att vi höll oss inom policyn på mindre än 4 rum, annars tillgänglighetsanpassa. Detta också trots att boverket säger att "alla enklare hinder i publika lokaler och på allmänna platser måste undanröjas".....nytt hus för 300 tkr känns inte vidare enkelt.<?xml:namespace prefix = o />


    Jag tog upp frågan varför vi betalar kontrollavgifter trots uteblivna kontrolle, varför vi får fördubblad tillsynsavgift för att vi tar in ett dyrare sortiment av vin och ökar omsättning - men inga fler tillsyner, jag tar upp varför skatteverket inte kopplar personalliggaren mot löneutbetalningar utan hänger upp sig på om man är instämplad eller inte - helt värdelöst verktyg.


    Vem är alla dessa regler gjorda för? Jag inte är det för mig som är småföretagare. Jag visade en lång lista på alla de lagar och regler som styr vår dagliga verksamhet och vad jag är tvungen att vara uppdaterad med - ingen av de som satt i publiken kunde lika mycket!


    De skruvade lite på sig i bänkarna och skakade lite på huvudet när jag gav de insikt om hur vi har det. En spark i magen, var det någon som sa, bitvis smärtsamt sa någon annan och feedbacken till mig har enbart varit positiv från deltagarna - vilket ju ändå ger mig en viss tilltro till att ett jobb görs för att förenkla.


    Idag hade vi så brandsyn. Tror ni att inspektören had samma åsikt som den förre inspektören? Tror ni att han godkände vad den förre inspektören gjorde? Nej, nya larm och nya investeringar till nya stora kostnader. Ett kort ögonblick känner jag: - Nej, detta går inte längre, jag orkar inte med att hela tiden få kostnader som någon annan bestämmer....men det är bara att kämpa vidare....


    Hur ska jag någonsin veta om vi gör rätt eller fel? Är det så konstigt att man vaknar med magont och oro när nya inbspektioner är på gång.


    Hur mycket tål vi egentligen?


    Avsändare = ledsen, förbannad, uppgiven och irriterad

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons