Annons

Tagen på sängen av ett virus

zoom Slut på ett intensivt 2020 Anders Johansson
Slut på ett intensivt 2020 Anders Johansson
Det är dags att summera det värsta året någonsin för världens besöksnäring. Upp emot 100 miljoner människor som arbetade i den ständigt växande besöksnäringen förlorade jobbet under 2020.
Annons

Det sägs att det är lätt att vara efterklok. Den här gången är det lite mer komplext. På den ena sidan finns ett virus som vägrar att bli tyglat. På den andra sidan världens politiker, på hela skalan från vänster till höger, som vidtar mer eller mindre hittills verkningslösa åtgärder för att vinna kampen mot viruset. Det tänker överleva och muterar hela tiden för att förbättra sina odds. Media eldar på genom att förstora riskerna med viruset och genom att lyfta fram alla fel som framförallt politikerna gör. Inte ens politikerna verkar tro på sina egna ord och struntar själva i de regler som de fastställt för folket. Vi vanliga människor är förtvivlade efter att ha förlorat anhöriga, jobb, företag, utbildning, frihet att resa och umgås och har därför tröttnat på både viruset och politikerna.

Varningarna togs inte på allvar

Hade något verkligen kunnat göras annorlunda? Troligen inte särskilt mycket. Problemet är att nästan alla var väldigt dåligt förberedda på en pandemi trots varningar från bl.a. Bill Gates, Hans Rosling och WHO första gången för fem år sedan. Ingen orkade lyssna. De flesta missade därför möjligheten att vara förberedda för en möjlig kris. Sett i efterhand hade kostnaden varit försumbar. Det skulle kunna gå bra även om man inte är särskilt väl förberedd men har arbetat igenom möjliga risker. Stora börsnoterade företag är ganska bra på att tydliggöra risker för sina ägare och har därför klarat pandemin bättre. Om det finns en medvetenhet om risker ökar förmågan att tidigt tolka signaler i omvärlden och agera snabbt. Det kräver att det finns en kontinuerlig omvärldsbevakning för att uppfatta hot och förändringar samt en struktur för att kunna agera snabbt. Även här ställer aktieägare krav på stora börsnoterade företag. På tal om att agera snabbt, så vara alla imponerade av att Kina kunde bygga ett sjukhus med 1000 bäddar på 10 dagar vilket rapporterades den 24 januari 2020. Denna nyhet ledde dock inte till någon reaktion i Sverige.

Taiwan fattade och agerade

Taiwan var det enda landet som hade en färdig krisplan och kallade omgående in sin nationella krisgrupp när de hörde talas om ett mystiskt virus i Kina i december 2019. Det var innan Kina och WHO hade utfärdat några varningar. Inga andra länder reagerade lika snabbt på den information som rapporterades då och senare i media. Taiwan är det land som hanterat pandemin bäst. Till och med den 30 december 2020 har Taiwan haft 797 smittade och 7 döda på en befolkning på 24 miljoner. De hade en väl genomarbetad plan med tydliga regler och teknologi för att hindra smittspridning. Det behövdes inga nedstängningar och bara ytterst få restriktioner för landets medborgare.

Inga bra lösningar om man är dåligt förberedd

Sverige var överhuvudtaget inte förberett att hantera en pandemi. De flesta branscher och företag var lika illa förberedda. I princip alla var långsamma att reagera på den information som tidigt fanns tillgänglig. Först när sjukhusen börjar fyllas upp och när resor och hotell avbokas kommer en reaktion. Lösningen blir ”räddas vad som räddas kan”. Resultatet av den lösningen lär vi inte få förrän om flera år när allt kring pandemin har kunnat utvärderas.

Vi börjar ett nytt år med förhoppningar om att det nya året blir bättre än det som gått. Betyder bättre att vi kommer att förbereda oss för framtida kriser med krisplaner, riskanalyser och omvärldsbevakning eller betyder det att vi fortsätter som tidigare och tar nästa smäll när den kommer? Jag tror att alla skulle må lite bättre av att bli mer proaktiva för att med väl genomtänkta planer skapa handlingskraft och därmed bättre kunna hantera såväl små som stora kriser.

När jag ser tillbaka på mina blogginlägg från 2020 handlar väldigt många om framtiden och anpassning till de förändringar som sker i världen i stort och i synnerhet i besöksnäringen. Detta tema är alltid aktuellt och fortsätter även nästa år.

Gott Nytt År 2021

Dagbok för 2020

För att kunna sammanfatta året som gått gick jag igenom alla mina blogginlägg från 2020. Här är några korta utdrag från alla blogginlägg under året som speglar mycket av det som hände i besöksnäringen under året.

Lugnet före stormen

På Hotel Market Seminars den 8 januari 2020 varnade Visitas Thomas Jakobsson för att ekonomin förr eller senare kommer att bromsa in. Ingen lyssnade för i början av året såg framtiden bättre ut än någonsin tidigare. De flesta funderade möjligen på hur de skulle kunna tjäna mer pengar på att bli ännu lite mer effektiva.

Senare under januari kom statistik från Kalibri Labs i USA som visade att bokningarna på hotellens egna webbplatser ökade, men att bokningarna gjordes allt senare och vistelserna blev allt kortare. Kanske var detta ett tecken på att människor levde ett alltför stressigt liv?

På World Economic Forum i Davos i januari talades det om hållbarhet. Företagen börjar känna kraven från konsumenten att de ska ta sitt ansvar för klimatet. Jag skrev ”Om det är möjligt kommer företagen att i ännu högre utsträckning övergå till videomöten där detta är möjligt för att undvika affärsresor”. Företagen såg en lång och svår förändringsprocess framför sig…

I slutet av januari hölls den årliga HSMAI ROC. Utmaningen var då att få hotellens kommersiella team att arbeta tillsammans istället för i stuprör samt att hotellen är underinvesterade i systemlösningar och har en lång väg att gå för att använda data för att fatta bättre beslut.

Den 10 februari skriver jag om avbokningar på grund av coronaviruset och hur de ska hanteras. Första vågen är uteblivna kinesiska turister och andra vågen är uteblivet affärsresande. ”Om många väljer att stanna hemma lär besöksnäringen få ett svårt 2020”.

Google sätter press på Booking och Expedia framförallt inom metasök. För Expedia har det gått sämre den senaste tiden och de har aviserat ett kostnadsbesparingsprogram för att blidka sina aktieägare. Tripadvisor har sagt upp personal för att det gått dåligt.

I mitten av februari lanserar Scandic sitt nya varumärke Go. Idag när jag tittar på Scandics hemsida verkar hotellen ännu inte ha fått det nya varumärket. Några veckor efter lanseringen kom avbokningarna till följd av pandemin och Scandic fick annat att tänka på.

Det finns alltid tid att tänka framåt och i slutet av februari bloggade jag om att besöksnäringen borde fundera mer på hur man kan påverka Sveriges infrastruktur. Den är strategiskt viktig för att vi ska få hit besökare, men från besöksnäringen är det tyst.

Den 1 mars konstaterar jag att covid-19 fått en snabbare spridning i Europa och Sverige. I blogginlägget finns konkreta förslag på åtgärder och frågor som måste hanteras av hotellen. Det är dags att upprätta en plan och vara förberedd på vad som kan hända. Kartan i blogginlägget visar 1128 smittade i Italien, 3 i Danmark, 35 i Storbritannien. Jag tror inte att någon gjorde någonting av det som jag föreslog i blogginlägget.

En vecka senare flög jag till Singapore. Där var det fullt pådrag med ökade hygienkrav, hälsodeklarationer, temperaturtagning och aktiv smittspårning. Inga liknande åtgärder hemma i Sverige trots att antal fall nu är 203 i Sverige jämfört med 150 i Singapore.

Panik i besöksnäringen

Den 10 mars är det tvärnit på efterfrågan överallt. Flera länder inför stödprogram för besöksnäringen. Jag skriver ”Vi får se om även detta behövs i Sverige”. Påminner om att hotellen inte ska sänka priset på grund av att en prissänkning inte kommer att öka efterfrågan eftersom ingen får eller vågar resa.

