Ämne Skatter

  • Sämsta regeringen för besöksnäringen

    Anders Johansson Sverige har den mest turismfientliga regeringen på flera decennier. En del beslut har redan fattats som försämrat för besöksnäringen och nu finns flera förslag som kommer att försämra möjligheterna ytterligare för besöksnäringen att växa och utvecklas.

    1. Flygskatten kommer att försämra tillgängligheten till Sverige. Norwegian tänker inte starta en direktlinje från USA till Göteborg. SAS kommer att flytta alla sina långlinjer från Stockholm till Köpenhamn eller Helsingfors. På kortare sträckor kommer flygtrafiken att minska och Ryanair kommer att minska trafiken på Skavsta-Nyköping så att det finns risk att flygplatsen läggs ner. Ryanair sade upp avtalet med flygplatsen Rygge sydöst om Oslo när flygskatt infördes i Norge. En tid senare lades flygplatsen ner och ca 1000 personer som hade jobb tack vare flygplatsen förlorade sina jobb. I Sverige riskerar 10 000 personer att förlora sina jobb.
    2. De flesta företagen inom besöksnäringen är små och är beroende att att det är enkelt att driva sitt företag. Marginalerna är små och företagen har svårt att klara alla pålagor från myndigheterna. Regeringen har föreslagit försämringar av de s.k. 3:12-regelerna som gör att små företag får kraftiga skatteökningar. Alla ni som arbetar inom besöksnäringen vet att det från tid till annan kan vara si och så med lönsamheten. Är företaget riktigt litet blir det inte ens någon lön vissa månader. Om företagaren efter ett antal år vill sälja sitt företag kommer vinsten vid försäljningen till stor del att beskattas som lön, dvs. i en del fall med upp till 60 procent av vinsten. Färre kommer att vilja starta och driva företag i Sverige.
    3. Regeringen har i början av mandatperioden tagit bort de lägre arbetsgivaravgifterna för ungdomar vilket har lett till kostnadsökningar för många företag i besöksnäringen. Väldigt många företag har ungdomar anställda under högsäsong för att hjälpa till att sysselsätta ungdomar samt att få extra medarbetare när det behövs.
    4. Regeringen har slopat avdraget för representation. Detta innebär att ett företag som tar ut sina kunder på middag får betala ett skattetillägg på belppet som spenderas på restaurangen. Detta innebär färre gäster för restaurangerna och på sikt ett sämre utbud av restauranger för både invånare och besökare.
    5. Skattehöjningar som gör att svenskarna får mindre pengar kvar att röra sig med. Detta innebär att många måste spara in på besök på restaurang, övernattning på hotell och besök på evenemang. Detta har kanske inte märkts än, men om några månader när alla har märkt att det är mindre pengar kvar varje månad kommer besöksnäringen att se minskade intäkter.

    Dessutom är Sverigebilden inte på topp vilket är ett resultat av dåliga politiska beslut som bl.a. lett till ökat antal brott och oroligheter på många platser i Sverige.

    Från den nuvarande regeringens sida finns ingen tro på att besöksnäringen skulle kunna bli en ny basnäring med framgångsrika företag som ger sysselsättning till många människor. Därför försöker regeringen nu med sina förslag maximera skattetrycket på branschen.

  • Dags för Uber och Airbnb att betala skatt

    Anders Johansson Den senaste tiden har media rapporterat om protester över hela världen från privatpersoner, yrkesgrupper och myndigheter mot bl.a. taxitjänsten Uber och övernattningstjänsten Airbnb. Dessa tjänster är en del av den nya delningsekonomin och den är definitivt här för att stanna. De positiva krafterna är så starka att de inte längre kan stoppas, så protesterna lär bara fördröja men inte stoppa utvecklingen.

    Det finns några väldigt enkla lösningar för att göra den gamla världen lite mindre upprörd, men först lite om varför dessa lösningar växer som en löpeld just nu.

    Det finns tydliga drivkrafter som gör att delningsekonomin har uppstått och fungerar allt bättre. Teknologin har utvecklats och möjliggjort att säljare och köpare enkelt kan få kontakt och göra upp affären. Internet möjliggör att köpare och säljare ger omdömen om varandra för att på så sätt bygga en trovärdighet som gör att man vågar genomföra en affär. Människors värderingarna har förändrats i riktning mot en hållbar värld där det är fint att dela på resurser som kan användas av flera personer.

    Tidigare befann sig världen i en fas av hyperkonsumtion där vi lockades att köpa varor och tjänster med hjälp av reklam och krediter. Det handlade om individuell konsumtion. Den som ägde mest var vinnare. Idag är detta förlegat och istället handlar det om att dela på resurserna. Det fungerar tack vare att man tillhör en grupp som litar på varandra.

