Ämne Turism

  • Kom det fler amerikaner i sommar?

    Anders Johansson Rapporteringen om sommarturismen i Sverige sker utifrån stor okunskap om vad statistiken verkligen betyder. Av någon underlig anledning har måttet gästnatt satt standarden för rapportering. En gästnatt är en gäst som övernattar en natt i någonting, t.ex. hotellrum, sovsal på ett vandrarhem eller i ett tält på en camping. Två gästnätter kan vara en person som övernattar två nätter eller två personer som övernattar en natt. Fyra gästnätter kan vara en person som övernattar fyra nätter eller två personer som övernattar två nätter. Frågan är hur många individer är det egentligen som har kommit till destinationen? Svaret är att detta är det ingen som vet eftersom ingen mäter antal individer utan bara hur många nätter gäster övernattar.

    Under sommaren stod amerikaner för 340 000 gästnätter. Det var en ökning med 39 % jämfört med förra året då antal gästnätter var ca 245 000. En amerikan kommer sällan ensam, så låt oss anta att de i alla fall reser i par. Resan är lång, så de stannar i genomsnitt en vecka, dvs. 7 nätter. Varje individ står alltså för 7 gästnätter. Under 2016 besöktes Sverige då av 35 000 amerikaner. Sverige visade sig från sin bästa sida sommaren 2016 så de amerikaner som planerade en sverigeresa för sommaren 2017 stannade i snitt 10 nätter istället, vilket innebär att det bara kom 34 000 amerikaner till Sverige, en minskning med knappt 3 %. Gästnätterna kan öka vilket är bra för hotellen och restaurangerna men antal personer kan samtidigt minska vilket inte är så bra för besöksmålen. Det är osannolikt att en amerikan besöker t.ex. Vasamuseet mer än en gång per resa. Jo, siffrorna om hur länge amerikanerna stannar är påhittade för det är ingen som mäter antal individer, så ingen vet hur det egentligen ligger till.

    Antal gästnätter från svenskar minskade under sommaren. Många gav säkert upp den svenska regniga och kalla sommaren och gav sig av till varmare breddgrader, så ingen är väl förvånad över minskningen. Även här kan det faktiskt vara så att antal personer som reste till olika destinationer var fler än förra sommaren. De stannade bara lite kortare tid och därför minskade antal gästnätter. Det kan också vara så att under 2017 tyckte många att hotellen, vandrarhemmen och campingplatserna höll för höga priser och därför valde många att bo hos vänner eller på Airbnb istället. Dessa människor rörde sig under radarn och blev aldrig registrerade.

    Hur många besökare hade Stockholm under sommaren 2017 jämfört med sommaren 2016? Ingen vet och ingen verkar heller vara intresserad av att veta detta. Finns det någon annan bransch som inte vet hur många kunder som kommer och köper branschens produkter och tjänster?

  • Besöksnäringens statistik är missvisande

    Anders Johansson I direktiven till utredningen om en sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring ingår att undersöka vilken typ av data och statistik som behövs för att öka kunskaperna om besöksnäringen samt föreslå hur befintliga data och befintlig statistik kan kompletteras och utvecklas ur ett nationellt, regionalt och kommunalt perspektiv.

    Olika intressenter behöver olika typer av information för att kunna få kunskap om besöksnäringen och hur den utvecklas. Landet behöver ha information om hur mycket besöksnäringen bidrar till BNP samt annan nationell statistik som finns om andra branscher. Här finns tillräckligt bra information. Det är sedan problemen med statistiken börjar. Sveriges indelning i län och kommuner passar överhuvudtaget inte för en analys av besöksnäringen. Turister åker inte till län eller ens till kommuner. Turister åker dit där det finns något att göra eller se och bryr sig inte om i vilket län eller i vilken kommun de befinner sig.

    En turist reser till Stockholm och tittar på Booking.com efter hotell. Efter moget övervägande beslutar hen sig för att bo på Elite Marina Tower Stockholm med fantastisk utsikt över Stockholms inlopp. Hotellet heter Stockholm i namnet, men det ligger i Nacka kommun och så fick Nacka kommun några gästnätter i sin statistik. Dags att analysera hur det går för hotellen i Stockholms kommun. Alla hotell från Farsta till Kista är med i statistiken, men inte Elite Marina Tower eller Quality Hotel Friends som båda ligger betydligt närmare Stockholms innerstad än både Farsta och Kista. Analys av antal gästnätter i Stockholms kommun blir "fake news" som idag används som underlag för beslut om stora pengar. Hotellen är bara ett exempel. Andra exempel är om samma turist som har kommit till Stockholm tar en tur i skärgården eller besöker en konsert på Friends Arena. Turistpengarna hamnar i olika kommuner, men turisten har (utifrån sitt perspektiv) besökt Stockholm och inte någon annan destination. Sveriges största flygplats ligger i Sigtuna kommun som har ett hundratal direktflyg till städer över hela världen. Stockholms egen flygplats Bromma har inte lika många direktflyg...

    Det kanske är just det här som gör att besöksnäringen i många sammanhang inte tas på allvar. Statistiken är vilseledande eftersom den sammanställs utifrån en indelning i län som inrättades på 1600 talet och framåt samt i kommuner som skapades i och med 1862 års kommunalförordningar. Visserligen hade Thomas Cook arrangerat sin första gruppresa i England 1841, men det var nog inga svenska politiker som trodde att det skulle bli något av detta om ens händelsen var känd i Sverige. Ingen hade på den tiden då kommunerna bildades den minsta lilla aning om att vi 150 år senare skulle flyga och fara över hela världen för att göra och se saker.

