Ämne Sophantering

  • Sopor sopor!

    Maria Elwing Läste en artikel idag i Besöksliv om att vi i branschen ska kasta mindre mat. Artikeln handlar om en verksamhet som mätt hela sin besparing i samband med att man implementerat olika åtgärder för att minska svinnet. Jag känner mig så NÖJD över att vi på Elwing & Co. har jobbat med de här frågorna i många år redan. Vi har medvetet arbetat framåt med en miljöpolicy som gör att vi vågar se våra barn i ögonen. Vi har inte mätt besparingen på samma sätt, men det är så genomgripande åtgärder så jag vet att det är värt allt jobb!

    Sedan 2007 komposterar vi allt matavfall här på jobbet och i övrigt sorterar vi i följande s k fraktioner:
    Mörkt glas
    Ljust glas
    Returglas
    Returburkar
    Returbackar
    Frigolit/brännnbart
    Fett
    Kontorspapper
    Wellpapp och kartong
    Brännbar plast
    Metall
    Batterier
    Maskiner och inventarier
    Tonerkasetter till skrivare och kopiatorer
    Lysrör
    Glödlampor
    Lågenergilampor
    Övrigt avfall

    Där vi bor har sophanteringsbolaget fr o m den 1 juli 2012 börjat ta betalt per kg för soporna de tar hand om. Det har blivit en riktig tankeställare för oss hemma, nuförtiden vänder jag och vrider på varenda sak jag ska slänga och försöker sortera så gott det går så att ”blandsoporna” blir så små som möjligt. Jag slås av hur många onödiga förpackningar det finns och blir lite skraj när jag tänker på hur vi slängde sopor hemma när jag växte upp. Då fanns det inte mycket till sortering. Jag tror knappt att vi hade tidningsinsamling. Usch. Vi har i alla fall komposterat i åratal, maskarna jobbar på in i vassen. Vi har ALDRIG tömt komposten, men det borde vi nog för den är nog full av finfin matjord.

    Sjlälvklart handlar det inte bara om att sortera soporna. Det handlar också om att handla på ett vettigt sätt, att inte slänga i onödan och ta vara på rester. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit lite om hur vi bör försöka öka medvetandet hos människor och slänga mindre rester.

    Hur slänger du sopor?

  • Navel- ludd är ett hot

    Igår åt Lisbeth brunch hos oss. Det var länge sedan vi sågs så lite sådär hur går allt etc.


    Lisbeth är en av de ekologiska pionjärerna och vi har sålt en hel del kött från hennes gård, men fastän hon har en produkt som borde vara helt rätt i dag så nä, det var svårt att sälja det ekologiska köttet. Problemet är att alla bara talar om närodlat och inte om hur det är odlat.


    Butiker, restauranger och som följd därav privatkonsumenten det gäller bara det närproducerade. Men det talas inte om hur det odlas. Djuren kan ha ätit importerat foder. Grönsakerna kan ha fått massor av konstgödsel och besprutats. Men de är lokala? Och vad är lokalt? I Stockholm har jag på krogen fått närodlade Gotlandsmorötter. För en del verkar svensk vara synonymt med närodlat. Och för mig med skånsk perspektiv så är säkert alla danska, holländska och många tyska och nog också en del franska ostar närmare rent geografiskt än "vår" Västerbottenost.


    Det är klart att reklam från Lantmännen mfl. förstärkt den här trenden, för trenden finns i hela Europa, det egna landets och regionens produkter är bättre än det som kommer från ett annat land. Fransmän äter franskt, tyskar tyskt, italienare italienskt, danskar danskt och svenskar svenskt.


    Men vi konsumenter är lurade, lokalt är inte det samma som bra. Kvalité beror på producenten och inte nationaliteten. Om man kan nöja sig med att producera en halv Ok produkt och folk köper den för att den är lokal så behöver man inte anstränga sig.


    Och om det inte finns en produkt som både är lokal och ekologisk så välj då hellre en ekologisk som kommer någon annan stans ifrån.


    Champinjoner är ett bra exempel, det produceras väldigt lite av de komposter som man odlar champinjoner på i Sverige. De importeras från kontinenten och Asien.


    Och det krävs två ton halm, blandat med gödsel etc. för att ge ett ton svamp.Ur miljösynpunkt är det naturligtvis bättre att importera ett ton svamp än två ton kompost. Och hur många konsumenter med alla de matnojjor vi har vill veta att den där svampen som ligger i salladen och som heter något lokalt gulligt är odlad på kinesisk hönsskit. Var kom nu den där influensan ifrån?


    Den rädslan hos konsumenten är iof sig inte rationell. Det är rimligt att vi importerar mat och jordbruksprodukter. Många odlare och länder hade behövt sälja mer till oss.


    Men i dessa navelskådande tider är begrepp som "solidarisk handel" inte längre modernt.


     

  • Den miljövänliga fjärrvärmen, soporna.

    Nu ska vi titta på nästa fraktion i energimixen som går in i våra fjärrvärmeverk. Soporna. Som ni läste i ett av mina tidigare blogginlägg så är fjärrvärmen en stor utsläppare av koldioxid. Det som dock är mindre allmänt känt är hur mycket sopor som faktiskt går rakt in i fjärrvärmeverken.


    Förbränningen av sopor frigör mängder av miljögifter som är farliga för människor och miljö.


    Tittar vi på Fortums statstik över energimixen 2010 ser vi att 16% utgörs av avfall och returbränslen. Vilket är vackra ord för sopor.



    Källa: Fortum


    Fortum och den övriga energilobbyn har gått långt för att övertyga oss konsumenter att sopförbränning i allmänhet och fjärrvärme i synnerhet är ett miljövänligt alternativ. Fortum skriver själva: ”Få svenskar vet att deras soppåse är en viktig energikälla och att sopförbränningen är bra för miljön”. Även Vattenfall jobbar hårt för att övertyga oss konsumenter om sopförbränningens fördelar: ”I fjärrvärmens grundidé ingår även att ta vara på resurser som annars skulle ha gått till spillo”.


    Det som dock inte framgår är att mycket av det avfall som går till förbränning istället kunnat gå till återvinning. Tumregeln är att allt som du inte sorterar och slänger i restavfallet går antingen till deponi (sophögen) eller till förbränning. Så skulle vi sortera vårt avfall bättre skulle vi inte behöva bränna soporna, eller lägga de på hög för den delen. Sopförbränningen hindrar alltså återvinningen, där så mycket som 70% av det som går till förbränning istället är återvinningsbart.


    Det löjliga är att vi håller på att bygga oss så beroende av sopförbränning i våra fjärrvärmeverk att vi nu importerar sopor. 600.000 ton sopor beräknas ha plockats in i Sverige från utlandet (mestadels Norge) förra året. I Norska NRK visar de att Norska fylket Finnmark har fått en ny exportindustri. Sopor.


    När denna förbränningsprocess är färdig så kvarstår fortfarande ca 1/5 av massan i form av aska. Vad gör vi med askan? Du gissade det. På sophögen. Vilket betyder att vi nu är tillbaka där vi började. Med ett sopberg.


    För att komma tillrätta med, den i grunden goda idén med fjärrvärme, måste vi ändra förutsättningarna. Ut med kolet och soporna. In med biobränslen.

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons