Annons

Undersökning: Hämtmat blir allt viktigare

zoom Hämtmat blir ett allt viktigare inslag i restaurangvardagen. Foto: Fredrik Schlyter
Hämtmat blir ett allt viktigare inslag i restaurangvardagen. Foto: Fredrik Schlyter
Över hälften av alla middagar som köps äts inte på plats. Det visar en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Visita.
Annons

51 procent av alla middagar som köps från restauranger i Sverige äts inte på plats. När det gäller lunch är take away-andelen något lägre, 40 procent, och för frukost är motsvarande siffra 48 procent.

Mest benägna att ta med maten är yngre. Bland 18-29-åringarna svarar 63 procent att de tar med middagen hem. Samtidigt är den äldsta åldersgruppen de som är mest benägna att äta maten på plats.

Restaurangvaneundersökningen har genomförts av Novus och det är andra året i rad som Visita gör den. Redan första gången visade sig andelen take away vara förvånansvärt hög.

– Vi får i princip samma svar som förra året, säger Björn Arnek, avdelningschef för Branschekonomi på Visita. Det gör att vi kan känna oss trygga i att svaren är representativa för befolkningen. Vi har också gjort jämförelser med restaurangförsäljningen fram till 2012, då det var lägre momssats för take away, som visar att siffrorna är rimliga.

Återvinningsbart material

Den stora andelen hämtmat medför förstås en stor förbrukning av engångsförpackningar. Men det behöver inte längre vara något stort problem för restaurangerna, menar Caroline Strindmar, hållbarhets- och livsmedelsstrateg på Visita,

– Det har hänt väldigt mycket på det området bara under det senaste året. Nu kommer det material av icke fossila råvaror, som majsstärkelse, trä och socker.

Hur ska restaurangägarna tänka när de köper in den här typen av förpackningar?

– Fråga leverantören vad de kan erbjuda för material och ifrågasätt de produkter som finns, till exempel vad det betyder att de är återvinningsbara. Tyvärr är det här väldigt snårigt och därför gäller det att våga ställa krav på sina leverantörer så att man får korrekt information.

Caroline Strindmar tycker också att det vore intressant att få veta vad som ligger bakom den stora andelen take away.

– Det finns en idé om att take away är ett tecken på ett stressamhälle, men vi vet inte om det är så. Vi vet att dagens konsumtion baseras mycket på bekvämlighet och take away är kanske snarare ett tecken på bekvämlighet än stress. För en småbarnsförälder kan det snarare vara stressreducerande att köpa med sig en vettig middag än att behöva hetsa hem för att laga mat.

– Och tittar man på hur take away-utbudet ser ut har det breddats väldigt mycket. Det handlar inte bara om snabbmat, det finns alternativ för alla.

Utmaning för restaurangerna

I årets undersökning fanns ett par nya frågor med, bland annat hur de tillfrågade upplever den färdiglagade maten från dagligvarubutiker. Resultatet visar att 27 procent anser att den är ett bra eller mycket bra lunchalternativ till restaurangernas hämtmat. När det gäller middag är motsvarande siffra något lägre, 22 procent.

– Dagligvaruhandeln har satsat på färdigmaten och hävdar att den plockar marknadsandelar från restaurangbranschen, säger Björn Arnek. Det kommer att bli en utmaning för restaurangbranschen framöver och det ska bli intressant att se hur det utvecklas.

En annan ny fråga som har tillkommit handlar om användandet av appar och bokningstjänster online. Svaren visar att 40 procent har använt någon digital tjänst för att boka bord och 20 procent för att beställa hämtmat.

Appar vanligast bland yngre

Även här finns stora skillnader mellan åldersgrupperna: nära varannan 18-29-åring har beställt take away-mat med en app eller bokningstjänst online, medan endast 5 procent bland de som är 50 år och äldre har gjort det.

– Vi har sett att OTA:erna ökar på hotellsidan och nu ser vi att bokningstjänsterna växer även på restaurangsidan, säger Björn Arnek. Det är hittills ganska mycket ett storstadsfenomen, men det var ändå intressant att se att så många använt en app eller onlinetjänst för att beställa take away.

När det gäller betalningen är det fortfarande kort som dominerar stort: 88 procent av alla måltider betalas med kort och mindre än 10 procent kontant.

– Det är intressant med tanke på alla de åtgärder, exempelvis personalliggare, som riktades mot olika kontantbranscher för att komma åt problemen med svart ekonomi. Men restaurangbranschen är inte längre en kontantbransch, säger Björn Arnek.