Våra bloggar - senaste inläggen

  • Respekt och kärlekskampen viktigare än någonsin...

    Stefan Ekengren I måndags vann vi på Hantverket pris på Restauranggalan som gick av stapeln i Stockholm på Cirkus. Vi blev utsedda till årets arbetsplats, ett sjukt viktigt och ärofyllt pris, dagarna som gått har det blivit många frågor: hur jobbar vi? Vad gör vi? Hur tänker vi?

    För det första vill jag dela med mig av motiveringen, den sätter fingret på så mycket och är INTE ett sätt att basunera ut får förträfflighet (även om jag är sjukt stolt), den ska sättas i ett sammanhang av ansvar, förväntningar och hur folk borde se på det här med kulturen på sina arbetsplatser.

    Motiveringen:
    Visionen om ett medvetet, aktivt och synligt ledarskap omsätts i praktiken genom att ledarna förmedla trygghet, skapar förutsättningar för gruppens dynamik och är lyhörda för medarbetarnas utveckling och personligheter. Här bryr man sig om och respekterar varandra. Samspelet mellan kök och matsal är synligt. Arbetsuppgifterna bearbetas metodiskt och strukturerat genom samtal och samarbete. Kompetens används som ett verktyg för att lösa utmaningar och frågeställningar. Här finns inspiration, erfarenhet och stor lärdom att hämta.

    Alla som följer med här (och förvisso dom som bara är inne då och då också) vet hur mycket jag har skrivit om alla de här värdena kontinuerligt under en rad år, det tydligaste och viktigaste inlägget: Respekt och kärlek  .

    Det här är basen, det grundläggande för allt det vi håller på med. Vi jobbar stenhårt på Hantverket tillsammans varje dag för att bygga kulturen, den viktiga kulturen med respekt för varandra, att alltid vara ärliga, att lyssna på varandra, bry oss om varandra, hjälpa varandra och uppmärksamma varandra. Det här skapar för det första en fin arbetsplats och klimat, vi bygger och stöder varandra, det utvecklar människor, det lyfter människor och det gör människor lyckliga.
    Just det här med respekten och att behandla alla på ett respektabelt sätt har vi alla (och speciellt vi äldre) ett jätteansvar för att skapa. Just i dessa tider med bilder som målas upp av sexuella trakasserier som är så utbrett och att det nu, äntligen kommer fram, just nu har vi alla, speciellt vi män ett jätteansvar och ett jättehål att fylla, det är dags att kliva fram och visa ryggrad.

    För några veckor sedan gick en känd kockprofil ut och berättade om sexuella trakasserier och respektlöshet som hon upplevt på krogen, vad mötte hon? Jo en del stöd men också en hel del otrolig dumma inlägg på sociala medier (framförallt Facebook)  (som hyllades av andra mindre nogräknade och mindre klart tänkande killar och gubbar i kommentarsfälten och ivrighet på likesknappen) från gamla trångsynta stötar från får bransch som minsann inte sett ett dugg och hade väldigt svårt med att den här kockprofilen gick ut och berättade. Visserligen ”skyddade” sig de gamla stötarna i sina inlägg på sociala medier att de minsann förstod att det fanns dåliga element och att de skulle rensas bort (detta för att kunna svara de som kritiserade deras inlägg att: har du inte läst hela mitt inlägg?, jäkligt smart) samt att hon ju faktiskt i en liten snutt i sitt inlägg hade sagt att hon inte ville rekommendera den här branschen till någon. Det där med att inte rekommendera var riktigt effektivt att trycka på för då kunde man ju ösa på, plocka poäng och skyffla bort det viktiga och väsentliga: är det ok att kvinnor får vara med om det här? Nån enda gång? Är det det? Det är det här som är kulturen, respekten i motiveringen till vårt pris handlar om det, att bygga en kultur där man lyssnar på varandra, sätter gränser för varandra men också vidgar gränserna för varandra, det gör man inte genom att hoppa på någon och rikta in sig på annat (som i dessa korkade inlägg från stötar), nej då kör man bara på som vanligt som många gör och trycker ner. Vi ska alla ta vårt ansvar och speciellt vi män, punkt slut, det finns inga ”men” eller bortskyllningar med det, så är det bara. Det är viktigare än nånsin med respekt och kärlek, försök att tänka på det.


    En annan sak med det sätt vi jobbar på med varandra och det motiveringen säger till mig är att det här med att bygga kulturen så här skapar hög kvalité. Vår produkt blir otroligt mycket vassare, vi blir vassare, utvecklingen blir vassare, kreativiteten blir vassare, ja allt blir vassare och mer proffsigt. Vår kravställning på arbetet är skyhögt, utan gap skrik och en otroligt fånig allvarsamhet ligger vi på som idioter och forcerar oss fram på högsta möjliga nivå.

    Jag är alltid stolt över teamet, nu i dagarna är jag extra stolt och jag känner en sjuk inspiration att utveckla personerna och temat ännu mer, det här är livet!

  • Airbnb öppnar hotell

    Anders Johansson Hotellbranschen, städer och länder har varit irriterade på Airbnb för att de inte följer den gamla ekonomins regelverk. Uthyrare och gäster älskar Airbnb och tycker att detta är det bästa som har hänt i hotellvärlden på flera decennier. Hur gör då Airbnb för att fler intressenter ska gilla Airbnb?

    Nu kommer nästa skottsalva mot hotellen när Airbnb nästa år öppnar ett Airbnb hotell med 324 enheter (rum/lägenheter) som kommer att säljas enbart på Airbnb. Det första Airbnb-hotellet kommer att heta Niido - powered by Airbnb. Gästen styr allt via en app som hanterar allt från housekeeping, baggage och concierge.

    Sedan 2106 har Airbnb även ett program - Airbnb Friendly Buildings Program, som innebär att ägaren av byggnaden kan få en del av intäkterna från uthyrning. Kanske kan detta program ändra många bostadsrättsföreningars beslut att inte låta medlemmarna hyra ut på Airbnb. Vore det inte ganska bra om bostadsrättsföreningen fick 15 % av intäkterna när medlemmarna i föreningen hyr ut på Airbnb. Den här idén är fortfarande i sin linda och idag är det ca 11 000 lägenheter som använder som av den här möjligheten.

    Det planeras fler hotell som får tillägget "powered by Airbnb". Det som sticker mest i ögongen på hotellen är sannolikt att Airbnb tar en lägre provision än de OTAer som hotellen använder.

    Varför ska det hela tiden komma massa nya saker så att man måste ändra sig? Kan det aldrig få vara som förr?

  • Struvorna står för allt...

    Stefan Ekengren Struvorna har utvecklats sig till en av mina absoluta favoriter på menyn. På något sätt har jag mer och mer, för mig själv, begripit att de står för allt som min matlagning kännetecknar: igenkänning, barndomen, moffigheten, hantverket, ätvänligheten, det grova, det eleganta och kulturen.

    Dom här frityrkokta bakverken är urgamla, det fina med hantveket, järnen som man tillverkar struvorna med känns hela vägen ut till gäst. Bara utseendet andas ju gammal matlagning och jag älskar det, för samtidigt så känns de (tycker jag i alla fall) jäkligt ”up to date”.

    Jag äter en struva med vispad anklever, portvin/schalottenlöksirap och riven parmesan varje kväll jag jobbar, det är en höjdpunkt, just nu är de mina favoriter och gungslingar men det kan ju skifta, jag njuter nu i alla fall.

    Struvorna. Man äter dom med handen. ara att greppa och inmundiga

  • Ska hedra den gula ärtan...

    Stefan Ekengren Vi ska hedra den gula ärtan med en ny rätt inom kort, alla vet min kärlek, jag är fullständigt nerkärad i gula ärtor. Smaken framförallt. Legendaren och konungen ärtsoppa är ju givetvis förebilden här nu när det ska skapas ny rätt, ärtsoppa med fläsk är husmanskostens nemero uno.
    Av de här anledningarna provlagas det i dag, eftermiddagen har andats fläsk och ärtor. Ärtbuljongen kokt av fläskbuljong, lök, mejram, timjan och ärtor (ärtorna silas bort efter halva tiden, det goda lödiga, ärtiga ska bara sätta raketsmak, inte reda buljongen och göra den tjock och obehaglig) är huvudnumret och slås ute vid bordet över len ärtkräm, krispiga gula ärtor, rökt fläsksida, mejram och timjan, känns bra redan efter i dag, det behöver givetvis slipas.

    Nya djupa tallrikar i dag också, trycker ner dom i en låda som jag fyllt med torra gula ärtor för känslan.