Vad är på gång inom miljövärlden 2012? Här är några av mina profetior.

1. Energi och energieffektivisering. Den brittiska regeringen har har gjrot enorma framsteg. De har minskat energiförbrukningen med 14% över ett år. The Guardian skriver: "Officials said the reductions in the last year were the result of energy-saving measures, such as turning down air conditioning and turning off lights, rather than staff cuts, which had largely not taken effect when the reductions were calculated." Kan den brittiska regeringen (som nu ökat målet till 25% de närmsta åren), så kan näringslivet.

2. Lösningsorienteringen blir bara större och större. Miljöfrågan blir än mer pragmatisk och företag går mer och mer bort från enskilda smååtgärder som görs i PR-syften till att integrera miljö mer i sin affärsmodell.

3. Miljöåtgärderna blir mer omfattande. För att kunna sticka ut mer i bruset kommer det fler åtgärder som löser stora problem för företag. Vi kommer allt mer gå bort från att byta flaskvatten mm. till att t.ex. se på energieffektiva byggnader (enligt BREEAM el. LEED).

Vad tror ni? Har jag missat något som ni vill ha med?

Vattenkostnaden är i snitt i Sverige 3,1 öre/liter. Det betyder att om du är en typisk medelsvensson och använder 180 liter/dag så lägger du lite drygt 2.000 kr/år på vatten (förutsatt att din vattenkostnad inte ingår i hyra el. dyl.). Om vi räknar på två vuxna och två barn så får vi en kostnad på 8.000 kr/år i vatten och en förbrukning på dryga 260.000 liter vatten om året.

Om vi vill spara lite pengar på detta så kan vi räkna snabbt vad tre åtgärder kan tänkas göra. Alla dessa exempel förutsätter en elkostnad om 1,2 kr/kwh vilket är standard när nät och skatter är betalda.

1. Snålspolande dusch
2. Snålspolande kran
3. Snålspolande toalett

1. Snålspolande dusch
En dusch som spolar snålt har ett flöde på ca 9 liter/minut. Flödet på ett munstycke som inte spolar snålt kan förstås vara enormt, men om vi räknar med 15 liter/minut så är vi i underkanten av rimlighetens gränser. Säg att familjens fyra medlemmar alla duschar en gång om dagen, fem minuter per gång. Bytet till spardusch skulle då spara er 1.300 kr/året på vattenräkningen och 2.700 kr/år på elräkningen. Totalt 4.000 kr/år.

2. Snålspolande kran
Säg att du byter en vanlig kran med flödet 12 liter/minut till en snålspolande på 9 liter/minut. Det totala spolandet på den enda kranen sätter vi till 7 min om dagen för alla fyra. Bytet skulle spara er 225 kr/år i vatten och 475 kr/år i energibesparing. Totalt alltså 700 kr/år. Rimligen finns det två kranar i ett hus med fyra personer (minst) och då når vi en besparing om dryga 1.400 kr/år.

3. Snålspolande toalett
För att undvika diskussionen över hur ofta det lilla eller stora spolalternativet behövs så räknar vi fram ett snitt av de två spolalternativen på en toalett. 3 liter på lilla knappen. 6 liter på stora. Snittet är alltså 4,5 liter per spolning. Om vi jämför med en äldre modell, som bara har ett spolalternativ som använder 8 liter på spolning och vi antar att toaletten besöks 10 ggr/dag av familjens fyra medlemmar så blir det en vattenbesparing värd 400 kr/år.

Dessa tre åtgärder sparar dig sammanlagt 5.800 kr/år. Varje år. Duschmunstycket köper du för 500 spänn, blandarna för 1.000 kr vardera och toalettstolen får du för 3.000 spänn. Pengarna tillbaka inom 10 månader. Då utsläppsrätterna i Europa kostar ca 100 kr/ton kan ni alltså investera tillbaka pengarna i miljön och undanhålla 58 ton co2/år. Med det kör ni miljöbilen Stockholm – Kapstaden tur och retur 27 ggr, eller varför inte jorden runt när du ändå är igång, men då hinner du bara 11 varv innan utsläppsrätterna tar slut.

Jag var i slutet på förra veckan ute på Comfort Hotel Runway som ligger bredvid Gardermoens flygplats i Oslo. Jag var där för att träffa en av våra leverantörer av energieffektiv belysning. Resultatet de presenterade var minst sagt imponerande.

Det främsta skälet till att jag är imponerad är ljuskvaliteten på deras nya generation av LED-belysning. Ur ett energiperspektiv är ju LED grymt imponerande. Även ur ett giftperspektiv då de är snäppet vassare än lågenergilamporna som innehåller kvicksilver (om än i liten mängd).

Problemet har hela tiden varit kvaliteten på ljuset. Jag har LED i min utebelysning och på bilden ser ni skillnaden mellan den nya generationens LED, och den gamla.

Så länge ljuset sett ut som den uppåtriktade spoten så har jag inte kunnat rekommendera LED som allmänbelysning, det är helt enkelt inte trovärdigt ur en funktionssynvinkel. Visst har vi LED på flera hotell, men jag har inte varit övertygad om att tekniken kan gå in och axla i princip alla applikationer på hotellen. Förutsatt att livslängden hålls med befintliga transformatorer kommer LED nu göra intåg i våra hotell.

En stor fördel med LED är den långa brinntiden. LED ska räcka minst 10 ggr längre än halogenspotten som den byter ut.

Vad är då besparingen? På Comfort Runway ska vi testa att byta ut ca 300 halogen-spottar om 40 watt vardera, till nya om 4 watt. Då dessa står på dygnet runt är besparingen nästan 115.000 kr/år på elräkningen. Med tanke på att Jostein som byter lamporna istället för att skifta 3-5 om dagen nu kan gå till att byta någon enstaka i veckan så sparar vi även på personalkostnad. Det viktiga att se här är att besparingen slår rakt på bottenlinjen. Skulle vi jaga omsättning för att öka vinsten med motsvarande 115.000 kr måste vi upp över miljonen kr mer i omsättning om vi arbetar med en vinstmarginal på 10%!

Vad händer med min utebelysning? På 12 spottar med en genomsnittlig brinntid på 8h/dag över helåret behöver jag lägga 1.500 kr mindre på elräkningen varje år. Lamporna kostar ca 200 kr styck vilket betyder att jag har tillbaka pengarna på ett år och fyra månader om man räknar på elkostnad och lampkostnaden av nya halogen-spottar.

Så alla ni som står vid sidan och tycker LED har ett tråkigt ljus, släpp sargen nu! Tekniken är inte ny, applikationen är inte ny, besparingen är inte ny heller. Det som är nytt är att LED nu är ett realistiskt alternativ till följd av en riktigt schysst ljuskvalitet!