Våra bloggar - senaste inläggen

  • Vill Sverige ha riktiga jobb eller ska vi "leka affär"?

    Att kalla frågan om rättvis moms på mat för ett hamburgerkrig visar på vilket värde en av Sveriges basnäringar har i media och för den rödgröna politiken. Inget värde alls. Jag läser en artikel i Sydsvenskan idag där man har rubriken ”Valet kan avgöras av hamburgerjobben”. Artikeln gör mig rasande arg då den visar på en väldig felaktig bild av restaurangnäringen. Men det är bara en av flera artiklar och uttalanden under det senaste året.

    Sedan momsen sänktes har 10.000 jobb tillkommit i branschen, 4000 kan direkt hänföras till sänkningen av matmomsen. 10.000 jobb i restaurangvärlden är alltså inte värt lika mycket som i den offentliga sektorn? Vad man glömmer att berätta är att de 10.000 jobben ges till människor av kött och blod, som betalar skatt som går till välfärden så vi kan betala för de där 10.000 lärarna eller sjuksköterskorna. Hur ska vi annars få pengar för det? De regnar ju knappast från himlen.

    Det gör mig rasande när media och politiker kallar lika moms på lika mat för ett branschstöd eller ännu värre ett branschbidrag. Hur kan man motivera att en sallad som tillverkas i mitt restaurangkök ska beskattas 13% mer än salladen som tillverkas i ICA-köket? Hur kan svenska folket blir så lurade om att det handlar om något annat än straffbeskattning för att restaurangen står för personalen som dukar fram salladen, tallrikar, bestick, dukar, servetter, toaletter, disk, värme, försäkringar, el och vatten samt en lokal, ett bord och en stol att sitta på? Stöd? Bidrag? Något sådant har inte kommit mig tillhanda iallafall. De som bidrar är väl ändå vi företagare som driver verksamheter, satsar vår tid och våra pengar och bygger upp företag där människor får riktiga jobb. Inga politiskt fabricerade garantijobb, ungefär som när man var liten och lekte affär i kompisens källare. Det var ju inte på riktigt.

    Diskussionen borde handla om något helt annat. Samma skatt på likadana produkter.

    Jag saknar de rödgrönas diskussion om moms i andra branscher. Var är diskussionen om ”branschstödet” till livsmedelsbranschen, resebranschen, bokbranschen eller kulturbranschen?

    Alla restauranger är inte stora hamburgerkedjor som ligger på torget inne i stan eller längs E4:an där bilturisterna snabbt kommer, äter och åker. Nej de allra flesta är småföretag med få anställda, ofta säsongsberoende, ofta utanför storstäderna där kundtillströmningen är ryckig. De allra flesta är inte heller hamburgerrestauranger, det är en fantastisk variation på utbud av olika typer av matlagning och service. Kanske att ni som propagerar för en höjning av momsen på restaurangmat samt arbetsgivaravgiften skulle ta er en funderare på hur hade det sett ut om dessa reformer inte införts. Fundera på hur många verksamheter som i den globala lågkonjunkturen gått under och dragit med sig både personal och skulder som hela samhället förlorar på. Fundera även på om inte de 10.000 jobben som tillkommit i branschen sedan momssänkningen istället hade varit många, många tusen jobb färre utan reformerna. Fundera också på hur det kommer sig att restaurangnäringen och besöksnäringen som skapar jobb till många, framförallt unga och utlandsfödda har tillväxt under en lågkonjunktur.

    Jag hör ofta argumentet:
    -Men det fanns ju restauranger innan momssänkningen också.
    -Om ni har så dålig affärsidé så då är det väl bara att klappa igen!

    Båda argumenten är rätt. Det fanns restauranger innan också. De gick på knä med en snittnettovinst under 1%. Fusket var enormt för att överhuvudtaget klara sig för en del, något som slog ut de seriösa verksamheterna. Personal fick svart lön. Detta har minskat betydligt. Men är det det ni vill ha åter?

    Affärsidén då? Det kanske inte är den det är fel på men däremot förutsättningarna för att driva en seriös verksamhet med tillväxt och jobbskapande. Och ja, det är sant, många kanske ser sig nödgade att klappa igen när beskattningen blir för hög, för det finns väl ingen tes i världen som kan stå för att högre beskattning ger fler jobb. Är det det ni vill ha? Tomma, övergivna lokaler längs med vägarna.

    Fast det är klart, media och de rödgröna partierna i oppositionen har ju en klar uppfattning om att inget av detta kommer att hända, vi kommer anställa som aldrig förr eftersom vi fanns innan momssänkningen och den globala lågkonjunkturen. Ni vet ju hur det är att driva dessa verksamheter, eller hur? Men det spelar väl egentligen ingen roll då arbete i vår bransch är betydelselöst.

  • Änglamat...

    Stefan Ekengren Sommaren tickar på, ledigheten i tomhet ifrån mattankar, idéer och uppslag är nu slut. Jag är fortfarande ledig och kommer lata mig på absolut max ytterligare många veckor men nu börjar det funderas och tänkas på de saker som inte är färdiga inför menyer och övrigt när vi kommer igång igen på slottet i augusti.

    Har legat på stranden, i solstolen här hemma och i sängen på kvällarna de senaste dagarna och läst husmanskosten av Tore Wretman. Boken är underbar, språket odödligt, han skriver som en gud med formuleringar som gör mig grön av avund. Den är i nytryck men charmen från 1967 finns kvar i texterna och Stig Claesson-Slas fantastiska illustrationer (för er som är lite yngre och har en susning om denne Slas så var han en fantastisk konstnär med gastrointresse, bland annat), köp den om du får möjlighet.

    Boken är ett uppslagsverk, många nya tankar men man blir också påmind om rätter man gjort eller ätit innan. En rätt fastnade i dag, fortsättning under bilden!


    Kommer här nu idag förbi ett parti om desserter och ser den gamla fina rätten Änglamat som morsan gjorde när man var liten. Änglamat ska inte förväxlas med ängamat som är en len fin soppa och också är en härlig rätt.
    Rättens namn kommer (tror man) från att den var så poppis hos de yngre släktet ”de små änglarna” och bara där är det hemma för mig, den här rätten ska upp på menyn så är det bara. Ingen kan värja sig emot den bilden, desserten kommer bli asgrym.

    I nå sånär ”original” och som ursprungsrätt är detta en enkel djup tallrik bottnad med grovt krossade  söta sockerskorpor eller sött vetebröd, detta ”dränks” med ljum mjölk, lättvispad grädde blandas med hallonsylt och lite lingonsylt, detta toppar skorporna och sedan överst färska lingon eller vinbär.
    Storheten för mig är enkelheten, lenheten och det extremt söta med de extremt sura och helt obehandlade lingonen.

    Hur ska jag då denna extremt enkla men klockrena rätt vidare?
    Jag funderar men är inte hemma än: Ska bottna en djup gammaldags tallrik med krossade drömmar och kladdiga halvbakta maränger som får täcka hela botten på tallriken. Skedar över lite mandelmjölk som får suga in i kakorna och marängerna. Kastar över en god bärgrädde och sedan det som gör hela rätten de übersyrliga lingonen. Här snackar vi kontraster och moffardessert som en dessert ska va: det sjukt söta, lena och så helt naturella lingon, ingen kommer lämnas oberörd, tack Wretman för påminnelsen om denna rätt. Filar vidare för klockrent resultat men är nått på spåren, lite ytterligare detaljer behövs. Lingon är augusti och september!

    Nästa läsning är min stora tjocka hög av gamla mattidningar från slutet av 80-talet och framåt 

  • Vad gör man med påsen?

    David Kallós Precis till vänster om uppfarten till huset där jag bor på gräsremsan som skiljer gatan och trottoaren åt, där ligger sedan någon månad tillbaks en genomskinlig plastsäck fylld med trädgårdsavfall, löv och ruttnande gräs.

    Det ligger alltså inte på någon tomt och den ligger också framför grannhuset. Hur den hamnat där kan man spekulera om. Är det kommunens folk som städat skräp på trottoaren och glömt en säck? Är det grannen som fyllt den och glömt den ute på gatan? Har någon varit på väg till sopstationen med trädgårrdsavfall och en säck fallit ifrån deras flak/ släp?

    I början stank det väldigt om det ruttnande gräset inne i påsen, men nu har det slutat lukta. Igår klipptes gräset i remsan. Han som körde gräsklipparen klippte runt påsen, men lät den ligga. Och gräset är klippt flera ggr. runt omkring påsen.

    Jag ser påsen flera ggr. varje dag. Den stör mig. Men vems skall ta bort den? Skall jag ta med nästa gång vi kör iväg trädgårds avfall? Det är väldigt lätt att lyfta upp den  på flaket till min frus pick- up. Vi behöver bara stanna till och lyfta upp den. Det kan ta 30 sekunder. Sedan är det ju lite äckligt att tömma påsen, innehållet är rätt sörjigt efter en månad i sommarvärme. Men det går fort.

    Grannen borde ta hand om den, den ligger framför deras hus. Jag behöver inte bry mig. 

    Någon på kommunen borde ta ansvar. Men vem? Det är renhållningsverket som sopar trottoaren. Gatukontoret sköter vägen utanför. Men vem tar hand om remsan? Är det parkförvaltningen? Någon borde ta ansvar åtminstone. Skall jag be grannen ta itu med det? Grannen är dessutom aktiv i kommunalpolitiken så han borde veta vems ansvaret är?

    Eller är det bara jag som bryr mig, ingen annan kanske tycker det är ett problem?

    Från grannlandet Danmark har vi i dagarna på radio hört en socialademokratisk  politiker säga att man skall göra livet så surt för hemlösa och tiggare så att de flyttar till Sverige. Vem på jobbet är det som inte diskar sin kaffekopp?

    Man vill ju inte ha det snuskigt omkring sig så varför tar de andra inte hand om sin skit?

    påsen med skräp

  • Nästa steg inom revenue management

    Anders Johansson På HSMAI ROC var det många som talade om Total Revenue Management. Allt fler hotell och hotellkedjor börjar fundera på hur man ska utveckla arbetet med revenue management, men än så länge är det oklart vad begreppet egentligen innebär. Några områden börjar dock utkristalliseras som nästa steg i utvecklingen.

    Net revenue

    Idag ligger fokus på att maximera den totala logiintäkten, dvs. den bokförda logiintäkten som mer eller mindre är bruttologiintäkten med undantag av logiintäkter som säljs enligt den s.k. merchantmodellen som då bokförs netto. Jo, nog är det inkonsekvent alltid. Det nya är att man ska fokusera på nettologiintäkten, dvs. logiintäkt med avdrag för distributionskostnaden. Revenue Managern ska bedöma varje kanal utifrån nettointäkten istället för bruttointäkten. Härigenom blir det en bättre transparens och varje kanal bedöms utifrån vad den verkligen ger.

    Vilka är då distributionskostnaderna som ska dras bort från bruttointäkten? Det är samtliga rörliga distributionskostnader och provisioner som är direkt relaterade till bokningen. I förlängningen kan man även ta bort samtliga marknads- och försäljningskostnader för att få en ännu bättre jämförelse. Ett exempel är då att ta bort kostnaden för att t.ex. teckna företagsavtal. Nettot är i praktiken ännu lägre än det redan rabatterade priset eftersom en försäljningskostnad för att få själva avtalet ska reducera intäkten ytterligare.

    Genom att jämföra de verkliga nettointäkterna per segment/distributionskanal kommer revenue management att fatta bättre beslut som leder till ökad lönsamhet för hotellt. Det stora hindret är att systemen ännu inte innehåller funktioner för net revenue management.

    Ett fåtal amerikanska hotell börjar som sagt analysera nettologiintäkten. Här i Sverige är det ytterst få som konsekvent analyserar nettologiintäkten. Jag tror inte att detta blir verklighet förrän Benchmarking Alliance inför en benchmarking för Net Room Revenue, vilket de borde göra snarast med tydliga definitioner hur den ska beräknas.

    Möteslokaler

    Ännu mer ovanligt är revenue management på möten. Här pågår diskussioner, men de stora hindren är insamling av data, integration till andra system och brist på teknologi som ger stöd till ett aktivt arbete med revenue management. De stora systemleverantörerna har inte de funktioner som krävs för revenue management för möten.

    Här i Sverige har vi kommit lite längre tack vare Benchmarking Alliance som är igång med benchmarking för möten. Detta är ett steg i rätt riktning och de som vill öka sina mötesintäkter ska omgående börja jämföra sig med sina konkurrenter. Ju fler mötesanläggningar som börjar använda sig av benchmarking desto snabbare kommer mötesanläggningarna att kunna öka sina intäkter.

    För att komma vidare behövs teknologi som underlättar för revenue managern att även lägga in överiga intäkter som en parameter vid bedömning av prissättning av rum, möteslokaler och F&B.

    Ett enkelt råd från HSMAI ROC-konferensen är att inte bara analysera en grupp eller ett mötes uträngning av enskilda resenärer utan att värdera grupper/möten gentemot andra grupper/möten. Ofta finns det grupper/möten som är beredda att betala mer. Många hotell missar dessa för att man helt enkelt tar emot första bästa grupp/möte som kontaktar hotellet.