    Köpare och säljare av t.ex. Uber och Airbnb har inga problem att köpa och sälja tjänsterna. Båda parter tycker att detta är ett fantastiskt sätt att göra affärer. En part har en resurs som är ledig och/eller som kan användas för att tjäna pengar och den andra parten har ett behov av tjänsten. Det finns många företag som Uber och Airbnb som tillhandahåller den teknologi som krävs. Köpare, säljare och teknologiföretagen förstår inte problemet alla andra verkar ha med delningsekonomin.

    Motparten, dvs. den gamla världens ordning, är upprörda för att det handlar om nya ekonomiska modeller som i många fall erbjuder lösningar till ett lägre pris än vad som är tillgängligt i den gamla världen. Den nya världen bygger på eget företagande snarare än anställning och undergräver enligt den gamla världen de etablerade anställningsformerna och den traditionella relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ny teknologi ersätter gammal teknologi, t.ex. taxameter i taxi. De nya lösningarna är i regel ännu smartare och kan mäta mer än den gamla teknologin fastän på ett nytt sätt. Myndigheterna är upprörda eftersom den nya delningsekonomin inte betalar skatt på samma sätt som den gamla världen. Lagen hänger inte med i utvecklingen och då är det lättast att ropa på ett förbud för det nya.

    Den nya delningsekonomin har flera goda syften. Det första är att dela på resurser som ändå inte används till 100 % av den som äger resursen. Det andra är att ägaren till resursen kan få en intäkt som i sin tur kan innebära ett arbete och/eller intäkter som i sin tur används för konsumtion.

    Det första steget mot en lösning på de problem som den gamla världen upplever är att börja mäta och analysera delningsekonomin. Vi har världens mest effektiva och världen mest ansedda Skatteverk. Det första steget är att alla företag som förmedlar resurser/tjänster blir skyldiga att rapportera transaktionerna till Skatteverket precis på samma sätt som bankerna rapporterar hur mycket ränta, utdelningar, försäljningar, etc. som skett av varje person som har ett konto i banken. Den teknologin som Uber och Airbnb använder har inga som helst problem att skicka uppgifter om hur mycket någon har köpt eller sålt tjänster för till Skatteverket. Lagen är tydlig på vilka inkomster som ska tas upp till beskattning. På det här sättet är problemet med att den nya delningsekonomin också ska betala sin del i skatt sannolikt löst.

    Jo, det är fler problem som måste lösas, men via inrapportering till Skatteverket blir storleken på delningsekonomin synlig och därmed kan man avgöra om det verkligen är problem på andra områden. Det kanske visar sig att delningsekonomin löser problem i samhället och är bra för Sveriges ekonomi i stort.

    Istället för att ropa på förbud kan Sverige kan bli ett föregångsland och kartlägga delningsekonomin samt hitta ett sätt att delningsekonomin också är med att bidra till det gemensamma samhället och inte bara till de inblandade aktörerna.

  • Besöksnäringen vinnare på regeringskrisen

    Anders Johansson Igår beslutade riksdagen att anta Alliansens budget vilket borde resultera i ett stort jubel i besöksnäringen. Det blir ingen höjning av arbetsgivaravgifter för unga och det blir heller ingen höjning av restaurangmomsen (vilket inte heller fanns med i regeringens budget). En annan positiv effekt för besöksnäringen är att skatterna inte höjs på högre inkomster, vilket är glada besked för de delar av branschen som lockar personer med högre inkomster (läs: dyrare hotell och restauranger). Med regeringens föreslagna skattehöjningar fanns en uppenbar risk att konsumtionen av lite dyrare produkter skulle minska. Regeringen sitter kvar till nästa val den 22 mars 2015 och får då helt enkelt administrera den budget som riksdagen antagit för 2015.

    En annan effekt av regeringskrisen är att Sveriges trovärdighet i ett internationellt perpektiv minskar. Det visar sig i en försvagad svensk krona gentemot andra valutor. Detta innebär att det blir billigare för utländska besökare att turista i Sverige. Med en fortsatt försvagning av den svenska kronan kan besöksnäringen se fram emot en rekordsommar 2015. 

    Problemet för alla företagare - oavsett bransch - kvarstår dock. Det råder en stor osäkerhet om vilka spelregler som ska gälla. Den här osäkerheten lär dessutom finnas kvar ett tag till och om inget revolutionerande händer i valet den 22 mars 2015 även framöver. Kanske är detta en ny osäkerhet som företagare får lära sig att leva med. Uppenbarligen kan osäkerheten även leda till positiva effekter. Just idag är besöksnäringen vinnare på både regeringskris och den antagna statsbudgeten för 2015.

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons