Nu skalas det sparris för fulla muggar ute på anläggningarna, alla menyer innehåller flera rätter med sparris...

Står på Ulfsunda och skalar, här kör vi en rätt med ostkräm, sparrisskott, stekt bröd och blommor...

Jag kokar sparris på lite olika sätt just här i dag kokar jag traditionellt med vatten, mycket salt, citron och socker.

Sparrisen ska vara krispig men klar, absolut inte för kort kokt, den ska vara pecis genom... Låter den kyla ner snabbt i isvatten, tar upp, låter koklagen svalna och lägger sedan ner sparrisen i lagen för att dra vidare...

Det är också gott att göra en lag med äppeljuice, citron, salt och socker, i vacpåse och ånga sparrisen i lagen i påsen, ner med påsarna i isvatten och kyl snabbt... Testa och gör olika, det traditionella är alltid gott men det skadar inte att fundera vidare...

Sparrisen skalad och uppbunden...

Låt inte sparrisen ligga för länge i isvattnet, bara precis tills den är kall, ta upp och vänta på att lagen ska bli kall också...Rätten med ostkräm, sparrisskott, stekt bröd och blommor...

 

Fortsätter lobba för billiga fiskar och framförallt då sillen. Jag ville grilla i dag och eftersom att jag har fått i uppdrag att dra ner på köttet här hemma gick jag och blev sugen på glödstekt sill…

I dag köpte jag färdigurvattnade sillar och lade dom några extra timmar i vatten för att dra ur ännu mer salt. Torkade väl och lade i halster. Fjuttade på grillen och glödstekte sedan de smarriga filéerna rakt ner i glöden med halstret.

Serverade i tunnbröd med smörkokt lök, småpotatis, gräslök, rödlök och gräddfil, härliga sommarsmaker! Kanske att filéerna även om jag saltade ur dem blev aningen salta. Insaltad fisk som får går igenom så här blir salt på ett sätt man inte är van, men som sagt riktigt riktigt gott…

Halstret precis lagt på glöden... Rekomenderar varmt ett halster till sommarens grillning. Detta kommer användas flitigt här hemma till fiskgrillningen...
Sill, tunnbröd, kokt småpotatis, smörkokt lök, gräslök, rödlök och gräddfil... Kall öl är obligatoriskt till...

Jag har haft ett genomgående tema här på bloggen om ekologiska och svenska råvaror. Jag tänkte utveckla en av anledningarna till varför detta är viktigt. För er som är känsliga så behöver ni inte vara oroliga, jag ska inte prata om misskötta grisar eller minkfarmer. Jag tänkte prata om en företeelse som kallas för "foderomvanldingsförmåga" eller "Feed Conversion Ratio" (FCR) på engelska.

Kortfattat är detta en kvot som säger hur många kg foder som krävs för att få det utfodrade djuret att gå upp 1 kg i vikt.  En FCR på 10 betyder alltså att djuret behöver 10 kg foder för att gå upp 1 kg i vikt.

Här kommer en lista för lite olika djur:

Vanlig ko: 8,7
Får: 8
Svin: 5,9
Belgian Blue: 5,85
Kanin: 4 
Kyckling: 1,75
Odlad, norsk lax: 0,95-1,1

Den smått otroliga FCR för odlad lax är ett kapitel i sig, det kommer jag skriva om i ett senare inlägg. Nu tänkte jag skjuta in mig på kycklingen.

Kyckling har en FCR på 1,75. I praktiken betyder det att en kyckling går från 67 gram till 1,9 kg på 33 dagar. Sen är det dags för slakt. För hundra år sedan tog resan fyra gånger så lång tid.

Genom att låta processen av tillväxt ta längre tid får vi dessutom ett godare kött. Något som min blogg-granne Stefan Ekengren säkert intygar. Men det blir dyrare. Vad väljer du när valet står mellan fryst kyckling av tyskt ursprung för under 100 spänn kilot, eller ekologisk kyckling för oxfilé-priser?

Jag uppmanar alla läsare att tänka till två gånger när de köper kyckling, för det är ett bra livsmedel som har betydligt lägre koldioxidutsläpp än kött (1,7 kg Co2/kg kött jämfört med nötkött på dryga 20 kg Co2/kg kött), men ät god kyckling som är uppväxta på schyssta sätt! OK?

Inget argument är komplett utan en jämförelse, så hur många har funderat: "vad har en människa för FCR?". Misströsta ej, ty jag har räknat fram svaret (för FCR för spädbarn finns inte att hitta i jordbrukslitteratur, i alla fall inte den jag använt för att researcha detta inlägg) och det är 77. för att få 1 kg barn behöver du 77 kg barnmat.