Klimp av Vretaärta…

Gulärtsrätten som vi byter till på onsdag har en fin detalj som jag nämnde som hastigast här om dagen. Det är en klimp som jag fått hjälp av Fredrik Juhlin att få till. Klimp i vanlig bemärkelse är kokt av vete eller rågmjöl och avslutad med ost, smör eller bara naturell. Den kan vara kladdig och nästan rinnande eller som en ”pastej” som det går at skära skivor av. I framförallt köttsoppa är klimp helt magisk, älskar den mustiga soppan med grönsaker och kött och så bryter den med en fet lite neutral men ändå gott smakande klimp.

Det är den känslan jag vill få fram i buljongrätten, gulärtsbuljongen kommer ha got must, i tallriken bakad rökt baconsida, friterade krispiga gula ärtor och mejram. Och här kommer klimpen in och rundar till det, rätten känns fullständig med klimpen. Kokar upp fläskbuljong och tillsätter ärtmjöl (mixar torra Vretaärtor till ett pulver, går givetvis bra med vilka gula ärtor som helst), och kikärtsmjöl, kokar upp och låter detta få svälla som när man kokar en polenta nästan. Häller upp det hela i en mixer och mixar slät med smör, häller sedan upp i plastad form och låter det få kallna helt. När det har stelnat tärnas klimpen och läggs rumstempererad tillsammans med de övriga komponenterna i tallriken. När den heta ärtiga och fläskfeta buljongen slås vid bordet värms klimpen (och de övriga detaljerna i tallriken) upp och blir härliga. Rätten känns bra, den är verkligen ett statement för husmanskosten och husmanskostens flaggskepp. Men den är omformad till en kvällsmenyrätt, ska bli spännande hur den tas emot.

Klimpen på brädan för valsning i vacpåse. Vi kommer tärna den här sedan inför service med start i morgon