Annons

Så mycket mer än ingenting

zoom
E45:an mellan Karesuando och Kiruna. 177 kilometer av enbart skog och tomma vägar. Eller?
Annons

Sitter och kör längs E45:an mot Kiruna. Vi har varit i Karesuando över helgen och anledningen är som alltid den här tiden på året älgjakt. Vi möter bil efter bil med släp efter sig och när sambon slocknar bredvid mig efter gårddagens lyckade pass och slakt, far tankarna iväg. Tänker på hur många som skulle se den här sträckan som enbart träd och två timmar av ”ingenting”.

För mig är de här cirka 170 kilometerna perfekt för just dagdrömmar och problemlösning. Jag hinner lösa alla möjliga världsproblem samtidigt som de färgsprakande höstlöven passerar utanför bilrutan. Det är också en perfekt sträcka för att lyssna på musik jag kanske inte annars hinner skräna med i, eller för att hinna ikapp den där podcasten jag blivit tipsad om.

När sambon inte sover så är det också en optimal restid att hinna prata igenom olösta groll eller visioner som annars försvinner i vardagen. När vi har lite mer tid på oss brukar vi stanna vid någon av de fina rastplatserna som finns längs vägen. Både de riktiga och de spontana. Bland de riktiga är favoriten Kokkajärvi som ligger 10 minuter från Vittangi. Bland de spontana är det svårare att välja någon favorit eftersom de inte är bestående.

Ett sånt är exempel är från julen 2013 när vi en kristallklar kväll stannade på en parkeringsficka för att stirra upp på norrskenet. Det var knappt några andra bilar ute och när vi stängde av bilen blev det alldeles mörkt och tyst. Bara vi och norrskenet som täckte hela himlen. Nästintill magiskt. (En jul något år senare satt jag i samma bil och försökte frustrerat streama Kalle Anka 15:00 – inte fullt lika harmoniskt.)

Vid en annan parkering, ett halvår senare, stannade vi för att prata med en tysk kvinna som var på väg till Nordkap från Tyskland med sin traktor och husvagn. Och oräkneliga gånger har jag tvärnitat eller tvingat Robin att stanna för att jag sett en fin vy/otrolig solnedgång/stjärnklar himmel/häftigt träd/ståtlig ren eller en snygg rostig bil med ett växande träd där motorn tidigare satt som bara måste fotograferas.

Det är helt enkelt en sträcka full av så mycket mer än ingenting! Och trots att jag nu åkt den här sträckan i snitt 4 gånger per år i sex års tid känner jag fortfarande att det finns massor kvar att upptäcka. Jag har ju fortfarande inte vaskat guld i Lannavaara eller besökt alla rastplatser!
____________________________________________

Tips!
En annan som insett att E45:an är full av spännande sevärdheter är Christine som för något år sedan tog fram det charmiga E45:an bilbingo. Perfekt för dig som inte vill hetsa fram i trafiken utan också vill upptäcka på vägen. (Och nixpix, det är inget sponsrat.)