Annons

Svenskar vill äta mer vego och mindre uteluncher

zoom Matrapporten visar att färre äter flera luncher ute per vecka. Foto: Food & Friends
Matrapporten visar att färre äter flera luncher ute per vecka. Foto: Food & Friends
NYHETER. Svenskarnas klimatångest syns även på tallriken. I nya Matrapporten syns den gröna trenden på stark uppgång samtidigt som man lunchar mindre ute.
Annons

Idag släppte kommunikationsbyrån Food & Friends Matrapporten som baseras på undersökningar om svenskens matvanor. Däri gåt att utläsa att 57 procent av den svenska befolkningen uppger att man äter vegetariskt en dag i veckan. Det kanske inte låter så mycket. Men om man jämför med hur svaret på samma fråga såg ut 2018 så ser man en markant ökning – från 43 procent.

– Vi ser i siffror från Jordbruksverket att köttkonsumtionen minskar kraftigt. 2019 blev det första året som detta syntes i vår topplista för helgätandet. Kanske är det en direkt följd av rädslan efter extremtorkan sommaren 2018, den medialt uppmärksammade EAT-Lancet rapporten eller kanske är det Greta-effekten vi ser. Det vi med säkerhet kan säga är att det röda köttet tappar sitt anseende som helgmåltid, säger Pontus Dahlström, projektledare på Food & Friends.

Rapporten visar också att den vanligaste vardagsrätten dock innehåller kött, nämligen spagetti och köttfärssås. Men, 28 procent av de tillfrågade planerar att minska på sin köttkonsumtion. Hälsan är det starkaste skälet till detta. Man tänker även på klimatet i större utsträckning. Plast är det som skapar mest klimatångest, enligt rapporten. Hela  57 procent av det svenska folket uppger att de lider av plastklimatångest. Vidare uppger 63 procent av kvinnorna, respektive 50 procent av männen att de vill minska sin plastkonsumtion under 2019.

När det kommer till lunchätandet ute så visar rapporten att färre äter flera luncher ute per vecka. En av anledningarna tros vara salladsbarernas intåg i livsmedelsbutikerna.

– Det vi vet är att svensken väljer att lägga mindre pengar på sitt utelunch-ätande. En teori kan vara att vi håller på att förbereda oss för en sämre konjunktur. En annan faktor är att tänket kring hållbarhet ökar och vi har högre benägenhet att ta hand om våra matrester, därav fler matlådor, säger Pontus Dahlström.