Annons

”Hjälp Sveriges företag – skrota personalliggarna”

zoom Vårt budskap är tydligt: avskaffa personalliggaren, skriver Vistas vd Jonas Siljhammar (bilden), vd Visita, Günther Mårder, vd Företagarna, och  Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnds.  Foto: Visita
Vårt budskap är tydligt: avskaffa personalliggaren, skriver Vistas vd Jonas Siljhammar (bilden), vd Visita, Günther Mårder, vd Företagarna, och Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnds. Foto: Visita
Personalliggare har hittills kostat företag hundratals miljoner kronor. Men de uppfyller inte sitt syfte – att motverka skattefusk. När vi idag träffar riksdagens skatteutskott är vårt budskap tydligt: avskaffa personalliggaren, skriver Jonas Siljhammar, Visita, Günther Mårder, Företagarna, och Andrea Femrell, Näringslivets Regelnämnd.
Annons

Personalliggare innebär att personer som arbetar i restaurang-, bygg-, frisör- och tvätteribranschen ska skriva in sig i en liggare när de påbörjar ett arbetspass och ut sig när de avslutar passet. Syftet med reglerna är att minska skattefusk och skatteundandragande. Vid fel i liggarna – det kan handla om en medarbetare som en stressig morgon glömt att skriva in sig – kan företagen drabbas av dryga ekonomiska sanktioner, helt oberoende av om misstanke om fusk eller skatteundandragande föreligger. Enkla misstag utan misstanke om bakomliggande fusk kan kosta företagare upp till 25 000 kronor per tillfälle.  Under de senaste tio åren har företagen betalat över en kvarts miljard kronor i kontrollavgifter för personalliggare och certifierade kassaregister.

Den 1 juli i år utvidgas kraven på personalliggare till att omfatta fler branscher och därmed fler företag och anställda. Vidare ändras reglerna på så sätt att även företagsledare och ägare till företag själva måste vara inskrivna i personalliggaren. Dessutom måste alla som är verksamma i en lokal där det bedrivs verksamhet som omfattas av krav på personalliggare också vara inskrivna i liggaren. Det leder till ökat krångel, svåra gränsdragningar och hindrar företagare från att göra det de vill – driva företag.

Förra året publicerade PwC respektive HUI två utvärderingar av systemet med personalliggare. Av dessa utvärderingar framgår tydligt att reglerna om personalliggare i restaurang- och frisörbranscherna inte har haft avsedd effekt på skattefusk. Samtidigt har från företagshåll, vid upprepade tillfällen och i många sammanhang de senaste åren, framförts kritik mot regelverket rörande personalliggare och den belastning och de kostnader det medför för seriösa företag. Systemets belastning på företagen vägs alltså inte upp av motsvarande nytta för samhället. Mot denna bakgrund blir det närmast obegripligt att lagstiftaren ändå går vidare med och utvidgar kraven.

Bara under de fem senaste åren har företagens administrativa kostnader ökat med sex miljarder kr till följd av nya eller förändrade regler (Tillväxtverket 2018). De lagändringar som nu genomförs försvårar på många sätt tillvaron ytterligare för företag som i själva verket är i behov av förenklingar och regellättnader för att kunna bedriva sina verksamheter och få dem att växa

Med hänsyn tagen till den tunga administrativa börda som företagen upplever, måste lagstiftaren kontinuerligt och systematiskt göra avvägningar mellan hur stora kostnaderna blir för i detta fall företagen och om syftet uppnås med lagstiftningen. Det som hittills framkommit tyder på att syftet med personalliggare inte uppnåtts, att regelverket saknar legitimitet och att regelbördan ökar betydligt.

När kvarterskrogen stänger igen för att drömmen om att servera god mat i en unik atmosfär kvävs under högar av papper och rädsla att göra fel, är det långt fler än kockar och servis som förlorar jobbet. Ringarna sprids på vattnet och drivkrafter tillintetgörs, då det helt enkelt riskerar att bli för krångligt att göra rätt för sig. Det finns mycket som måste göras för att förenkla för företagen – att avveckla kraven på personalliggare bör vara en av de första åtgärderna.

Jonas Siljhammar, vd Visita     
Günther Mårder, vd Företagarna
Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnd