Ämne Scandic

  • Svårt för gästen med alla hotellvarumärken

    Anders Johansson Hur många hotellvarumärken klarar konsumenten att hålla ordning på? Marriott har numera ungefär 30 hotellvarumärken i sin portfölj från lyxhotell till lågprishotell. Marriott blir ett sammanhållande namn för alla varumärken i form av världens största lojalitetsprogram för hotell.

    De andra megakedjorna har också många olika varumärken där varje varumärke mer eller mindre direkt konkurrerar med jämförbara varumärken inom de andra megakedjorna. Ur konsumentens perspektiv blir skillnaderna allt minder mellan jämförbara varumärken. Till slut är det bara priset som är skillanden. Detta innebär att priset pressas och att hotellen själva hjälper till att pressa priserna. Flygbranschen har de senaste åren gått igenom samma process och är numera kostnadsjägare och serviceförsämrare för att kunna erbjuda lägsta priset. I många andra fall har hotellen följt flyget några år senare. Det värsta som kan hända för hotellens lönsamhet är att hotellen fokuserar på kostnaderna mer än värdet till gästen. Vi får se de närmaste åren om hotell blir en alltmer generisk produkt/tjänst eller om hotellen vågar differentiera sig mer än idag.

    Nästa frågeställning är vilka hotellvarumärken som fungerar på olika marknader. Den nordiska konsumenten har sannolikt forfarande svårt att hålla isär och uttala Clarion, Quality och Comfort och än mindre Choice. Det är betydligt lättare att uttala Scandic och kanske just därför har Scandic Nordens starkaste hotellvarumärke. Scandic gav ju dessutom upp satsningen på varumärket HTL och gjorde om dessa till Scandic. Även alla hotell med namnet Rica blev Scandic efter övertagandet. Ett tydligt varumärke är lättare att göra känt.

    Best Western introducerar nu varumärket "SureStay" i Sverige. Detta får bli ett exempel på ett ord som på svenska inte blir så bra. Vem vill bo på ett surt hotell? Det kommer att ta tid att lära konsumenten ytterligare ett amerikanskt varumärke. SureStay finns dessutom som SureStay Hotel, SureStay Plus hotel och SureStay collection. Alla varianter kommer sannolikt inte till Sverige för att marknaden helt enkelt är för liten för så många varianter av varumärken.

    Trenden är att megakedjorna skapar fler varumärken med resonemanget att varje varumärke attraherar en viss målgrupp. Ju fler varumärken i portföljen desto fler olika typer av gäster når man i hela megakedjan. Mottrenden är att vara unik och ha sitt eget varumärke helt oberoende från de stora kedjorna. Detta lockar sin speciella målgrupp. Vilken väg som är mest framgångsrik lär tiden utvisa. Många börjar tro att kedjevarumärkena i takt med OTA:ernas tillväxt har börjat förlora sin betydelse. Gästerna hittar numera hotellen lika lätt utan att de ingår i någon typ av kedja.

  • Vad är det hotelldirektören inte fattar?

    Anders Johansson Hotellen i Sverige är bortskämda med hur bra det går. Det är högtyck på turismen till Sverige och många hotelldirektörer skrattar hela vägen till banken. Äntligen är allt igen som det var förr. Den enda smolken i bägaren är de höga avgifterna till bokningskanalerna, men det är nog också snart löst så mycket som hotellen protesterar mot dessa orättvisor.

    NEJ, du som är hotelldirektör kommer inte undan. Världen fortsätter att förändras och om du inte förändras i samma takt är det snart dags för förtidspension. Jag har varnat och tjatat om att hotellen måste hänga med i den nya digitala världen i minst tio år och innan dess i tio år i den "gamla" digitala världen. De flesta har stoppat huvudet i sanden för ser man inte problemen då finns de inte. Hoppsan, det var visst kvicksand och nu sjunker många allt djupare och det kanske inte går att ta sig upp igen.

    Nyligen publicerade Kalibri Labs dystra siffror över hotellen inkompetens i hur man säljer sina hotellrum. Siffrorna kommer från USA men är minst lika dystra för Europa. Under 2015 betalade de amerikanska hotellen 115 miljarder kronor i provisioner och transaktionsavgifter till distributionskanalerna. Det är ca 9 procent av de totala logiintäkterna. Sverige ligger minst lika långt fram som USA när det gäller elektroniska bokningar av hotellrum. Logiintäkten 2015 för hela Sverige var 20,8 miljarder kronor enligt inkvarteringsstatistiken från SCB. Med en kostnad på ca 9 procent innebär det att svenska hotell betalar ca 1,9 miljarder kronor i provisioner och transaktionsavgifter till distributionskanalerna. För tio år sedan var kostnaden ett par procent och väckte ingen större uppmärksamhet.

    Hotellen har genom åren gladeligen hjälpt distributionskanalerna att sälja ännu mer av hotellens tillgängliga rum till höga provisioner. Det viktigaste för att få en potentiell gäst att köpa är att visa upp fina bilder, säljande texter och attraktiva priser. Hotellen skickar de finaste bilderna och de bästa säljtexterna till distributionskanalerna och har nästan aldrig lika fina bilder och lika säljande texter på sina egna webbplatser. Hotellen ger dessutom distributionskanalerna fler och fler rum att sälja och en nyligen publicerad undersökning från Triptease visade dessutom att priserna hos OTA-kanalerna i ca 30 % av de uppmätta fallen var lägre där än på hotellens egna hemsidor. Man behöver inte vara särskilt begåvad för att förstå varför den potentiella gästen väljer att boka via en OTA istället för direkt hos hotellet.