    Data som blir till information och så småningom leder till kunskap ska samlas per destination för att bli användbar för alla som ska fatta beslut som utvecklar besöksnäringen på destinationen inte per län eller kommun. Den insikten hoppas jag att utredningen har tagit till sig.

  • Ingen momshöjning, men gärna turistskatt

    Anders Johansson Det är helt fel att höja hotell- och restaurangmomsen från 12 till 13 procent som Moderaterna nyligen presenterade i sin skuggbudget. Politikerna saknar strategi och har blivit desperata i att skaffa pengar till det allt större svarta hålet med utgifter för i princip allt från järnvägar till välfärdssystemen. En momshöjning på en liten procentenhet här och där lär leda till fler höjningar om ingen protesterar. Det är dags att ta turismen på allvar och för politikerna att förstå hur mycket utländska besökare bidrar med i skatt till Sveriges välfärd.

    Jag blev påmind om det här ämnet när jag förnyade min ESTA för en USA-resa i höst och betalade 14 USD. Nej, beloppet är inte så avskräckande att jag skulle välja ett annat resmål. Det var president Obama som införde satsningen på marknadsföring av USA för att locka fler turister genom att införa en avgift på 14 USD för de som vill ha en ESTA för att få resa in i USA och stanna maximalt 90 dagar. Av 14 USD gick 4 USD till administration av ESTA och 10 USD till organisationen för att marknadsföra USA. Nu funderar president Trump på att stryka den mycket framgångsrika satsningen ur nästa års budget. Det finns med andra ord en väldigt stor likhet mellan våra politiker i Sverige och USAs president Donald Trump i frågor om turism. Total oförståelse för världens största bransch.

    I USA följer man upp vad satsningen har gett och i en rapport framgår att under 2016 genererade varje satsad dollar ca 30 dollar. Totalt räknar organisationen med att de ökat turistintäkterna med drygt 33 miljarder kronor med en insats på ca 1,2 miljarder. Avkastningen är nästan 28 gånger pengarna. Detta är fantastiskt och jag är säker på att vi skulle kunna se liknande siffror i Sverige.

    Besöksnäringen lär inte få mer till marknadsföringen av Sverige av en Alliansregering, så vi kanske ska ta samma väg som snart 40 länder runt om i världen som har någon form av turistskatt som går till marknadsföringen av landet som destination. Vad sägs om en turistskatt på 1 EUR eller 10 kr för varje såld rumsnatt i Sverige. Alla som reser är vana att betala ungefär 1 EUR per rum per dygn i någon form av turistskatt. Senast betalade jag 1 EUR per dygn i Lissabon. Tidigare i Berlin. Det är så lite att ingen ändå reagerar. I Sverige skulle det bli ca 630 miljoner kronor per år för marknadsföring. Om samma princip som i USA om matchning från det privata näringslivet tillämpas så får vi en budget på 1,2 miljarder för marknadsföring av Sverige som turistdestination. Då kanske det börjar hända något. 

  • 93 000 kr för en campingsemester

    Anders Johansson På varje hotellkonferens spekuleras det kring vad som kommer att hända i framtiden. Det talas om datavetenskap för att analysera gästernas beteende och betalningsvilja. Det talas om artificiell intelligens, förstärkt verklighet (augmented reality), röststyrning och robotar. Alla dessa och många andra nya teknologier utvecklas snabbt och har många tillämpningsområden inom resor och turism.

    När den här vågen av ny teknologi snart drar in över hotellen sker det med orkanstyrka och lär göra många i branschen inaktuella. Hur ska alla de som ännu inte har tagit klivet in i den digitala världen mäkta med nästa teknologivåg? De som inte hänger med i utvecklingen lär bli överflödiga eller får jobba med enklare jobb, t.ex. att ge personlig service till gästerna. Den som hänger med i utvecklingen lär hitta toppjobb i besöksnäringen.

    I Sverige har vi ofta uppfattningen att vi ligger i framkant inom det mesta och att alla andra ligger en bit efter. Den som tror att hen står på toppen anstränger sig inte längre och blir då bara sämre och sämre. Här är några exempel på saker som har gått oss helt förbi.

    Människor har mer pengar att röra sig med än någonsin tidigare i världshistorien. I Las Vegas kan man med Maverick Helicopters för 3 499 USD (ca 28 000 kr) flygas till den högsta punkten i Fire State Park för en 2,5 tim lång yogaupplevelse. Vad är det dyraste yogapasset i Sverige?

    Lite mer exklusivt är det att åka ner till Titanic för 140 000 USD (drygt 1,1 mkr). I april 2017 hade 54 personer anmält sig till resan. Det finns en marknad och folk är beredda att betala. Vad är dyraste upplevelsen i Sverige?

    Nja, det här är ju lite för dyrt för oss svenskar. Vem vill se ett gammalt vrak? Jag tror jag använder appen Recharge istället och tar in på ett av de bättre hotellen i New York, t.ex. W New York eller The Pierre, för en stund. Pris från USD 0,66 till USD 3 per minut. Jag betalar bara för den tid jag använder rummet. Innovativt jämfört med att checka in kl 15 och ut kl 12. Flexibilitet är ett måste i framtiden. Hotellen i Sverige får tänka om och hitta nya affärsmodeller.

    Kanske dags att campa? Jag kollar Blink som ordnar pop-up camping på olika platser i världen med priser från 93 000 kr till 250 000 kr per person, men då är det förstås ofta en hel vecka. Det verkar gå bra för Blink som har hittat rätt kvalitet på upplevelserna. Kanske något för svensk camping att ta efter.

    Det finns idéer att hämta från alla håll och kanter. Kanske dags att hänga med i utvecklingen både i den digitala världen och när det gäller nya idéer.

Etiketter

Webbpuff

Besöksliv Nyhetsbrev

Annons