Fyra dagar senare är det panik i besöksnäringen. Nu måste hotellen hantera avbokningar och säkerställa att de gäster som kommer känner sig säkra.

I mitten av mars bloggade jag om kreativa stöd till besöksnäringen. Huvudpoängen var att man måste förstå branschens förutsättningar för att kunna utforma ett effektivt stöd. Mina förslag var alldeles för kreativa och diskuterades sannolikt aldrig, men de stöd som sedan kom besöksnäringen till godo har uppenbarligen inte varit tillräckliga.

Det svåraste för många företag inom besöksnäringen är att klara likviditeten. Oavsett hur pandemin utvecklas så kommer återhämtningen att ta tid. Många borde ha funderat på olika vägar framåt inklusive rekonstruktion och konkurs.

I slutet på mars kommer regler från Folkhälsomyndigheten som restaurangerna ska följa. Sett i backspegeln hade det underlättat om reglerna varit mer konkreta och väldigt tydliga.

Den sista mars förutspår jag en svag sommar 2020. De utländska turisterna uteblev, men kompenserades delvis av hemestrande svenskar som fyllde sommardestinationerna. Storstäderna runt om i världen hade sin sämsta sommar någonsin. Min pessimism var i underkant. Intäktsbortfallet blev mycket större.

Återhämtningen tar tid och kräver nytänkande

I början av april ungefär en månad efter att hotellen såg det stora tappet i sina intäkter kommer det första prognoserna om hur lång tid återhämtningen kommer att ta. Då visade prognoser från STR att hotellen skulle vara tillbaka 2022. Reserestriktioner skulle pågå ca åtta månader till. Affärsresandet kommer aldrig att bli som förr igen. I slutet av 2020 visar prognoserna att besöksnäringen är tillbaka på 2019 års nivå tidigast 2024.

Om det nu kommer att ta ett tag att återhämta sig borde man då inte fundera på att förändra affärsmodellen för besöksnäringen. Den nuvarande fungerar ju väldigt dåligt i en kris där stora delar av intäkterna försvinner samtidigt som kostnaderna är kvar.

I april blev det fler funderingar kring hur branschen måste förändras för att på sikt återigen bli livskraftig. Kanske behövs även en ny typ av ledarskap i branschens företag.

Korttidspermitteringarna blev en räddningsplanka för många företag. I brist på annat får branschen vara tacksamma, men vilket slöseri med våra skattepengar. Jag förstår fortfarande inte varför staten ska betala för att folk ska sitta hemma när branschen behöver förberedas för återstart.

I slutet på maj visade beläggningsstatistik för hotell i hela världen att botten hade passerats. Allt fler trendspanare ser att världen inte kommer att återgå till hur det var innan pandemin. Det värsta verkar vara över och det är dags att återstarta, men samtidigt tänka nytt. Många företag har ställt om till att bli mer digitala. Vissa hotellföretag har också lyckats bli mer digitala och utvecklat appar som gör att gästen kan styra allt från incheckning till att kalla på hissen. Många företag hamnar på efterkälken.

Den 15 juni förklarar jag att restaurangen är död. Den traditionella restaurangen överlevde in pandemin. I slutet på 2020 är det fortfarande många restauranger som kämpar för sin överlevnad.

Den typ av revenue management som tillämpats de senaste tio åren fungerar inte längre. Hotellens ledning behöver själva förstå prissättningen för att kunna fatta kloka beslut för att bygga upp intäkterna igen.

Hösten kommer inte riktigt igång

Efter sommaren känns det aningen lite bättre för besöksnäringen och många hoppas att allt ska bli som vanligt igen. Pandemin har dock accelererat redan befintliga trender inom e-handel, arbete, möten och affärsresande. Det kommer aldrig att bli som det var innan pandemin bröt ut. Företagen har upptäckt att det går att driva verksamheten utan den tidigare omfattningen på affärsresande och möten. Hotellen måste hitta nya målgrupper.

Möten avbokas inför hösten. Konferenser, kongresser och mässor ställs in på löpande band över hela världen. Ventilationen i möteslokaler har aldrig varit bra och nu ställs detta på sin spets för att kunna gå tillbaka till fysiska möten. Möten är smittspridare och en rapport visar att 300 000 personer runt om i världen smittades till följd av ett möte i Boston.

I början av september blir det uppenbart att politikerna inte kommer att göra något för att rädda besöksnäringen som betraktas som marginell med sina 3 % av BNP. Besöksnäringen måste själva ställa om för att överleva. Det krävs nytänkande för att ta sig ur krisen. På Visitadagen verkade allt vara som vanligt igen. Maud Olofsson konverserade artigt med inbjudna politiker. Det kändes inte som någon krisstämning och alla som intervjuas är glada.

Efter sommaren vill det inte riktigt komma igång igen. Affärsresenärerna och mötesdeltagare uteblir. Helgerna går ganska bra för nu har folk tröttnat på att sitta hemma. Det är uppenbart att branschen måste tänka nytt för att hitta en väg framåt.

Mötesbranschen har svårt att acceptera att många fysiska möten kommer att ersättas med digitala möten. Mjukvara för digitala möten har utvecklats snabbt under det senaste halvåret och väntas fortsätta utvecklas med AR och VR för att bättre kunna ersätta fysiska möten. Mötesanläggningarna måste tänka om för att överleva.

Under oktober blir det allt tydligare att affärsresenärerna uteblir, men att fritidsresandet är starkt på helgerna. Fritidsresandet kommer att bli tillväxtmotorn framöver. Det är dags att fundera på en ny segmentering av marknaden. För att lyckas måste varje hotell hitta en ny strategi utifrån sina förutsättningar.

Det blir allt tydligare hur sättet att arbeta kommer att se ut framöver. Undersökningar visar att en knapp tredjedel kommer att återgå till att arbeta heltid på kontor. De flesta verkar vilja fortsätta att arbeta hemifrån i kombination med någon dag i veckan på kontoret. Allt resande kommer den närmaste tiden att vara krångligt med tester och restriktioner.

Branschens mässor blir digitala. HITEC, WTM och ITB sker och kommer att ske i digital form. Fortfarande är de digitala mässorna en blek kopia på en fysisk mässa, men flera nya lösningar som förbättrar upplevelsen är på väg. Dessa nya lösningar gör att vi kan delta var vi än befinner oss till en bråkdel av vad det kostar att delta fysiskt.

Det blir allt tydligare att de som haft förmåga att ställa om klarar sig ganska bra. McDonald’s rapporterar sin bästa månad på tio år. Intrycket från restaurangbranschen i Sverige är dock att den enda vägen till överlevnad är mer stöd från staten. Regeringen är avvaktande.

Nattsvart igen och hjälpen uteblir

November blir en ny katastrofmånad för hotellen. Regeringen meddelar nya restriktioner som omöjliggör de traditionella julborden. Året börjar gå mot sitt slut och det är viktigt att fundera på om branschen kan bli mer proaktiv för att snabbare återstarta. För att lyckas krävs bättre omvärldsbevakning och att blicka framåt.

Stöden är fortfarande inte utformade utifrån besöksnäringens förutsättningar. Det verkar inte finnas något intresse för riktade stöd. Alla ska behandlas lika. Rätt stöd uteblir.

Under pandemin har det blivit uppenbart att Sverige lever i sin egen bubbla och trivs alldeles utmärkt med detta. Vi gör på vårt sätt för vi vet bäst. Lyfter man blicken lite så ser man snabbt att besöksnäringen i Asien har kommit ikapp och gått om på många områden.

I slutet av året drämmer regeringen till med ett förslag om engångsförpackningsskatt som slår direkt mot restauranger som erbjuder avhämtning eller leverans som blivit livlinan för många under pandemin. Plastpåseskatten och den här skatten är bara första steget i en rad åtgärder för att stoppa klimatförändringarna. De flesta åtgärder kommer att drabba besöksnäringen mer än många andra branscher.

2021 börjar inte bra, men det finns en optimism om att 2021 ska bli bättre än 2020. Med vaccinet som vapen ska människan till slut vinna över viruset.

Detta är en bloggtext. Åsikterna som uttrycks i texten står skribenten för.