    Det blir värre. Kostnaderna för att skaffa bokningen ökar i snabbare takt än logiintäkterna. Från 2011 till 2015 ökade kostnaderna dubbelt så snabbt som intäkterna. De här åren har det dessutom varit en stark tillväxt och högkonjunktur för hotellen. Allt fler bokningar har flyttats från direkt till olika distributionskanaler. 2011 bokades 4,3 rumsnätter direkt för varje rumsnatt som bokades via distributionskanaler. 2015 var det bara 2,7 rumsnätter för varje rumsnatt som bokades via distributionskanaler. Trenden är övertydlig.

    Det blir ännu värre. Hela företagsmarknaden är på väg att gå från provisionsfritt till provisionsbaserat. Nya affärsmodeller börjar tillämpas av företagen där nya hjälpmedel gör det enklare för företagen att boka via Booking.com som har utvecklat funktioner för små- och medelstora företag samt via Expedia som har funktioner för stora företag. Företagen behöver inte längre någon travel manager och inte heller hålla på med upphandlingar via RFP-processer.

    Ooops. I USA har de ökade kostnaderna för att skaffa bokningarna resulterat i att resultaten i hotellen har minskat. I USA visar sig detta i värdet på fastigheten eftersom de flesta hotell drivs på managementavtal och resultatet är en direkt avspegling på fastighetens värde. Mellan 2014 och 2015 minskade hotellfastigheternas värde i USA med 65 miljarder kronor vilket motsvarar värdet på ca 3 Pandox eller ca 8 Scandic.

    I Sverige är det operatören som i princip tar hela resultatrisken eftersom den vanligaste driftsformen är omsättningsberäknade och/eller fasta hyresavtal. Om kostnaden för att skaffa bokningen fortsätter att öka dubbelt så snabbt som logiintäkten kommer resultatet i operatörsbolaget att minska. Blir det en konjunktursvängning är risken stor att hotell blir en krisbransch när resultaten blir negativa. Scandic som under perioden juli 2015 till juni 2016 hade en logiintäkt på ca 8 miljader kronor har sannolikt lyckats hålla ställningarna någorlunda gentemot distributionskanalerna. När de viktiga företagskunderna ändrar sitt beteende och alltfler fritidsresande bokar via distributionskanalerna skulle det inte vara märkligt om kostnaden för att skaffa bokningarna ökar med fem procent av logiintäkten. Det blir ytterligare ca 400 mkr som slår direkt på resultatet, vilket innebär att Scandics rörelseresultat halveras. Om det är någon som möjligen skulle ha resurser att motverka detta, så är det Nordens största hotellkedja Scandic.

    Alla ni andra ligger väldigt mycket sämre till.

  • Ska Scandic driva designhotell?

    Anders Johansson Ska Scandic driva designhotell eller är det någon annan som ska driva Jernhusens nya hotell Continental på Vasagatan i Stockholm? Så här ser skylten ut där hotellet håller på att byggas.

    Scandic är väl så långt ifrån designhotell man kan komma med sitt supereffektiva driftskoncept och inom kort även med det ännu mer avskalade konceptet HTL. Är det så att Jernhusen (som är ett statligt ägt företag) skäms över att bygga ett alldeles vanligt hotell som ska drivas av Scandic? De kanske tycker att hotellet blir så fint att det kan kallas för designhotell.

    Missuppfattningarna om designhotell är många. För det första så är det ursprungligen ett varumärke för en hotellkedja Design Hotels. Kedjan satte en helt ny typ av koncept på marknaden innan någon ens hade hört ordet designhotell. Begreppet blev framgångsrikt och därför fick den här typen av hotell namn efter varumärket. Jämför med varumärket Jeep som också har blivit namnet på en bilkategori.

    Alla hotell är numera designade av skickliga arkitekter och inredare. Vem bygger medvetet ett fult hotell? Grundidén för ett designhotell handlar mer om en utvald målgrupp, koncept och innehåll samt individuell service än om utseendet . Designhotell är något mer än att bara få tak över huvudet på ett rationellt sätt till lägsta tänkbara pris. Ett designhotell har i princip inga beröringspunkter med ett Scandichotell förutom att båda kallas hotell.

  • Rätt av Scandic att köpa Rica

    Anders Johansson Nyheten om att Scandic köper Rica kom mitt under en konferens där även några av deltagarna var norrmän. De tog nyheten med stor förvåning eftersom Scandic är en ganska liten spelare i Norge och Rica är en av de stora välkända hotellkedjorna. I Norge är det David som köper Goliat. Från svenskt perspektiv får Scandic 7 nya hotell i Stockholm, Göteborg, Malmö och Strömstad. Dessa hotell kommer sannolikt att snabbt integreras i Scandics organisation och profileras som Scandic eller HTL.

    I Norge är det däremot möjligen inte lika enkelt. Den norska konkurrensmyndigheten ska säga sitt om det nya Scandic blir för dominerande och hämmar konkurrensen eller inte. Troligen inte eftersom det finns Choice, Thon och Radisson som är starka motvikter. Dessutom en mängd fristående hotell. Konkurrensen kanske till och med blir bättre när Scandic på allvar kan konkurrera med de andra kedjorna.

    Affären känns helt rätt utifrån ett företagsperspektiv. Scandic stärker sin position på hemmamarknaden Norden, där närvaron just i Norge tidigare varit lite svag. Ju starkare Scandic kan bli i Norden, desto större möjligheter finns för en expansion ner i Europa. Bolaget blir dessutom intressantare för en potentiell köpare (om det finns någon) eller för en börsnotering.

    Genom ledningsbytet i Scandic och den här affären har Scandic återigen tagit på sig ledartröjan på den nordiska marknaden.

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons